Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 20 juli 1935 - Vattenkraftverket vid Koivukoski i Kymmene älv. II. Den maskinella utrustningen, av C. G. von Pfaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 29 utgiven av svenska teknologföreningen 20 JULI
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 1935
INNEHÅLL: Vattenkraftverket vid Koivukoski i Kymmene älv, av diplomingenjör C. G. von Pfaler. —
Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. — Notiser. — Litteratur. — Insänt. — Personalnotiser.
VATTENKRAFTVERKET VID KOIVUKOSKI
I KYMMENE ÄLV.
II. Den maskinella utrustningen.
Av diplomingenjör C. G. von PFALER.
Resultatet av de fordringar och önskemål, som
uppställdes för Koivekoskiverket, blev som ovan
beskrivits ett kraftverk med tillopp utan luckor, utan
maskinsal och traverskran, med en turbin med fasta
ledskovlar och utan centrifugalregulator, en
generator uppställd i fria luften utan övre armkors och
övre styrlager, med frostfri oljekylare samt en
instrumentering utan olja, ett kraftverk, som h. o. h.
styres på 3 km avstånd genom svagströmsreläer från
sitt moderkraftverk.
Huru de olika maskinelementen äro utformade och
huru de funktionera, skall i det följande i korthet
beskrivas.
Turbinens reglering.
Sättet för turbinens igångsättning och stoppande
har i föregående beskrivning angivits.
Reglering av turbinens varvtal för infasningen
samt den avgivna effekten har vid Koivukoski
kraftverk utexperimenterats enligt en ej tidigare
praktiserad metod. Genom att släppa in luft i häverten
framför turbinen och låta den blanda sig med
driftvattnet kommer den avgivna turbineffekten resp.
varvtalet att minskas. Luftinsläppningen sker
genom en med motor inställbar ventil i hävertens
översta del, och denna ventil kan styras förutom från
kraftverket även genom reläer från moderverket:
Högfors. Det har visat sig i praktiken att en sådan
regleringsmetod är fullt stabil och entydig, i det att
varje ventilöppning respektive luftmängd motsvarar
en bestämd belastning. Det har även visat sig att
man, utan att vattenströmmen brister, genom
luftinblandningen kan nedbringa turbinens belastning
ända till noll och att belastningen härefter, sedan
man minskat på luftventilens öppning, utan
evakuering av häverten med ejektorn, inom några
ögonblick åter kan bringa till önskat värde. För att i fall
av behov hastigt kunna fylla häverten med luft och
sålunda stoppa vattentillförseln h. o. h. finnes
ytterligare en ventil, som jämte den reglerbara ventilen
öppnas momentant och automatiskt genom särskilda
säkerhetsanordningar, som senare skola beskrivas.
Härigenom kan vattengenomrinningen stoppas inom
några sekunder, varigenom turbinen naturligtvis
slutar avgiva effekt.
Om generatorn härvid urkopplas och aggregatet
stannar eller om generatorn övergår till tomgående
synkron motor, driven från nätet, är en annan fråga,
som skall behandlas i samband med
säkerhetsanordningarna.
Turbinens styrlager är för enkelhetens och
driftsäkerhetens skull utfört som ett fettsmort lager,
som smörjes med en Ossa-fettpump, driven från
axeln med en vinkelkuggväxel. Fettåtgången är ca
2,4 kg per vecka, och kostnaden blir minimal, då
billigaste fett kan användas.
Som reserv för ejektorn har senare en
elektromotordriven vakuumpump uppställts, och vid
brådskande igångsättning kunna båda apparaterna
användas samtidigt, varvid starttiden nedgår till 5—10
minuter. Ejektorns vattentillopp resp. effekt
regleras med en elektrisk motor, som är fjärrstyrd från
moderverket, men som naturligtvis även kan
manövreras från kraftverket.
Luftventilerna, vilkas diameter är 400 mm och
som hava gummitätning, hållas slutna genom
oljetryck på undre sidan av en i en cylinder rörlig kolv
fäst vid ventilstängerna. På övre sidan av kolven
verkar en spiralfjäder, vars tryckkraft övervinnes
av oljan. Oljetrycket levereras av en liten
elektromotordriven oljepump om ca 1/2 hkr, som pumpar
oljan i en tryckklocka. Ventilcylindrarna stå genom
en rörledning och hjälpventiler, som hållas öppna
med viloströmsmagneter, i förbindelse med
tryckklockan, som är till för att i nödfall på någon timme
kunna stoppa oljepumpen för eftersyn. På fig. 14 ses
ventilerna jämte oljepumpen och tryckklockan. Då
ventilerna skola öppnas, avbrytes strömmen till
magneterna så att hjälpventilen stänger oljetilloppet
och förenar cylindern med ett avloppsrör. Härvid
övervinner fäderkraften oljetrycket och ventilen
öppnas. Den ventil, som skall reglera effekten och
sålunda bör kunna inställas i vissa bestämda lägen,
manövreras med en elektromotor genom en
kuggväxel och skruvsnäcka sålunda att snäckhjulet
trycker en skruvspindel mot kolven och hjälper
spiralfjädern att övervinna oljetrycket, varvid ventilen
öppnas i önskad mån. Även denna motor är
naturligtvis fjärrstyrd från Högfors.
Turbinen och dess hjälpapparater ha från första
början fungerat programenligt och utan störningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
