Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1935 - Tekniska högskolans fortsatta utbyggnad, av Carl Forsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
367 TEKNISK TIDSKRIFT
Konkurrensen inom ingenjörsyrket.
Ökning av antalet nyutbildade ingenjörer kan
medföra svårigheter för yngre ingenjörer, med ty
åtföljande lönepressningar och arbetslöshet. Man står här
inför samma problem som på alla områden: skall man
av skråhänsyn tvinga kompetenta människor att
pressas icke blott till arbetslöshet, utan till hopplös
arbetslöshet utan möjlighet till bättre
arbetsmöjligheter, därför att de tvingas att möta goda tider utan
nödvändig utbildning. Det är orimligt att högskolan
skulle kunna rättvist välja och vraka bland de
sökande i den mening, att de bästa bliva uttagna och
de sämsta avvisade. Tvärtom vet envar, som haft
befattning med högre undervisning, att betygen, som
bestämma urvalet, giva en ganska opålitlig
vägledning. Förhållandet är med visshet, att många goda,
kanske utmärkta krafter bliva avvisade för att
tvingas in på banor, som törhända alis icke kan giva
valuta för deras arbete och förmåga, medan andra
tillåtas utbilda sig, trots att de sakna både talang och
arbetsförmåga, men besitta den för skolarbete
speciellt avpassade receptiviteten.
Man skyller på kostnaden. Nedan visas att ökning
av de studerandes antal icke medför på långt när
samma procentuella ökning i byggnadskostnad eller
i driftkostnad. Det är dessutom orimligt att taga
på sig kostnad för fri tillströmning till universiteten,
som till övervägande grad äro inställda på
produktion av ämbetsmän, men strypa tillströmningen till
tekniska högskolan, som öppnar porten till
utvecklingsbar verksamhet.
Med ali hänsyn till ingenjörernas välförståeliga
önskan om konkurrensens begränsande, måste dock
beaktandet av allmänna intressen föra till, så långt
görligt är, fri tillströmning för kompetenta
studerande till tekniska högskolan. Farhågan för skadliga
verkningar härav borde i viss mån mildras av
erfarenheten fram till omkring år 1898, då alla
kompetenta sökande blevo mottagna, utan att skadeverkan
genom ingenjörernas inbördes konkurrens var
märkbar.
Byggnadskostnadernas beroende av antalet
studerande.
I en anläggning av tekniska högskolans karaktär
ingå väsentliga delar, tillfartsvägar, gårdar,
korridorer, trappor, lärarerum, forskningslaboratorier och
rum för samlingar, vilka bliva väsentligen
oförändrade, vare sig rit- och hörsalar minskas eller ökas,
och detta inom ganska vida gränser. Härtill
kommer, att en rit- eller hörsal till sin
anläggningskostnad icke växer proportionellt mot nyttiga arean,
utan väsentligt långsammare. Detta göra, att vid
lämpligt planeringsarbete kostnaderna för byggnad
med 450 nyintagna pr år knappast bör bliva mer än
ca 30 % dyrare än byggnad för 225. Detta under
förutsättning att båda projekten behandlas
likvärdigt, dock med fackmässigt iakttagande av de
besparingsmöjligheter, som det mera omfattande
byggnadsarbetet kan giva relativt det mindre.
Anläggningens driftkostnader, i vad rör
byggnadernas skötsel, kommer på samma sätt att växa
väsentligt långsammare än antalet studerande. Sålunda
blir uppvärmningskostnaden till stor del beroende av
byggnadernas ytterytor, vilka, vid fackmässig plan-
läggning, växa ungefär i ovan angiven proportion,
eller med ca 30 % vid studerandeantalets ökning
enligt ovan.
Dessa förhållanden vid nybyggnad vålla, att om en
fortsatt utbyggnad av tekniska högskolan över huvud
taget skall ske, ali anledning finnes att noga
överväga, huruvida icke denna nybyggnad bör
kombineras med väsentlig ökning av utrymmet för de
studerande.
Tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut.
Utredningen rörande Chalmers tekniska instituts
utbyggnad till högskola är avbruten med motivering
att saken bör ställas på framtiden. Detta gör, att
möjligheten att där utöka de studerandes antal i
samband med omorganisation icke föreligger inom rimlig
tid. Sådan åtgärd skulle dessutom vålla utgifter av
annan storleksordning, än studerandeantalets ökning
vid tekniska högskolan skulle kräva med dess redan
genomförda organisation. Hänsyn till kostnaderna
kräver därför, att en inom överskådlig tid genomförd
ökning av studerandeantalet vid vår tekniska
högskoleundervisning sker vid tekniska högskolan och
icke vid Chalmers. Antalet nyintagna pr år vid högre
kursen är för närvarande ca 115 st. Ökning från 225
till 450 vid tekniska högskolan skulle således giva
sammanlagd ökning vid högre teknisk utbildning
från ca 340 till ca 565 nyintagna eller med ca 65 %.
Laboratoriearbetet och studerandeantal.
I fysik och kemi ingå laboratoriearbete såsom en
viktig del av grundläggande utbildningen under
första studieåren. Tillhörande laboratorier äro redan
utbyggda inom komplexet vid Valhallavägen. Av en
överslags vis gjord undersökning rörande dessa
laboratoriers möjlighet till mottagande av ökat antal
studerande, utan tillbyggnad, har framgått att denna
möjlighet inom laboratorierna för kemi är knappast
någon. Inom fysiken kan en mindre ökning ske med
förefintliga lokaler, eller med ca 1/3. Ökning
därutöver kräver nybyggnad, vilken till synes kan
enkelt ordnas genom ett annex, omfattande enbart
behövligt ökat utrymme i de studerandes
laborationsrum, eller vid fördubblat antal, ca 300 m2.
Härtill torde vid ökning till ca 450 st. nyintagna utöver
ökat assistentantal komma behovet av en laborator
eller avlönad docent för minskande av professorns
undervisningsbörda.
Laboratorierna i organisk och i oorganisk kemi
kräva för ökning av antalet studerande tillbyggnad.
Hur denna kan ske liksom även hur tillhörande
ökning av laboratorierna för de studerandes arbete i
elektrokemi och kemisk teknologi m. m. under 3:e
och 4:e årskurserna skall kunna ske, tarvar särskild
utredning. Av laborationerna i kemi bero endast
fackavdelningar för kemi och för bergsvetenskap.
Laborationerna i tillämpningsämnena under 3:e och
4:e årskurserna ställa sig olika i olika ämnen. Inom
vissa fackavdelningar torde det väl låta sig göra att
bereda möjlighet till laborationer med till det dubbla
ökat antal studerande. I andra fall kräver detta
större utrymme. Vid föreslagen nybyggnad av
laboratorier bör i vart fall prövas, huruvida plats finnes
eller kan för rimlig kostnad beredas för större antal
studerande. Samma sak bör prövas för befintliga
laboratorier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
