Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 321 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1935 - Notiser - Automatisk kopieringsfräs för framställning av pressformar och sänkdynor, av A. Stäger - Några data rörande engelska masugnar och martinugnar under perioden 1910—1935, av I. B—n. - Metalliseringsarbeten på Normandie - Pristävlan om den bästa heminredningen - Statligt malmletningsbolag i Finland - Fältbroar av stål och aluminium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ljuset från lampan L genomgår hartsmodellen R och infaller mot fotocellen, som ingår i förstärkaren P. A. Modellens rörelse i förhållande till ljusstrålen framgår av pilarna. S är det gjutna arbetsstycket, som bearbetas av verktyget D och som är uppsatt på samma platta som hartsmodellen.

Arbetssättet är följande: Om en trämodell användes,
göres först en replik av denna i ett halvgenomskinligt
konstharts och uppsättes i maskinen. Hartsmodellen
överfares av ett mycket smalt ljusknippe, varvid ljuset
absorberas mer eller mindre, beroende på modellens
tjocklek. Tillvägagångssättet är alltså detsamma som
vid televisionen. Ljusknippet infaller mot en fotocell,
vilken genererar en ström, proportionell mot
ljusintensiteten. Den förstärkare som användes får ej ha den
rätliniga karakteristisk som utmärker t. e. en
högtalarförstärkare, enär ljusets absorption i modellen är en
logaritmisk eller exponentialfunktion av tjockleken.

Den förstärkta strömmen påverkar borrens
matningsrörelse. Borren arbetar i ett gjutet arbetsstycke, varvid
den på vanligt sätt drives av en elektrisk motor.

Maskinen säges möjliggöra stora besparingar i
arbete, kostnader och tid. Den kan förses med ett flertal
parallella borrar, vilka samtliga styras av fotocellen.
Likaså kan ett flertal maskiner styras av en och
samma cell. Utställaren menar även, att maskinen kan få
annan användning, t. e. för gängskärning. Ehuru
maskinen spar mycket arbete, gör den ej handarbetet
onödigt. När formen eller dynan lämnar maskinen, företer
den endast 15 % likhet med modellen, och den slutliga
finbearbetningen måste göras för hand.         A. Stäger.

Några data rörande engelska masugnar och
martinugnar under perioden 1910—1935. I Iron & coal trade
review återfinnes en uppsats om utvecklingen inom den
engelska masugns- och martinugnsdriften under
perioden 1910—1935, som är av intresse.

År 1910, som väl får anses ha varit ett normalt
förkrigsår, voro i hela Storbritannien 335 masugnar i gång,
producerande 10 mill. ton (engelska) tackjärn, vartill
åtgick 24,9 millioner ton malm och 20,5 mill. ton kol.
Kolåtgången per ton tackjärn var 2 050 kg.

År 1933 framställdes endast 4,1 mill. ton tackjärn i
72 masugnar, vartill åtgick 9,0 millioner ton malm och
7,2 mill. ton kol, motsvarande en kolåtgång av 1 750 kg
per ton tackjärn.

Genomsnittliga årsproduktionen per masugn var 1910
29 800 ton och 1933 57 700 ton. Nedgången i
tackjärnsproduktionen motväges delvis av en ökad skrotprocent
i martinugnarna. Den är nu 50 % mot 30 % före kriget.

Under det att på kontinenten byggts masugnar på
upptill 1 000 tons dagsproduktion, är största
kapaciteten i Storbritannien 600 ton.

Nedgången i tackjärnproduktion är störst i det
skotska distriktet, där den sjunkit från 1,37 mill. ton
år 1913 till endast 220 000 ton år 1933. Endast ett
distrikt, Lincolnshire, har ökat (från 450 000 ton 1913 till
609 000 ton 1933); i samtliga andra distrikt bar
produktionen minskat.

