Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1935 - Den mänskliga faktorn i industrien, av A. Stephenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
från hudsjukdomar hos personer arbetande i
livsmedelsindustrien, friska lungor hos arbetare som
bliva utsatta för silikosrisker etc. God syn är av
nöden för urmakeriarbetare, god hörsel för
telefonister. Dylika fordringar ligga i öppen dag, men
frånsett sådana fysiska villkor kan man ofta fråga
sig på vad grunder arbetare utväljas. Varken ett
kortfattat samtal med den platssökande eller ett
företeende av betyg eller personliga rekommendationer
kan ge någon grundval för ett verkligt bedömande
av hans förutsättningar och följderna av ett dylikt
ytligt förfarande visar sig framdeles genom förstört
arbete, olyckshändelser och inkompetens.
Arbetsstyrkan kommer att lida av brist på stabilitet, vilket
ger sig till känna i form av stor omsättning på
arbetskraft.
Innan man inköper råmaterial för en tillverkning,
tillser man genom prov och analyser, att det
motsvarar vissa bestämda fordringar. Till detta arbete
användes ofta en stab av kemister och fysiker, men
huru många forskare sysselsättas för att tillse att det
mänskliga "råmaterialet" motsvarar de fordringar
som ställas av ett visst arbete?
Det är nödvändigt att giva de unga människor
som inträda i industrien en god handledning redan
vid valet av yrke. Verkan på arbetarens psyke av fel
yrkesval blir dels beroende av misstagets art och
dels av hans känslighet och sätt att reagera mot
omständigheterna. Understundom föreligger endast en
obestämd och tåligt buren känsla av olust inför
arbetet, ibland däremot ett utpräglat missnöje och en
oroskänsla. Sålunda kan en arbetare, som har att
utföra ett arbete vilket kräver större skicklighet än
han besitter, bliva behäftad med en känsla av allmän
mindervärdighet som verkar lamslående genom att.
inge fruktan för ett totalt ekonomiskt misslyckande.
Likaså kan det hända, att en arbetare, som
visserligen kan vara fullt kompetent, av
temperamentsskäl så dåligt lämpar sig för sitt arbete, att han drar
sig för detta som för ett ständigt återkommande
obehag. En tredje, som äger speciella färdigheter
vida utöver vad arbetet kräver av honom, kan på
denna grund gripas av leda till följd av arbetets
tristhet och bristen på utlopp för hans
ambitionskänsla. Ehuru dessa fall kunna tagas som
ytterlighetsexempel, så föreligger dock ett stort antal fall då
vederbörande i sitt arbete känner sig utstå någon
grad av psykisk påfrestning, någon förlust av
arbets-energi, någon inskränkning i sitt fysiska
välbefinnande eller någon reduktion i avseende på
arbetsglädje. Men det onda inskränker sig icke till
arbetaren själv eller till hans arbetstid. Det kommer att
påverka honom även under hans fritid och öva
inflytande på alla som komma inom hans sfär.
Den yrkesodugliges arbetsgivare förlorar tid och
pengar både genom direkta arbetsförluster och
genom tid som kastas bort på att söka lära upp sådana,
som sedan på grund av bristande duglighet ändock
måste avskedas. En dålig eller misslynt arbetare
visar större tendens att vara frånvarande från
arbetet på grund av sjukdom, verklig eller hycklad, och
är även mera utsatt för olycksfall. Härtill kommer
att en dålig arbetare lika lätt skjuter skulden på sina
överordnade som på sina verktyg och kan komma att
bli en källa till oro och misstämning på
arbetsplatsen.
Med det anförda torde olägenheterna av bristande
yrkesanpassning vara tillräckligt klarlagda för att
det skall inses att uppfyllandet av villkoret "varje
man på sin rätta plats" skulle leda till en oerhörd
minskning såväl av mänskligt lidande som
materiella förluster.
För att kunna utvälja passande arbetskraft
uppställer man ett antal prov som antingen avse att
pröva de färdigheter som krävas i arbetet eller som
efterlikna detta. Man utarbetar lämpligen ett stort
antal sådana "tests" som sedan i sin tur utprovas
genom att man jämför de med proven erhållna
resultaten hos en grupp arbetare med den
betygssättning som arbetsledarna ge samma arbetare på basis
av verkliga iakttagelser. Genom att jämföra
överensstämmelsen mellan testresultaten och den på
verkliga iakttagelser baserade betygsskalan kan man
utvälja sådana provningsmetoder, som ge stor
sannolikhet för ett rättvist bedömande av den provades
färdigheter. Resultatet av en dylik jämförelse visas
i nedanstående tabell. Överensstämmelsen mellan
arbetsledarens iakttagelser och de av proven givna
indikationerna är som synes mycket god, vilket visar
att det på detta sätt är möjligt att erhålla
tillförlitliga resultat.
Prov för uttagning av servitriser.
De av institutet i detta fall använda "testerna"
voro av två slag:
1. Skriftliga prov för mätning av sökandens
reflexionsförmåga, allmänna kunskapsnivå, personliga
takt och färdighet i räkning.
2. Minnesprov.
För kontroll av dessa testers användbarhet uttogs
en grupp servitriser, vilka av arbetsledningen givits
en på verklig erfarenhet av vederbörandes
lämplighet för yrket grundad betygssättning. Av
arbetsledningen hade 5 st. erhållit betyget "utmärkt", 4 st.
"mycket god", 11 st. "tämligen god" och 4 st.
"dålig".
Om enbart resultatet av de av dessa försöksobjekt
genomgångna skriftliga proven använts vid
institutets betygssättning, skulle resultatet beträffande de
i varje grupp av arbetsledningen placerade
personerna blivit:
Grupp: "utmärkt" ’’mycketgod" "tämligen god" "dålig"
Godkända ....... 5 3 7 0
Underkända ..... 0 1 4 4
Summa 5 4 11 4
Detta prov gav sålunda till resultat att full
överensstämmelse rådde mellan institutets tests och
arbetsledningens åsikter beträffande lämpligheten av
de provade personerna i samtliga de fall som av
arbetsledningen placerats i gruppen "utmärkt", i 75 %
av fallen i gruppen "mycket god", i 64 % av fallen
i gruppen "tämligen god" och att samtliga av
arbetsledningen som olämpliga betecknade även
utdömdes av testen.
På samma sätt gav ett enbart användande av
minnesproven följande resultat:
Grupp: "utmärkt" "mycket god" "tämligen god" "dålig"
Godkända ....... 5 4 6 1
Underkända .....O 0 5 3
Summa 5 4 11 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
