Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1935 - Den mänskliga faktorn i industrien, av A. Stephenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFT. 48 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 30 NOV.
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 5
INNEHÅLL: Den mänskliga faktorn i industrien, av dr A. Stephenson. — Striden järnväg—bil. — Gilbert
Ekstrand †. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Rättelse. — Sammanträden.
DEN MÄNSKLIGA FAKTORN I INDUSTRIEN.
Vid avdelningens för Industriell ekonomi
och organisation sammanträde den 31 okt.
1935 hölls av dr A. Stephenson vid the
National Institute of Industrial Psychology,
England, ett föredrag betitlat "The Human
Factor in Industry". Nedanstäende artikel
utgör ett referat av föredraget, utarbetat
med stöd av författarens manuskript som
benäget ställts till redaktionens förfogande.
Det bör alltid ihågkommas att industrien av idag
är frukten av uppfinningar och konstruktioner
på det mekaniska området. Det 19:e århundradet var
mekaniseringens tidevarv och arbetaren fick söka
anpassa sig efter maskinen bäst han kunde. Den
omgivning i vilken han fann sig försatt var konstlad.
En engelsk författare har uttryckt detta på följande
sätt: "Utvecklingen hade icke nuvarande industriella
tillstånd i sikte när den började sin långa vandring
från nebulosans flammande töcken."
Nuvarande förhållanden innebära, åtminstone
ifråga om massproduktion, att arbetaren måste upprepa
samma handgrepp många gånger varje dag,
sannolikt med ringa uppfattning av vad lians lilla detalj
spelar för roll i det hela. Det skapande hantverket
från fordom har praktiskt taget dött ut och därmed
troligen även skaparglädjen. Samtidigt härmed har
emellertid levnadsstandarden höjts. Hemmen hava
blivit komfortablare, förströelser och nöjen av alla
slag lia blivit var mans egendom. I skarpaste
motsats till friheten utanför fabriken står emellertid
livet innanför dess murar. I gamla tiders
småfabri-ker skapade ännu lojaliteten till ett individuellt
överhuvud en personlig samhörighetskänsla som numera
svårligen kan tänkas uppstå i de mera opersonligt
ledda bolagsföretag som tagit dessas plats.
När man diskuterar den mänskliga faktorns
relation till industrien, är det emellertid viktigt att
betänka, att den industriella miljön endast är en av
de många inom vilka individen rör sig. Denne är
från födelsen utrustad med arvsfaktorer som påverka
hans handlingar och med färdigheter som kunna
utvecklas. Under sin uppväxt blir han därjämte
genom hem, skola och kamrater utsatt för såväl
hämningar som uppfostrande moment, så att vid den
tidpunkt då han kommer in i industrien vissa
riktlinjer redan blivit normgivande för hans handlingar,
av vilka somliga äro lämpade för den industriella
omgivningen, andra däremot icke. Under den tid
individen är verksam inom industrien, komma hemmets
och samhällets inflytanden att fortfarande samverka,
varigenom samhället kan påverka industrien och
industrien samhället. Detta åskådliggöres av följande
diagram.
Hemmet
t
i
INDUSTRIEN
Arvsfaktorer och medfödda
färdigheter •..................
Inflytande från hem och
samhälle ......................
Uppfostran och utbildning .... Samhället
Individen medför till industrien såväl sina
arvs-faktorer och medfödda färdigheter som de
tendenser och kunskaper som han bibringats av hem och
samhälle under sin uppväxt. Samtliga dessa komma
därför att påverka industrien. Mellan denna samt
hem och samhälle uppstår härvid en växelverkan
såväl rent individuellt som även kollektivt (t. e.
genom samhällets omgestaltning till följd av teknikens
utveckling, genom lagstiftande åtgärder etc.).
Individens relation till industrien utgör sålunda som
synes en ytterligt komplex vävnad.
Vägledning vid val av yrke ("Vocational
guidance").
Idealet vore givetvis att kunna anvisa varje
individ hans rätta verksamhet på basis av en
uppskattning av hans intelligens, temperament och speciella
färdigheter. Emot ett yrkesval på dylika grunder
står emellertid hinder sådana som bristen på medel
för föräldrarna att kunna kosta på en passande
utbildning ävensom frågan om framtidsutsikterna på
en viss bana. Tar man emellertid blott nödig
hänsyn till dessa begränsade faktorer, så kan en dylik
hjälp vid yrkesval för unga människor, som skola
träda ut i livet, vara till stor nytta både för
individen, samhället och industrien. Barn äga sällan en
sådan kännedom om de fordringar som ställas inom
olika yrken att de själva förmå välja rätt. I regel
ledas de av uttalanden av jämnåriga eller av att
någon medlem i familjen haft framgång inom ett
visst yrke. Risken att på detta sätt komma på fel
plats i livet är uppenbar.
Vågledning vid val av arbetare ("Vocational
selection").
Vägledning vid val av arbetare är på visst sätt en
ömvändning av förfarandet vid yrkesval. I detta
senare fall utgår man från de speciella fordringar
som ett visst slags arbete ställer. Vissa yrken kräva
speciella fysiska förutsättningar t. e. ogrumlat
färgsinne hos lokförare och befälhavare på sjön, frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
