Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1935 - Till Kungliga Fortifikationens 300-årsjubileum, av Karl A. Wessblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HAFT. 38
ÅRG. 65
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD
21 SEPT.
19 3 5
INNEHÅLL: Till Kungliga Fortifikationens 300-årsjubileum. — Tekniska högskolans fortsatta utbyggnad,
av professor Carl Forseli. — Indikering av verktygsmaskinspindlar, av överingenjör Hilding Törnebohm. —
Notiser. — Tekniska föreningar. — Insänt. — Sammanträden.
TILL KUNGLIGA FORTIFIKATIONENS 300-ÅRSJUBILEUM.
1635
När Kungl. Fortifikationen den 26 september firar
trehundraårsminnet av sin tillblivelse, framstår
icke för oss bilden av en militär kår, som i värdig
avskildhet samlas kring minnet av krigiska bedrifter
på teknikens fält, utan den som vill tränga djupare
än själva ytan ser i detta jubileum
högtidlighållandet av en trehundraårig gärning, som avsatt sina
frukter långt utöver de militära skrankorna.
Sveriges vetenskapligt utbildade ingenjörer och
speciellt dess väg- och vattenbyggare leda sitt
historiska ursprung till Fortifikationen, ett faktum som
kanske bäst illustreras av att själva ingenjörstiteln
är ett direkt arv från 1600-talets
fortifikationsofficerare. Den första civila tillämpningen blev
"stadsingenjör" på 1640-talet.
Att Fortifikationen under 16- och 1700-talen var
den egentliga och snart sagt enda utövaren ocli
främjaren av den tekniska byggnadskonsten i vårt
land, sammanhänger givetvis med den
omständigheten att de största och svåraste byggnadsarbetena
då voro rikets fästningsverk.
I det civila livet funnos då icke uppgifter av
sådana dimensioner, att de kunde samla nationens
ansträngningar på så sätt som försvaret fordrade, och
det blev därför huvudsakligen
fortifikationsofficerare, som bereddes tillfälle pröva sina krafter på de
stora byggnadstekniska uppgifterna. Förutom de
talrika och förnämliga fästningsverk som ännu
minna om denna Fortifikationens verksamhet, finnas
dock ett stort antal andra äreminnen av mindre
krigisk natur i form av nyuppförda och ombyggda slott,
spridda ej blott över vårt eget land utan långt
utöver våra grannländer.
Fortifikationens tre stora namn under 1600-talet
voro Olof Hansson, sedermera adlad Örnehufwud,
Johan Andersson Wärnshiöldh och Erik Jönsson
1935
Dahlbergh. De voro kraftfulla, dugande män som
icke skydde någon möda inför uppgiften att höja
det svenska fortifikationsväsendet till det högsta
plan som den tiden medgav. De inkallade utländska
ingenjörer, av vilka de svenska fingo lära sig, och
när lärotiden var slut hade de skapat en framstående
svensk kår av arkitekter, kartografer,
stadsingenjörer, brobyggare och vattenbyggare. De voro också
framsynta män som på allt sätt stimulerade sina
unga landsmäns intresse för att genom studier och
utländska resor hålla sina kunskaper levande.
Intill år 1869 hade Fortifikationens högsäte,
Krigshögskolan vid Marieberg, ombesörjt jämväl de
civila ingenjörernas utbildning. I och med att
riksdagen detta år indrog anslaget å 3 000 rdr för
civilingenjörsutbildningen vid Krigshögskolan och denna
undervisnings meddelande nu uppdrogs åt
Teknologiska institutet, sletos emellertid de mera synliga
banden mellan Fortifikationen och den civila
ingenjörskonstens utövare. Men därmed var förbindelsen
ingalunda bruten: Fortifikationens reservistkadrer
utgöras alltjämt till större delen av civilingenjörer,
i främsta rummet väg- och vattenbyggare, vilka ofta
under sin militära tjänstgöring sättas i tillfälle
utnyttja sina tekniska kunskaper. Detta utgör av allt
att döma en lycklig form för samarbete, som väl
kunde tagas till mönster även för övriga grenar av
Fortifikationens tekniska verksamhet.
Teknisk tidskrift hyllar och hälsar Kungl.
Fortifikationen till dess ärorika jubileum. Vi värdera i
tacksamhet minnet av svunna seklers bedrifter och se
ljust mot en framtid, då ett allt fortfarande av
redo-bogenhet och ärlighet präglat samarbete mellan de
militära myndigheterna och den tekniska
sakkunskapen skall få bliva till båtnad för vårt fosterland.
Karl A. Wessblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
