Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1935 - Röntgenstrålarnas upptäckt — ett 40-årsminne, av I. Tandberg och R. Thoræus - Fysikaliska storheters benämningar ur språklig synpunkt, av John Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
spänningstransformatorer ha sålunda nått en tidigare
aldrig anad grad av fullkomlighet. För närvarande
har utvecklingen fortskridit så långt, att man har
kompletta röntgeninstallationer i praktisk drift upp
till ca 500 000 voit och vid laboratorieförsök kunnat
bemästra upp till 1 000 000 voit. De vid dylika höga
spänningar erhållna röntgenstrålarna visa hårdhet
och egenskaper som likna de mjukaste
gamma-strå-larna från radium.
Röntgenstrålarnas medicinska användning är dels
terapeutisk och dels diagnostisk. Den förra grundar
sig på strålarnas biologiska verkningar och har allt
mera utvidgats genom de gångna årens erfarenheter
Ett flertal sjukdomar och sjukliga förändringar i
organismen behandlas numera med god framgång med
röntgenstrålar. Yid den diagnostiska användningen,
vilken torde vara mest bekant, utnyttjar man
röntgenstrålarnas förmåga att genomtränga organismen
och därvid på en fotografisk plåt eller en
fluorescens-skärm lämna en skuggbild av det genomstrålade
partiet. De gångna årens förbättringar i apparaturen
och en alltmera vidgad erfarenhet, hava gjort att
röntgendiagnostiken i dag intar en mycket
framskjuten plats inom medicinen. Den medicinska
radiologiens stora betydelse inom sjukvården framgår
kanske bäst av det förhållandet att i Sverige för
närvarande finnas icke mindre än 46
sjukvårdsinrättningar med fullständig röntgenavdelning under
ledning av i medicinsk radiologi specialutbildade läkare.
Den medicinska radiologien i Sverige är i allt
väsentligt prof. Gösta Forssells verk. Såväl organisatoriskt
som vetenskapligt har den av honom och hans många
lärjungar och medarbetare förts fram till en position
såsom en av de främsta i världen.
Röntgenstrålarnas förmåga att genomtränga för
447
vanligt ljus ogenomskinliga kroppar har i rätt stor
utsträckning tagits i anspråk inom en hel del
industrier. Genomlysning och fotografering av hel- och
halvfabrikat förekommer sålunda inom motor- och
flygmaskinsfabrikationen. Röntgenundersökningen
avser här förekomst av luftblåsor, gjutfel och dylika
ojämnheter i godset, vilka genom att verka som
brottanvisningar kunna vara farliga vid materialets
användning. Svetsfogar, lättmetallgods av olika slag,
porslinsisolatorer och kablar för höga spänningar
o. d. äro ofta föremål för röntgenundersökningar, i
synnerhet vid sådana tillfällen, då särskilt höga
fordringar ställas på hållfasthet och säkerhet i drift. Inom
metallurgien hava röntgenstrålarna funnit
användning bl. a. för analys av kristallstruktur i legeringar
och dess ändringar inom olika temperaturområden.
Av stort intresse är även den användning
röntgenstrålarna fått inom arbetet i museer. Med
röntgenfotografering har man där vid många tillfällen kunnat
avslöja övermålade och dubbelmålade tavlor.
Historiska fynd av olika slag hava kunnat i detalj
undersökas före konserveringen.
Flera andra områden, där röntgenstrålarna på ett
eller annat sätt kommit till användning, skulle kunna
framdragas. Det sagda torde dock vara tillräckligt
för att visa, hurusom många viktiga grenar av
vetenskap och teknik i röntgenstrålarna fått ett värdefullt
hjälpmedel, som i hög grad befordrat
framåtskridandet, och det må även få tjäna som en hyllning till
den geniale upptäckaren och alla dem som med
hängivet arbete i forskningens tjänst gått i hans fotspår
och under de gångna fyrtio åren bragt vetenskapen
om röntgenstrålarnas natur, egenskaper och
användning till dess höga grad av fulländning.
R. Thoræus.
TEKNISK TIDSKRIFT
FYSIKALISKA STORHETERS BENÄMNINGAR UR
SPRÅKLIG SYNPUNKT.
På ett så pass abstrakt och speciellt område som
den matematiska fysiken är det ofrånkomligt att de
flesta benämningar måste lånas direkt från språkets
förråd av mera konkreta och välbekanta begrepp.
Ibland sker överflyttningen så gott som utan
betydelseändring; ’"hastighet" som fysikalisk storhet
svarar på bästa sätt mot detta ords alldagliga innebörd.
Ofta undergår emellertid låneordet en viss
inskränkning eller skiftning i betydelsen, och ibland kan det
hända att begreppet förändras rentav till
oigenkännlighet. Så är exempelvis fallet med "effekt", vilket
i dagligt tal betyder verkan men i fysiken arbete per
tidsenhet.
Att för varje namnbehov finna ett konsekvent
motsvarande parallellord inom det allmänna språket är
naturligtvis icke möjligt, men detta måste dock vara
det ideal som man bör eftersträva. Motsatsen, att
nöja sig med helt ungefärliga motsvarigheter och
okritiskt gjorda översättningar, och att onödigtvis
tillgripa ord som redan tagits i anspråk för storheter
av annan art, framstår självfallet för var och en
såsom principiellt oriktigt. Och likväl visar en
granskning, att många benämningar på de fysikaliska stor-
heternas område äro undermåliga ur just dessa
synpunkter.
Låt oss här bara dröja vid ett sådant ord som
kraft. Inom tekniken har det blivit ett
kollektivnamn för energi och effekt. I mera utpräglad
storhetsbetydelse användes det framför allt för mekanisk
(ponderomotorisk) kraft. Divideras sådan kraft med
den yta på vilken den verkar, erhålles vad man
kallar spänning. Denna har på det elektriska området
sin motsvarighet i elektrisk spänning,1 men denna
storhet kallas också i vissa fall elektromotorisk kraft.
Gradienten av den elektriska spänningen benämnes i
sin tur ibland elektrisk kraft. — Kallar man detta
konsekvens, så är det i alla fall icke det slags
konsekvens som man bör eftersträva.
Frågan är nu, i vad mån det går att komma ifrån
sådan mångtydighet. Vi kunna, i fråga om kraft,
bortse från den förstnämnda kollektivbetydelsen, som
är relativt ofarlig. Den mekaniska kraften får väl
i första hand anses som rättmätig låntagare till var-
1 Denna motsvarighet skall närmare belysas i den i
"Slutord" utlovade artikeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