Stålproduktionen i Storbritannien under 25-års
perioden har däremot något stigit, nämligen från 6,4 mill.
ton år 1910 till 7 mill. ton 1933.

Antalet martinugnar var år 1913 546 stycken med en
sammanlagd nominell kapacitet av 21 527 ton per smälta.
Av dessa hade 39 stycken en kapacitet av 10 ton och
därunder, av storleken 30—60 ton fanns 379 stycken
och av 100 tons ugnar och däröver 14 stycken.

År 1933 funnos 501 st. martinugnar med en
sammanlagd smältkapacitet av 29 063 ton. Av dessa voro 12
ugnar på 10 ton och därunder, 318 stycken på 30—60 ton
och 32 stycken på 100 ton och däröver.

Under åren 1916—1918 byggdes 166 nya
martinugnar, varav 130 st. basiska och 36 st. sura.

Kolåtgången i martinugnarna, som tidigare uppgått
till 500 à 600 kg per ton stål, hade år 1925 sjunkit till
200 à 250 kg. Nu redovisas siffror på obetydligt över
150 kg.

                                        I. B—n.

Metalliseringsarbeten på Normandie. På den nya
franska atlantångaren Normandie, som beskrivits i
Teknisk tidskrift, 27 juli 1935, har metalliseringsmetoden
kommit till vidsträckt användning, i det att ej mindre
än 15 Schoop-pistoler varit i arbete under två års tid.
Bland de metalliseringsarbeten som förekommit må
följande nämnas:

Hela ventilationssystemet inkl. fläktar
zinkbesprutades. Efteråt målades ledningarna med oljefärg. Vidare
zinkbesprutades frys- och kylanläggningarna, ledningar
för kallt och varmt vatten, avlopp och alla
kondensationsanordningar för ånga samt de av brons utförda
kondensvattentankarna. Alla skott och branddörrar i
hela fartyget, ävensom skorstenarna, undergingo samma
behandling. Detsamma gäller alla rör för elektriska
ledningar och de till ett antal av 3 000 uppgående
armaturerna i badrum och på andra platser samt vidare all
inredning i kök och andra hushållsavdelningar. Även
däcket i vinterträdgården besprutades med zink.

Zinken sprutades på sandblästrade ytor, och efter
besprutningen, innan zinken ännu hunnit oxideras,
behandlades den med saltvatten. Den härvid bildade
hydrokloriden skyddar zinken mot vidare angrepp.

Pristävlan om den bästa heminredningen.
Bestämmelserna för den av tidskriften Hem i Sverige tidigare
utlysta pristävlingen om den bästa heminredningen ha
på grund av önskemål, framställda på deltagarhåll
ändrats i så måtto, att tiden för inlämnande av
tävlingsförslag framflyttats från den 15 augusti till den 1
oktober. I den föreslagna inredningen skall svensk
plywood ingå. Prissumman utgör 1100 kr., och
prisnämnden består av arkitekterna Olof Thunström och Sven
Ivar Lind samt tidskriftens redaktör S. Fjellander.

Statligt malmletningsbolag i Finland. Den 19 juli
hölls konstituerande bolagsstämma med Suomen Malmi
Osakeyhtiö, vars aktiekapital, 10,5 mill. finska mark, till
övervägande del tecknats av staten men vari även
enskilda äro intresserade. För bolagets räkning ha redan
en del arbeten utförts. Sålunda har anordnats en
malmletningskurs för studenter, som hållits vid
universitetets mineralogisk-geologiska institution under ledning
av professor Pentti Eskola. Kursen åtföljdes av
praktiska arbeten (malmblockletningar), vilka organiserats
av Outokumpu Osakeyhtiö, ett företag, som ju har
vittgående erfarenheter av dylikt arbete.

Fältbroar av stål och aluminium. I tidskriften
Military Engineering ha ett par författare behandlat
möjligheten att använda söndertagbara metallbroar till
fältbruk i stället för träbroar, vilka under världskriget

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>