Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 7 sept. 1935 - Notiser - Teknologföreningen om 1932 års trafikutredning - Sveriges järnhantering första halvåret 1935 - Rystedtska fonden - Ofrivillig anonymitet? - Nickelkonsumtionen - Tennproduktionen och -konsumtionen första halvåret 1935
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
355
1932 års trafikutredning framlagda förslaget, förorda
ytterligare utredningar i frågan och föreslå därvid vissa
riktlinjer för det kommande utredningsarbetet. Bland
annat borde härvid uppmärksammas, att en av
orsakerna till järnvägarnas nedsatta konkurrenskraft är den
rådande höga lönenivån för personalen vid såväl statens
som de enskilda järnvägarna. Arbetstiden för
personalen vid järnvägarna är därjämte mindre än för den
personal som arbetar inom den yrkesmässiga
automobiltrafiken med dess ofta små företagare. Genom en
nedsättning av järnvägarnas taxor skulle järnvägarnas
konkurrensförmåga i förhållande till bilarna kunna höjas.
För att en sund konkurrens mellan de båda
trafikmedlen, bil och järnväg, skall kunna bestå, måste för dem
båda den grundsatsen gälla, att varje näring, så långt
det är möjligt bär sina egna kostnader.
För en allsidig utredning erfordras enligt
kommitterades mening vidare, att det klarlägges, hur stor del av
den nuvarande sammanlagda gatu- och vägkostnaden,
som motorfordonen —■ och om möjligt de olika slagen av
sådana — bestrida vid nuvarande bilskatt, hur
järnvägstaxan beror av lönenivån för personalen och om
möjligheter finnas för en taxenedsättning vid järnvägarna.
Undersökas borde även, i vilken grad en förbättring av
järnvägarnas konkurrensförmåga vore möjlig att
åstadkomma genom nedläggning av sådana linjer, som ej äga
ekonomiskt berättigande, en åtgärd, som synes böra
underlättas av statsmakterna.
Enär kommitterade ej funnit det framlagda förslaget
lämpligt, ha de ej ingått på någon detaljgranskning men
dock ansett sig böra göra påpekanden på vissa punkter.
Sålunda anse de kommitterade, att det hävdvunna
uttrycket "yrkesmässig automobiltrafik" vore att
föredraga framför det föreslagna "allmän automobiltrafik".
Förslaget angående centralisering av tillståndsgivningen
för yrkesmässig biltrafik samt förslaget om inrättandet
av en vägtrafikmyndighet synas vara ägnade att
befrämja en bättre ordning och större planmässighet.
Kommitterade ifrågasätta, huruvida ej en sådan
vägtrafikmyndighet även skulle kunna utgöra besvärsinstans för
ärenden rörande trafiktillstånd.
De av utredningsmännen föreslagna
närtrafikområdena anses av kommitterade alltför snävt begränsade.
Det synes även de kommitterade önskvärt, att utredning
verkställes i syfte att utröna, om ej något annat sätt för
trafikområdenas begränsning än den av
utredningsmännen föreslagna cirkeln vore att föredraga ur praktisk
synpunkt. Man kunde ju tänka sig ett system, enligt
vilket gränserna sammanfölle med de administrativa
gränserna eller ock räknades vägledes från
stationerings-orten i stället för fågelvägen.
Slutligen ha kommitterade, som funnit trafikutövares
sammanslutning till föreningar kunna innebära
fördelar, ansett, att bestämmelserna härom böra kompletteras
med föreskrift, att föreningarna äro skyldiga att som
medlem antaga envar som erhållit tillstånd till
beställningstrafik.
Sveriges järnhantering första halvåret 1935.
Järnverksföreningens statistik för det första halvåret samt
månaden juli visar, att järnverken allt fortfarande i
allmänhet äro väl sysselsatta. Den sammanlagda
tillverkningen under årets sju första månader har kunnat
uppvisa ökning, jämförd med tillverkningen under samma
tid i fjol. Under andra kvartalet är tillverkningen
visserligen mindre än under första kvartalet, men juli
månad visar äter en förbättring.
Exporten av järn och stål första halvåret 1935
utgjorde 119 500 ton mot 130 700 ton första halvåret 1934.
