Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
421
frekvenstekniken för kabeltelefonien. I samband
härmed har man kommit till nya kabelformer som
med minimum av induktans medgiva stor
överföringskapacitet (koncentriska ledare). Det ser ut som
om de pupiniserade ledningarnas tid snart vore
förbi.
På rundradioområdet fortgår kapplöpningen mot
stora effekter, närmande sig 1000 kW. I samband
därmed prövas metoder för effektbesparing, såsom
systemen "floating carrier" och s. k. "klass
B-mo-dulation".
I Tyskland har man börjat med framgång
distribuera rundradiomeddelanden pr tråd över det
ordinarie telefonsystemet. Det visar sig, att denna
överföring icke stores av telefonsamtalen och kan fortgå
jämsides med dessa.
Mareoni har fortsatt att utexperimentera
överföringssystem med s. k. mikrovågor och kunnat
uppnå säkra resultat på flera hundra km.
Av intresse torde kanske vara att nämna att
kortvågor om 3—30 m börjat finna användning för
terapeutiska ändamål.
De trådlösa världstelefonförbindelserna ha utbyggts
vidare och täcka nu jämväl Stilla oceanen.
Kortvågs-förbindelser ha vidare fått stor användning, särskilt
i England, för anslutning av mindre öar och jämväl
för upptagande av spetsbelastningen på de större
kabeltelefonsträckorna.
Rörtekniken har riktats med miniatyrrör för
mikrovågor. Mottagarerör av metall i stället för glas
förtjäna även att nämnas. Huruvida högtalaren på
principen piezo-kristall kan bliva av praktisk
betydelse torde vara för tidigt att avgöra.
Bekämpandet av radiostörningar, särskilt de genom
starkströmsanläggningar framkallade, har kraftigt
utvecklats både i Sverige, Tyskland, England och
andra länder. Ett internationellt arbete för studier av
dessa frågor och koordinering av resultaten är i gång.
Televisionen liar i Tyskland förts ut i praktiken,
i det att en sändarestation inrättats i Berlin. Den
har två sändare, en med ultrakorta vågor för bilden
och en annan för ljudet. Bildsändningen lyckas på
en rayon av 40—60 km. Jag hade i våras tillfälle
se anläggningen, som arbetade anmärkningsvärt väl,
men jag måste konstatera att vilken amatör som
helst ännu så länge icke kan tänkas sköta en
mottagare av detta slag. Zworykins ikonoskop
betecknar ett bestämt framsteg.
De elektriska mätinstrumenten liksom
mätningstekniken överhuvudtaget fullkomnas och förfinas
alltjämt. Nya sinnrika kombinationer uppdyka i
jämn följd. Jag skall här icke ingå på några
detaljer. En god överblick över instrumentområdet gav
den utställning, som i början av året visades i
samband med de av akademien anordnade
föreläsningarna. Jag skall endast vidröra ett par saker. En
viktig nyhet är en bryggkombination av General
Electrics konstruktion, som med tillräcklig
känslighet tillåter att följa en isolatordetaljs tillstånd för
att i tid upptäcka när risk för genomslag närmar sig.
Jag vill vidare erinra om elektronoptiken, som synes
kunna giva forskaren nya viktiga verktyg i handen.
Kino-mikroskopering har fått användning inom
me-tallografien. För apparatbyggnaden är den s. k.
me-tallhudsgenomföringen en detalj av säkerligen stor
betydelse.
Det elektriska mätinstrumentet har fått en allt
mer och mer universell användning. Med dess hjälp
kan man numera uppmäta bl. a. styrkan av
tryckkrafter, av belysning, av ljud (och oljud) samt,
förmedelst olika konstgrepp, jämväl halten av kemiska
beståndsdelar hos ämnen. Ett viktigt moment har
tillkommit därigenom att instrumenten kunnat
utbildas att fungera på mycket stora avstånd
(fjärrmätning). Om mätinstrumentet kan liknas vid ögat
— i fråga om fotocellen är bilden slående — så kan
reläet liknas vid handen, som vid en viss impuls
utför en manöver. Även reläet kan verka på stora
avstånd. Det blir då möjligt att i ett och samma rum
samla såväl iakttagelseorgan som
verkställighets-organ för en industriell maskinkomplex, en
tillverkningsprocess e. d. och låta en enda man förmedla
sambandet mellan de olika organen. Man kan också
gå ett steg längre, helt utelämna det mänskliga
mellanledet, och åstadkomma en fullt automatisk skötsel
av det hela genom direkt samverkan mellan
instrument och utlösningsorgan.
Inom den elektriska kraftverkstekniken har man
under en följd av år arbetat på att utforma en sådan
automatisk drift och därvid kommit fullkomningen
nära. I Sverige har inom Asea presterats högt
stående lösningar på detta problem, varvid ett
banbrytande arbete utförts av ingenjören C. Kiessling.
Den möjlighet till mekanisering och
rationalisering, som genom dessa hjälpmedel erbjuda sig, börjar
alltmer tillvaratagas inom industriell drift av olika
karaktär. En mycket uppmärksammad anläggning
av detta slag har utförts vid Bolidenbolagets
smältverk i Rönnskär i och för dirigering av det stora
apparatkomplex, som där tjänar utvinnandet av
svavel ur rökgaserna. Hela denna kemiska process
övervakas kvantitativt och manövreras från en
central, där de olika organen äro sammanförda till en
"kemisk instrumenttavla". Vid utbildningen av
denna pioniäranläggning har ingenjören P. Ågren
inlagt framstående förtjänster.
Det torde knappast lida något tvivel, att icke den
industriella rationaliseringen kommer att kunna i
otaliga sammanhang finna nya utgångspunkter i den
komplex av tekniska hjälpmedel, som sålunda nu
står till förfogande. I fråga om detaljer vill jag
endast fästa uppmärksamheten vid att en kombination
av fotocell och gitterstyrt vakuumrör (resp. gasrör)
befunnits i flera sammanhang erbjuda ett mångsidigt
användbart regleringsorgan.
Inom svensk industri bedrives alltjämt ett
energiskt rationaliseringsarbete efter olika linjer, tekniska
såväl som organisatoriska. Under de senare åren har
som bekant svetsningen slagit igenom. Den har
visat sig medföra avsevärda ekonomiska vinster i
avseende på såväl material som arbetskostnad — i
verkstäder och på byggnadsplatser. En rad förbättringar
ha samverkat, moderna svetsmaskinaggregat för
större och mindre behov, fördjupad insikt i
elektrodbehandlingen, automatiska svetsmaskiner för
fabriksdrift, särskilt för punkt- och vårtsvets med en
oerhört uppdriven produktionsförmåga m. m. I den mån
konstruktörerna tillägnat sig anpassning efter de
möjligheter, som svetstekniken öppnat, ha de
ekonomiska framstegen ytterligare accentuerats.
Svensk teknik har på detta område gått i spetsen.
Ett storartat pionjärarbete utfördes på sin tid av in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
