Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1935 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen på höstutflykt, av Fmn. - Insänt: Tidsstudier kontra arbetsstudier, av E. Palm - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
verks och flygstyrelsens sida i hög grad gästfritt och
välvilligt. Med fem abonnerade bussar och div.
privatbilar startade ett 150-tal ledamöter på lördag middag
från Brunkebergstorg. Efter ett kort orienterande
föredrag av överingenjör Bernhard S. Faith Eli å Folkets
hus i Sundbyberg, gjordes under ledning av ett tiotal
ingenjörer en i hög grad intresseväckande rundvandring
i Sieverts kabelverks omfattande fabrikskomplex, där
för tillfället bland mycket annat pågick tillverkning av
en högspänningskabel för undervattensledning till
Eskilstuna. Även de välutrustade laboratorierna och
materialprovningsanstalten demonstrerades och
deltagarna fingo där ett starkt intryck av den
vetenskapliga grundlighet och omsorg, som är utmärkande för
Sieverts kabelverk. Man fortsatte färden till Bromma
flygfält, där arbetschefen hos Stockholms
arbetslöshetskommitté, överingenjör Einar Berger, lämnade en kort
orientering rörande de omfattande planerings-,
dränerings- och beläggningsarbetena.
Å en nyvältad makadambana pågående asfaltering,
verkställd medels utspridning från cisternvagnar från
Oljeraffinaderiet i Nynäshamn, tilldrog sig stort
intresse, men deltagarna fingo på grund av en kraftig
salva av sprängskott — sådana salvor skjutas dagligen
å vissa tider — draga sig över till en annan sida av
fältet. Där var man sysselsatt med den stora
betongperrongen vid själva flygstationen. Betonggjutningen
liksom alla övriga hittills utförda arbeten å fältet utföras
i egen regi med arbetslösa, men här medverka några
få specialarbetare för skötande av
vibreringsmaski-nerna, som tillhandahållas av Skånska cementgjuteriet,
vars ingenjör Axel Hall redogjorde för arbetsmetoderna.
Man återvände så till Folkets hus i Sundbyberg, där
ett allmänt sammanträde anordnats med föredrag av
hamndirektör Sal. Vinberg, verkställande ledamot i
Flyghamnsstyrelsen, om "Bromma flygfält och dess
tekniska anordningar" (jfr Tekn. tidskr., Väg- och
vattenbyggnadskonst, häfte 1, 1935).
Dagen avslutades med gemensam middag å Sieverts
pensionat under gästfritt värdskap av Max Sieverts
fabriks a.-b., representerat främst av styrelseordf.
direktör Hans Th. Holm, verkställande direktör G. Olsson
och överingenjör B. Eli. Efter kaffet redogjorde
stationschefen, ingenjör Bertil Florman för de
framtidsutsikter för trafikflygningens utveckling, som vinnas
genom Brommafältets färdigställande våren 1936,
innebärande välgrundade förhoppningar om Stockholms fasta
sammanknytande med Europas lufttrafiknät.
Fmn.
INSÄNT
Tidsstudier kontra arbetsstudier.
Efter ingenjör K. H. Stenhanes kraftiga försvar för
termen "arbetsstudie" i nr 29 av denna tidskrift hade
det varit av stort intresse om "tredje man" velat
ingripa med ett inlägg i ena eller andra riktningen, ev.
med en "salomonisk dom". I avvaktan på detta bidrag
må det tillåtas undertecknad hålla diskussionen i gång
med följande reflexioner.
Ingenjör Stenhanes argument för införande av
termen arbetsstudier i stället för tidsstudier kunna
koncentreras i följande tre punkter:
1. Arbetet är objekt för verksamheten och bör
därför namnge förfarandet.
2. Samarbetet blir lättare, enär alla parter få en
riktigare och sakligare inställning.
3. Även i utlandet har man diskuterat "omdöpning".
Att objektet för en verksamhet ur logisk eller
språklig synpunkt skulle vara det enda riktiga vid benäm-
ningen av verksamheten, anser jag mig i mitt
föregående inlägg (nr 21) ha vederlagt. Tvärtom kan, som
de anförda exemplen visa, instrumentet, "tumstocken",
ge mycket klarare begrepp om vad saken gäller och det
är här man har att söka kriteriet på termens
lämplighet eller olämplighet. Vilken term säger klarast vad
det är fråga om — tidsstudie eller arbetsstudie? Enligt
mitt förmenande är termen arbetsstudie alltför obestämd
och oklar. Man skall studera arbetet men på vilket
sätt? Jo, genom att använda tiden som måttstock.
Jaså, tidsstudier alltså!
Naturligtvis ha ordens klang och valör en oerhörd
psykologisk betydelse, dock enligt mitt förmenande
mera på grund av vad man genom vana eller egen
erfarenhet lagt in i dem än av deras rent språkliga
byggnad. En arbetare, som gjort tråkiga erfarenheter av
tidsstudier, skulle säkerligen icke ändra sin uppfattning,
om förfarandets karaktär bleve oförändrad men namnet
utbyttes mot arbetsstudier. Ingenjör Stenhane säger:
"Dessutom blevo arbetarna — i stället för att tidigare
ha varit föremål för tidmätning — positiva
’studiemedarbetare’ på ett, principiellt betraktat, annat sätt än
tidigare." Om förfarandet tidigare kallats
"arbetarestudier", hade jag lätt förstått denna argumentering;
nu ställer det sig svårare. Såväl före som efter
namnändringen var det ju dock arbetet, som var föremål för
studier och att epitetet "tids-" skulle direkt utpeka
arbetaren har jag svårt att förstå.
Att man även på vissa håll i utlandet har diskuterat
termen tidsstudier eller dess motsvarighet kan icke
förnekas, Men ganska betecknande är, att det kända Refa
(Reichsausschuss fiir Arbeitszeitermittlung) icke synes
sväva på målet. I Zweites Refabuch, som dock är ett
koncentrat av erfarenheter från en mängd olika företag
och undersökningar, förekommer termen
"Arbeitsstu-dien" icke alis, utan man använder "Zeitstudien" som
någonting alldeles självklart.
E. Palm,
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen
Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst avhåller
ordinarie sammanträde på föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20, måndagen den 23 sept. 1935 kl. 19,30. Program:
1) Protokolljustering. — 2) Inval. — 3) Meddelanden.
4) Kort föredrag av kapten Sten D. Ekelund: "Något
om asfaltens olika användningsområden". 5) Föredrag på
tyska språket av ingenjör W. P. van Asbeck: "Nyare
metoder för utförande av släntskydd och tätningar vid
vattenbyggnadsarbeten". — Supé och samkväm, varvid
bl. a. filmförevisning i anslutning till det senare föredraget
äger rum.
Avdelningen för Mekanik kallas till sammanträde å
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, tisdagen den 24
september 1935 kl. 19,30. Program: 1) Val av justeringsmän.
■—-2) Inval och inträdesanmälningar. — 3) Inkomna
skrivelser. — 4) Behandling av det omarbetade, förslaget till
normer för provning av förbränningsmotorer. 5)
"Utnyttjandet av flygmotorers effekt jämte därmed
sammanhängande spörsmål", föredrag av ingenjör A. Mörtsell.
— Supé och samkväm. Pris för supén kr. 2 : 50,
inkluderande pilsner, kaffe och servisavgift.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde på
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 4
oktober 1935 kl. 19,30. Ärenden: 1) Val av justeringsmän
för dagens protokoll. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser.
— 4) Föredrag med ljusbilder av linjeingenjör Ernst
Magnusson över ämnet: "Motala nya
rundradiostation". — Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
