Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 27 juli 1935 - Tekniska föreningar - Trollhättans ingenjörsklubb, av —ph. Ph—. - Tekniska föreningen i Karlskrona, av N. Lk. - Chalmersska ingenjörsföreningens Stockholmsavd., av G. W. - Insänt: Kontroll av gasbehållare, av S. Aug. Eskilson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredragshållaren det med stort intresse mottagna
föredraget med att beröra shahens stora personliga insats
i arbetet.
Klubbens tack framfördes, av ordföranden, varefter
följde samkväm. Sammanträdet bevistades av ett
trettiotal personer.
—ph. Ph—.
Tekniska föreningen i Karlskrona
hade sammanträde pä Stadshotellet den 17 maj.
Ordföranden, vägingenjör W. Mannerfelt, vilken jämte
civilingenjör L. O. Skantze varit föreningens representanter
vid sammanträde i Stockholm för dryftande av
möjligheterna till intimare samarbete mellan landets tekniska
föreningar, lämnade redogörelse härför.
Civilingenjör H. Tham höll därpå ett synnerligen
instruktivt och värdefullt föredrag, beledsagat med bilder,
om "Karlskrona stads elektricitetsverk, dess senaste
utveckling, särskilt anordnandet av likriktarestationer".
Till föredraget hade även inbjudits representanter för
belysningsstyrelsen, drätselkammaren och
belysningsverket.
Ingenjör Tham gav inledningsvis en kortare
redogörelse för verkets utveckling och de förbättringar, som
i skilda avseenden vidtagits under årens lopp, samt gav
därpå en ingående förklaring om huru driften är
organiserad. Tyngdpunkten lades vid olika likriktares
konstruktion, särskilt kvicksilverlikriktarens, samt dennas
inbyggande i ledningsnätet för erhållande av lämpligaste
matningsmöjligheter. I slutet av föredraget framhöll
ingenjör Tham några synpunkter ifråga om energitaxor
för bostäder. Han utgick ifrån att det nuvarande
belysningspriset i Karlskrona ej kan anses vara för högt
och skisserade ett förslag, vars grunddrag voro, att
abonnent skulle kunna erhålla lägre pris vid elektricitets
användning till mera sekundära behov.
De närvarande inbjödos därefter att bese
likriktarestationen vid Stora Torg, som demonstrerades av
föredragshållaren. Härefter följde ett mycket glatt
samkväm, varunder föredraget, ej minst taxefrågan, livligt
diskuterades.
N. Lk.
Chalmersska ingenjörsföreningens Stockholmsavd.
höll den 31 maj å restaurant Metropol i Stockholm
ordinarie vårsammanträde, varvid omkring 35
medlemmar närvoro. Sedan styrelse- och revisionsberättelserna
för år 1934 föredragits, beviljades styrelsen full och
tacksam ansvarsfrihet för 1934 års förvaltning. Ingenjör
Chr. Sylwan lämnade meddelande i "Chalmersfrågan"
och uttalade, att goda förhoppningar funnes om en
lycklig lösning. Till avdelningens representant vid 11 :e
allmänna chalmeristmötet, vilket var utsatt till 6 och 7
juni, utsågs ingenjör Sylwan. Ingenjören i Mellersta
och norra Sveriges ångpanneförening C. M. Selldin höll
ett med ljusbilder belyst, synnerligen intresant och
livligt applåderat föredrag över ämnet "Intryck från en
studieresa i engelska koldistrikten". Efter föredraget
följde diskussion, i vilken flera av de närvarande
deltogo. Efter sammanträdet intogs under god och
traditionell stämning gemensam supé.
G. W.
INSÄNT
Kontroll av gasbehållare.
Till Redaktionen av Teknisk tidskrift.
I Teknisk tidskrift, häfte 6 av den 6 februari 1935,
förekommer å sid. 45 en notis angående
Yrkesinspektionens berättelse för verksamhetsåret 1933. I denna
notis anföras en del exempel på fall, där olycksfallsrisken
minskats genom särskilda anordningar och
föreskrifter. Bland exemplen nämnas först syrgasbehållare
och med dem sammanhängande riskmoment.
Sedan mer än 20 år tillbaka har Aga producerat och
levererat syrgas, komprimerad på stålflaskor och under
denna tid vunnit en viss erfarenhet beträffande
handhavandet av såväl gas som transportflaskor.
Nedanstående torde därför hava intresse för såväl dem, som
producera, som dem, som förbruka komprimerad gas.
I Sverige finnas ej några statliga bestämmelser
angående behållare för transport av komprimerade gaser
med undantag av dem, som återfinnas i
Järnvägstrafikstadgan angående instansning av vissa data på
behållarna samt beträffande behållarnas förnyade
provtryckning minst vart femte år. Beträffande normer för
behållarnas hållfasthetsegenskaper etc. är således varje
enskild gasproducent hänvisad till eget omdöme och
större eller mindre ansvarskänsla.
Aga har alltid följt gällande tyska föreskrifter. I
dessa stipuleras beträffande godstjockleken, att
materialpåkänningen vid provtryckning ej får överstiga 2/3
av materialets sträckgräns. Intyg över utförda
provningar hava alltid avfordrats behållareleverantören,
och stickprov hava uttagits bland de levererade
behållarna och sänts till statens provningsanstalt för
kontrollprov. Det har därvid förekommit, att hela partier
på 100-tals behållare blivit refuserade på grund av
resultaten från kontrollprovningen.
Erfarenheten har visat, att betydelsen av okulär
besiktning är synnerligen stor. Vid Aga har man därför
kommit fram till följande schema för avsyningen av
nya behållare:
1. Sandblästring av behållaren.
2. Utvändig besiktning beträffande ytsprickor,
slagginneslutningar etc., varvid djupet av eventuellt
förekommande sprickor och ytfel uppmätes med
mikrometer.
3. Invändig besiktning. En liten elektrisk lampa,
monterad på ett rör minst lika långt som behållaren,
införes genom ventilhålet och innersidan avsynas
genom att föra lampan utefter behållarens hela längd,
varvid, om så erfordras, en mindre spegel med svag
förstoring kommer till användning.
4. Godstjockleken i manteln uppmätes med speciellt
därför konstruerat instrument.
5. Behållarens största och minsta yttre diameter
uppmätes.
6. Hårdheten hos behållarematerialet bestämmes
med Brinellpress.
7. Ventilhålets gängor tolkas och undersökas
beträffande sprickor.
8. Halsringens gänga tolkas.
9. Behållaren kontrollväges.
10. Med ledning av de funna värdena å hårdhet,
diameter och godstjocklek efter avdrag för eventuella
sprickor kontrollräknas behållaren för visst provtryck.
11. Den godkända behållaren renfilas från alla
brottanvisningar genom sprickor etc.
12. Om behållaren ej förut är tillfredsställande
rengjord, sköljes den med en fettlösande vätska, t. e.
bensin, varefter den urtorkas väl i ugn eller med torr
indifferent gas.
Resultaten från undersökningarna införas i
kortsystem. Varje behållare har sitt kort, å vilket
antecknas behållaretillverkarens namn, tillverkningsår, dato
för förnyad provtryckning och, om behållaren försålts,
även kundens namn och adress.
Sedan behållaren efter fem års användning indragits
för förnyad undersökning och provtryckning genomgår
den avsyning enligt samma schema, som ovan
relaterats. Härvid är dock att märka, att särskild
uppmärksamhet måste fästas vid yttre skador, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
