Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
genjören O. Kjellberg, som redan år 1904 igångsatte
ett företag, Elektriska svetsningsbolaget, med
förgreningar inom ett flertal främmande länder.
Biand dem, som verksamt främjat den senaste
utvecklingsfasen inom svensk svetsteknik, är
ingenjören M. Åkeson vid Asea, Västerås.
På det organisatoriska planet ligger måhända
rationaliseringsarbetets tyngdpunkt. Det gäller här
planering, arbetsledning, driftkontroll, arbets- och
tidsstudier, ackordsättning m. m. Ett synnerligen
beaktansvärt föregångsarbete har på detta område
utförts av överingenjören Patrik Rydbeck, S. K. F.,
Göteborg.
Innan jag lämnar fabriksdriftens område torde det
vara påkallat att erinra om den betydelse som
luftbehandlingen (konditioneringen) numera erhållit för
allehanda ändamål. Praktiska och händiga apparater
för reglering av luftens temperatur och fuktighet
hava utarbetats och nått en hög grad av fulländning.
Inom svensk teknik har här Svenska fläktfabriken
gått i spetsen.
En hel del av de tekniska framsteg, som kunnat
inregistreras under de senare åren inom maskin- och
apparatteknik, skulle utan tvivel ha stannat på
papperet, om icke på materialernas område framskaffats
de nödiga konstruktionselementen. Jag har redan
berört hurusom inom ångtekniken och elektrotekniken
de höga temperaturerna uppnåtts genom
materialförbättringar. Inom den kemiska apparattekniken ha
på samma sätt ekonomiserande förbättringar kunnat
genomföras tack vare nyare värme- och syrahärdiga
material, särskilt i stål. Stålkvaliteter med
ytterligare förbättrade magnetiska egenskaper framkomma
även alltjämt.
Inom kopparmetallområdet har uppmärksamheten
riktats mot nya legeringar av typen
beryllium-kobolt-koppar, vilka medgiva en mångfald variationer i
hållfasthet, hårdhet och ledningsförmåga. Nya
blylegeringar, t. e. med tellur, uppvisa anmärkningsvärda
egenskaper. Inom lättmetallområdet äro jämväl nya
landvinningar att anteckna, i det man lyckats
förbättra materialens både hållfasthet och hårdhetsgrad.
Metoden att överdraga aluminiumytan med en
oxidhinna (som kan ges olika färgeffekter) har givit
upphov till viktiga tekniska tillämpningar.
I fråga om cement fortskrider differentieringen. Ett
särskilt lågtemperaturcement har kommit till
användning vid den tidigare omnämnda Boulderdammen och
skall fortsättningsvis användas vid Grand
Coulee-dammen, vilken även den blir av jättedimensioner.
I övrigt må erinras om konsthartsernas (typen
bakelit) alltmera dominerande plats inom olika delar av
tekniken. Varianter med olika egenskaper i
avseende på hårdhet och motståndsförmåga mot olika
reagenser hava framgått såsom resultat av den
pågående systematiska forskningen.
En märklig syntes av klorkautschuk har utförts av
Nieuwland, U. S. A., som genom katalys under
medverkan av vissa kopparföreningar ur acetylen via
vinylderivat erhållit klor-kautschuk. Denna produkt
är vida mer resistent mot oljor, värme och ljus än
naturkautschuk och är att betrakta såsom ett
synnerligen värdefullt nytt material för industrien, särskilt
den kemiska.
Av största vikt vid porslinstillverkning för
erhållande av ett minimum av bräckage och utskott under
fabrikationen samt för ett starkt och klart gods är,
att det plastiska lermaterialet före formningen är så
fritt från luft som möjligt. Framställningen av en
luftfri keramiklera är nu möjliggjord genom den
plastiska lerans uppdelning under vakuum i fina, smala
strängar och dessas återförening även under vakuum
till större kompakta lermassor, vilka därefter formas.
Goda resultat ha vunnits vid Gustavsbergs fabriker.
Palmaer har utarbetat en metod för att ur lera
avlägsna järn och kisel. Silikaten utskiljas först
medelst kalcinering av leran. Härefter borttages järnet
medelst elektrolys, där kvicksilver är katod.
Förfaringssättet liar fått användning för rening av
aluminiumsulfat, avsett för papperslimning. Av stor
betydelse för aluminiumframställningen vore om man på
detta sätt kunde ekonomiskt framställa ett järn- och
kiselfritt ler jordsmaterial.
Man eftersträvar i vissa viktiga fall gaslösa
tänd-satser för sprängämnen, bestående av termitliknande
blandningar. Stubin framställd enligt denna princip
förbrinner oberoende av växlingar i lufttrycket och
är därför av betydelse för ammunition.
Förbränningshastigheten hos vanlig stubin är nämligen
variabel med atmosfärtrycket och är således
exempelvis en annan vid mynningen än vid bottnen av en
gruva. — För studiet av explosionsförlopp ha
mätinstrument, grundade på piezo-elektriska fenomen,
visat sig mycket värdefulla. Härigenom kan t. e.
tryckförloppet i ett eldvapen registreras.
Från bränsleområdet må till en början påpekas,
hurusom stenkolsindustrien numera tvingats till en rätt
långt driven förädling av stenkolsbränslet genom
tvättning och sortering.
Torvmossarnas bearbetning har fått en ny
aktualitet genom i Dumphries utexperimenterade och på
flera ställen i drift provade nya arbetsbesparande
avverkningsmaskiner (av "skördetyp").
Den första anläggningen för giftfri hushållsgas
igångsattes i Hameln i november föregående år ocli
omfattar rening av 3,2 mill. m3 gas per år. Den från
vätesvavla befriade gasen mättas med vattenånga och
får sedan vid 400°C passera genom en
kontaktsubstans. Den passerar sedan värmeutbytare och
tvät-tare för ytterligare kylning, då varmvatten för gasens
mättning med vattenånga erhålles. Den passerar
härefter en reningskista för upptagande av vätesvavla.
I den blandning av kolgas och vattengas, som är
vanlig i Hameln, har halten CO sänkts från 14,1 % till
1,0 % och i vanlig kolgas från 6,1 % till 0,5 %. Den
behandlade gasens värmevärde, luftbehov, förbränning
och sp. vikt äro ungefär lika med utgångsgasens.
Kostnaderna täckas av den genom processen erhållna
volymökningen.
Intresset att driva bilar med flaskgas är för
närvarande mycket stort i Tyskland och Frankrike. Från
Tyskland uppgives kostnaden för kolgas,
komprimerad till 200 atm. i behållare inkl. ränta och
amortering å flaskorna, till 10 pf. per m3 (1,9 m3 gas av 3 600
kal. vid 0° och 760 mm anses svara mot 1 liter
bensin). En 4 tons lastbil, som kör 75 km per dag,
behöver medföra 50 m3 gas i förråd. Flaskvikten utgör
därvid 6,3 % av lastförmågan, under förutsättning att
flaskor av specialstål komma till användning.
Med kogasin betecknar Franz Fischer syntetisk
bensin, framställd av koloxid och vätgas vid normalt
tryck och 180—250° C alltefter olika kontaktsubstans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
