Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 30 nov. 1935 - Gilbert Ekstrand †, av Sigurd Halden - Notiser - »Lösningsmedel ur sockermelass», av s. - En patenttvist, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
483
GILBERT EKSTRAND †.
Aftonen den 16 november 1935 bragtes oss
budskapet att Gilbert Ekstrand slutat sina dagar efter
att under tre veckor lia varit intagen på Mörby
lasarett.
Född i Göteborg den 19 juni 1885 avlade han
mogenhetsexamen därstädes 1904 och intogs efter
praktikår samt genomgången reservofficerskurs 1906
i Tekniska högskolan, varifrån han utexaminerades
från elektrotekniska fackavdelningen 1909.
Sedan den 1 juli 1909 var Gilbert Ekstrand
anställd hos Elektriska aktiebolaget AEG i Stockholm,
i vars tjänst han utfört sin livsgärning. Redan år
1910 inträdde han såsom assistent till ingenjör
Ragnar Rendahl och tjänstgjorde under några år i
det forskningslaboratorium som Telefunken,
Gesellschaft für drahtlose Telegraphie GmbH. i Berlin
underhöll i Stockholm, sedan Rendahl överflyttat
från Telefunken i Berlin till Kungl,
marinförvaltningen i Stockholm. Ekstrand kom härigenom att
länkas in på den trådlösa telegrafien under dess
genombrottsår, då pionjärarbetet med den tidens
trådlösa telegrafstationer enligt system "tönender
Lösch-funken" utfördes. Dessa läroår hos Rendahl blevo
avgörande för Ekstrands fortsatta verksamhet. Som
ledare för Elektriska aktiebolaget AEG:s nyuppsatta
avdelning för gnisttelegrafi med tillhörande verkstad
för tillverkningen öppnades honom ett rikt
arbetsfält. Under åren före kriget tillkommo alla svenska
trådlösa telegrafstationer för civila och militära
behov enligt detta system, varjämte även
handelsflottans större fartyg utrustades med gniststationer.
Av större arbeten under denna tid må nämnas den
år 1918 färdiga 80 kW-sändaren i Karlsborg med
sina 210 m höga master av Rendahls konstruktion.
Efter radioteknikens övergång till system med
odämpade svängningar sedan elektronrören efter
världskrigets slut blivit användbara för kommersiellt bruk
har Ekstrand oavbrutet fått följa denna
utveckling-speciellt i avseende på sändarestationer, men även
ifråga om mottagare för militära behov,
radiopejling etc. Genom Elektriska a.-b. AEG:s dotterbolag,
Svenska aktiebolaget trådlös telegrafi, där Ekstrand
tillhörde styrelsen, fingo leveranserna en
internationell prägel och ett mycket betydande omfång vid en
av Versaillesfreden betingad svensk tillverkning.
Här ligger Gilbert Ekstrands största insats såsom in-
genjör och som föregångsman på det område som
blivit hans speciella och vid vilket han med hela sitt
intresse var fästad.
Budskapet om hans frånfälle torde för många ha
kommit som en smärtsam överraskning, då han stod
mitt i arbetet med stora nya uppgifter och gjorde
intrycket av en kraftmänniska, vars arbetsdag
mänskligt att döma ej led mot sitt slut.
Bikt begåvad och mångsidigt intresserad kunde
Ekstrand ej undgå att fångas av de kommunala in-
tressena i Djursholm, där han sedan ett 20-tal år
tillbaka var bosatt. Han tillhörde stadsfullmäktige,
drätselkammare, kyrkofullmäktige samt styrelsen för
elektricitetsverket och fattigvården, i den sistnämnda
i egenskap av ordförande. Omutligt rättrådigt
försvarade han ärligt och uppriktigt sin övertygelse
och ömmade särskilt för dem som verkligen behövde
hans bistånd. Han var en varmhjärtad man, vars
krafter ägnades åt många ädla människovänliga
strävanden. Härom buro icke minst de vackra orden
vid jordfästningen vittne.
En duglig och skicklig ingenjör, en sann
hedersman gick med Ekstrand ur tiden. Lycklig
familjefader samt högt uppburen inom kretsen av vänner
och kamrater efterlämnar han minnet av en
människa i vilken intet svek bodde. Han efterlämnar
maka, född Rosander, två söner och en dotter.
Sigurd Halden.
NOTISER
"Lösningsmedel ur sockermelass". I notisen h. 4G
med denna rubrik uppgavs bl. a., att en av processens
biprodukter utgjorde syntetisk metanol framställd ur
koloxid och från processen kommande vätgas. Ett
förtydligande torde vara på sin plats i denna punkt.
Tidigare torde nämligen förfarandet hava varit detta, under
det att man sedermera, åtminstone vid den ena av de
nämnda amerikanska fabrikerna, övergått till en direkt
syntes av metanol ur den från jäsningsprocessen
kommande gasblandningen, bestående av 60 % C02 och
40 % H2. Härvid tillgår enligt uppgift så, att
gasblandningen först trycktvättas med vatten, så att
kolsyrehalten nedbringas till 25 %, varefter den torkas och vid
300 atm. tryck får passera en katalysator bestående av
97—75 % zink- eller magnesiumoxid och 3—25 %
järnoxidhydrat. G-enom reaktionen mellan kolsyran och
vätgasen erhålles en gasblandning bestående av 68 %
metanol och 32 % vatten, ur vilken metanolen på vanligt
sätt utvinnes genom destillation. Härigenom kan man
sålunda även nyttiggöra den vid jäsningen uppstående
kolsyran. Huruvida förfarandet även skall ekonomiskt
löna sig, beror bl. a. på marknadspriset på metanol
framställd ur vattengas eller liknande. s.
En patenttvist, som väckt speciellt uppseende, har i
dagarna avgjorts i första instansen, i det att Stockholms
rådhusrätt ogillat en av den s. k. Glödlampstrusten
an-hängiggjord talan mot a.-b. Hämmarbylampan ("Luma")
för intrång i trustens patenter. Processen har gällt två
patent. Det ena, nr 43415 gäller besprutning av glöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
