Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 302 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1935 - Amerikansk konservtillverkning, av Anders Wiberg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Falsmaskin med en kapacitet av 150 kärl per minut.

förhindras. Det syrafasta järnet ställer sig härvid
givetvis för dyrt. Men om man sammanfalsar en tunn
syrafast plåt med vanlig svartplåt, bli kostnaderna
avsevärt mindre. Undersökningar av denna plåts
hållbarhet vid olika inläggningar pågå och ha hittills
givit goda resultat. — För vissa fiskkonserver
användes aluminium som emballage. Glas, som
framförallt förekommer vid konservering i hemmen, synes
hålla jämna steg med bleckkärlens utveckling.
Svårigheter vid steriliseringen samt de ökade
transportkostnaderna utgöra visserligen stora hinder vid
förpackning i glas och begränsa användningsområdet,
men för många produkter, såsom såser, safter,
majonäs m. m. lämpa sig glasförpackningar utmärkt.

Endast standardiserade typer av bleckkärl
användas. Tre mycket vanliga storlekar äro de, som gå
under beteckningen 1, 2, 3 och vilkas volymer äro
315, 580 och 1 000 cm³. Men även andra storlekar
givas; det finnes sålunda särskilda storlekar och
format för fisk och skaldjur. För de sistnämnda
begagnas även kärl av oval och rektangulär form, vilka
tillverkas genom stansning.

I allmänhet tror man i Sverige, att den
amerikanska konservindustrien huvudsakligen tillverkar
köttkonserver. Detta är emellertid felaktigt, ty
köttkonserverna utgöra endast en ringa del av den
amerikanska konservproduktionen. Räknat i mill. kärl av
typ nr 2, är produktionen per år ungefär följande:

Fruktkonserver ......................................        700

Grönsaks- och soppkonserver ..............        2 900

Fiskkonserver ..........................................        850

Köttkonserver ........................................        100

Bland grönsakskonserverna dominera tomater,
ärter och majs, men dessutom konserveras betydande
kvantiteter av bönor, sparris, kål, blandade
grönsaker etc. Av frukter komma persikor, aprikoser,
äpplen och päron i första rummet
och därefter följa grapefruit,
körsbär och en del andra
bärsorter. På de senaste
åren har man börjat
konservera en del fruktsåser och
safter, vilka även förpackas i
bleckkärl, t. e. tomatsås och
äppelsaft. Lax utgör mer än
hälften av alla
fiskkonserver, de övriga mer
betydande fiskkonserverna äro sardiner, tonfisk, räkor,
musslor och ostron. Köttkonserverna börja allt mer
att försäljas i ej steriliserad form. En ganska
egendomlig konserv har under de senaste fyra, fem åren

Fig. 2. Maskin tör provtryckning av kärl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>