Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1935 - Vad är betryggande försäkring inom industriföretag? av Einar Lindbohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAD ÄR BETRYGGANDE FÖRSÄKRING INOM
INDUSTRIFÖRETAG?
Av kapten Einar Lindbohm.
TerniskTi d skri ft
HÄFT. 40 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 5 OKT.
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 5
INNEHÅLL: Vad är betryggande försäkring inom industriföretag?, av kapten Einar Lindbohm. — Vägen
och trafiksäkerheten, av civilingenjör A. Birger C. Dahlberg. — Torsten Nordell †. — Ekonomisk översikt.
— Notiser. — Tekniska föreningar. — Personalnotiser. — Sammanträden.
Vi hava genomgått bolagets försäkringshandlingar
och funnit dem betryggande." Var och en
som haft anledning taga del av industriella företags
revisionsberättelser torde alltsomoftast hava stött på
ifrågavarande passus, vilken blivit nära nog lika
stereotyp som frasen "full och tacksam
ansvarsfrihet". Att de flesta revisorer i industriella företag
numera anse sig skyldiga att inrymma
försäkringsavtalen bland de affärstransaktioner, som böra falla
under revisorernas granskningsplikt, synes vara
synnerligen välbetänkt. Man kan emellertid ifrågasätta,
huruvida det i revisionsberättelsen angivna
utlåtandet alltid är baserat på ett mera djupgående
bedömande av vad som i det ena eller andra fallet kan
anses sunt och riktigt. I själva verket torde
nämligen denna fråga vara allt annat än lätt att lösa på
ett objektivt oantastligt sätt; man får härvidlag
gärna en känsla av att begreppet "smaksak" alltför
ofta spelar in.
Den för ett industriellt företags lyckliga
fortbestånd ansvariga ledningen liar tvivelsutan ett vitt
utgrenat komplex av svårigheter att bemästra för
att uppnå avsett resultat. Inre och yttre
organisation, finansiering, arbetareavtal, kundtjänst,
valuta-fluktuationer, naturkatastrofer samt statsingripanden
i eget eller främmande land äro ju blott några av
de faktorer, som tid efter annan kunna sätta myror
i huvudet på även den mest erfarna och
förtänksamma ledare. De noggrannaste förhandskalkyler
kunna genom dylika inflytelser slå fel. Att i
möjligaste mån göra sig oberoende av sådana störningar
måste anses vara mycket lovvärt. I viss
utsträckning kommer då försäkringsförfarandet i
betraktande.
Generellt sett kan ändamålet med försäkring sägas
vara att förmedla fördelningen av en enskild persons
eller företagares oförvållade förlust på många eller
m. a. o. att åstadkomma riskfördelning.
Näringslivets historia alltifrån vår tidräknings början visar
många exempel på ömsesidig understödsverksamhet,
som varit grundad på försäkringsidén. Det moderna
försäkringsväsendet har ju förgrenat sig på snart sagt
alla samhällslivets områden. De flesta
försäkringsformer bedrivas av härför särskilt organiserade
företag, men försäkringstanken torde även understundom
kunna sägas ligga latent såsom grundval för vissa
slag av föreningar och andra sammanslutningar.
Arbetsgivareföreningar liksom fackföreningar höra om
man så vill till sistnämnda kategori genom sin
inriktning på skydd mot förluster genom arbetsstrider.
Efterföljande framställning måste av utrymmesskäl
inskränkas att avse vad man i dagligt tal menar med
"försäkring", dvs. det skydd som köpes i våra härför
särskilt inrättade anstalter — de under hägn av de
svenska statsmakterna arbetande försäkringsbolagen.
Hur skall nu en förtänksam industriledare få ett
grepp på sitt företags försäkringsproblem?
Spörsmålet angående det erforderliga
försäkringsskyddet torde till en början lämpligen kunna
sönderdelas efter två linjer. Den ena huvudfrågan blir då:
vilka försäkringsformer behövas; den andra blir: hur
fullständigt skydd måste i varje särskild bransch
beredas. Det må då först som sist framhållas, att ett
för alla förhållanden giltigt svar i allmänhet icke
kan påräknas. Försäkringsbehovet kan bliva rätt
växlande från den ena industrien till den andra och
inom ett och samma företag från en tidsperiod till
en annan.
Det säger sig självt, att varje försäkring innebär
en utgift i premier, och att summan av alla de
försäkringspremier som under ett år kunna
ifrågakomma, kan innebära en icke oväsentlig belastning
i omkostnadskontot. För att en dylik utgift skall
anses motiverad, böra åtskilliga allmänna
omständigheter tagas i betraktande, varav de viktigaste i det
följande skärskådas var för sig.
Sannolikhetsfaktorn. Den grad av sannolikhet,
som föreligger beträffande möjligheten av att en
viss händelse skall inträffa, mot vars ekonomiska
konsekvenser jag vill skydda mig, utövar
uppenbarligen inflytande på mitt behov av
försäkringsskydd mot händelser av ifrågavarande slag. Man
torde kunna säga, att behov av försäkring föreligger,
då frekvensén ligger mellan ett nedre och ett övre
värde. Några exempel kunna förtydliga detta.
Jordbävningar hava inom historisk tid ej
förekommit i vårt land. Vem garanterar, att dylika
katastrofer därför äro absolut taget uteslutna?
Sannolikheten är dock så ytterst ringa, att behovet av
försäkringsskydd däremot här i landet f. n. kan anses
obefintligt. Frekvensen är för liten.
Genom klimatets inverkan förorsakas årligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