Minskningen, 11 200 ton, beror huvudsakligen på
minskad export av tackjärn (med 8100 ton), varmvalsat
stångjärn (med 3 400 ton), ihåliga tubämnen (med 2 500
ton) och andra rör än kalldragna (med 1 600 ton) men
uppväges något av den ökade exporten av andra produk-
ter, såsom kisel- och kiselmanganjärn (ökning 3 400 ton),
andra ferrolegeringar samt järnsvamp (ökning 1 500 ton)
samt smältstycken och råstänger (ökning 3 000 ton).
Exporten av manufakturerade järnvaror minskades
från 8 900 till 8 200 ton. Minskningen beror på nedgång
i exporten av skruvar, bultar och muttrar samt
gångjärn och hörn järn. Värdet av kul- och rullagerexporten
ökades från 12,8 till 14,6 mill. kr.
Järnimporten befinner sig fortfarande i ökning.
Denna utgör för första halvåret ej mindre än 55 700 ton
(från 200 900 till 256 600 ton) eller 26,6 %. Det är
huvudsakligen tackjärn, valsat stång- och fasonjärn samt
gjutna rör, som importerats i större utsträckning än
föregående år. Det ökade behovet av järn inom den
alltjämt mycket livliga byggnadsverksamheten inom landet
synes till avsevärd del fyllas med importerat material.
Tillverkningskvantiteterna förete i regel betydande
ökning. Tackjärnstillverkningen ökades sålunda med
24,4 % till 301 700 ton, tillverkningen av smältstycken
och råstänger med 32,2 % till 10 700 ton, av bessemergöt
med 88,5 % till 11 500 ton, av thomasgöt med 4,4 % till
44 900 ton, av ordinära martingöt med 15,3 % till 165 600
ton och av kvalitetsgöt av elektrostål med 56,2 % till
66 800 ton. Minskning företer tillverkningen av
kvalitetsgöt av martin med 10,9 % till 120 800 ton samt av
ordinära elektrostålgöt med 26 % till 20 2iOO ton.
Första halvårets tillverkningar av handelsfärdigt valsat
och smitt järn och stål ökades med 3,8 % till 304 800
ton.
Antalet 1 järnhanteringen sysselsatta arbetare var
vid utgången av april, maj, juni och juli månader 1935
resp. 24 932, 24 890, 24 769 och 24 383.
Slutligen anföres, att järnmalmsexporten under första
halvåret var 3 488 000 ton mot 2 889 000 ton motsvarande
tid 1934, samt att totala järnmalmsexporten under årets
sju första månader var 4 184 000 ton.
Rystedtska fonden. Ansökningar om understöd från
Rystedtska fonden (Svenska teknologföreningens
understödsfond) mottagas intill utgången av september
månad. Närmare upplysningar meddelas av Svenska
teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg 20,
Stockholm.
Ofrivillig anonymitet? Vid den i sommar anordnade
insamlingen till Svenska teknologföreningens
Bobergsfond ha bidrag inkommit från tvenne anonyma givare.
I ena fallet, som rör ett belopp av 10 kronor, har
avsändaren glömt att utsätta sitt namn på
postgirokupongen. I det andra fallet har inbetalningskortet
förkommit på posten. Det rör sig här om ett belopp av
25 kr., som inbetalts på postkontoret Stockholm 3. De
båda okända bidragsgivarna, vilkas namn alltså ëj
kunnat införas på den hyllningsadress som
uppsattes i samband med insamlingen, anmodas ge sig till
känna hos föreningens kassörska, fröken Eva
Nordenadier, teknologföreningens kansli.
Nickelkonsumtionen, som ju plägar vara en god
mätare på rustningsindustriernas sysselsättning, avspeglar
tydligt nog den pågående kapprustningen i världen.
Världskonsumtionen av nickel utgjorde år 1932 blott ca
25 mill. kg men steg 1933 till ca 45 mill. kg för att 1’9’34
uppgå till ca 60 mill. kg. Siffran för 1935 kommer av
allt att döma att bli ännu högre.
Tennproduktionen och -konsumtionen första halvåret
1935. Enligt International Tin Research and
Develop-ment Councils statistik var världsproduktionen av tenn
under första halvåret 1935 51 071 long tons (à 1 016 kg)
mot 50 753 ton samma tid år 1934. Av innevarande års
produktion härröra 79 % från Malajstaterna, Bolivia,
Nederländska Indien, Nigeria och Siam, medan 9 % pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
