- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
505

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1935 - Notiser - De höga tryck, mot vilka tekniken strävar, av s. - Bryggeriindustrien, av s. - En kommitté för teknisk nomenklatur, av s. - »Air-conditioning», av s. - Luftbehandlingsaggregat, av s. - Litteratur - Anmälan: En bok om vatten, av J. W. Sandström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 sept. 1935

en cylinder, vars innerdiameter är något mindre än den
önskade, utsättes för ett invändigt hydrauliskt tryck av
från 3 000 till 7 000 kg/cm^. Genom denna
kallbearbetning, som avpassas så, att en sådan kompression av
metallen äger rum, att innerdiametern ungefär ökas
6 °/o, åstadkommes samma effekt som en yttre
påkrympning, nämligen att cylinderns inre kommer att
befinna sig i ett tillstånd av tryck, under det att dess
ytterzon befinner sig i ett tillstånd av dragning.
Auto-frettaget kan kombineras med mellanstadier av
värmebehandling. På detta sätt har t. e. smärre autoklaver

för arbetstryck på 12 000 atm kunnat framställas i ett
stycke. En modifierad form av autofrettage består i att
banda tryckkärlet med ringar, som emellertid icke
påkrympas utan istället bringas att spänna mot kärlet,
därigenom att detta inifrån utsättes för ett så högt
hydrauliskt tryck, att det blir permanent
formföränd-rat, så att det kommer att trycka mot de yttre
elastiska förstärkningsringarna. En på dylikt sätt framställd
tryckluftbehållare återgives på bilden efter en uppsats
av A. Hannover i "Ingeniøren". s.

Bryggeriindustrien börjar alltmer tillgodogöra sig det
rostfria stålets värdefulla egenskaper för såväl
ledningar som lagerkärl m. m. Friskt fatöl kan numera
levereras från Ehgland till kolonierna med användning
av ölfat av korrosionsbeständigt stål rymmande 22,5
resp. 50 lit. Lagertankar rymmande omkring 5 000 lit.,
utförda av samma material, börja även komma i bruk,
i stället för tidigare använda emaljerade eller
glasin-fodrade ståltankar. s.

En kommitté för teknisk nomenklatur tillsattes av
Ingenjörsvetenskapsakademien vid sammanträde den
3 december. Till ledamöter utsågos kommerserådet
Axel F. Enström och undervisningsrådet Nils
Fredriksson. Vidare hava till ledamöter av kommittén utsetts
av Patentverket bergsingenjören Sven Axel Wässman,
av Svenska teknologföreningen myntdirektören Alf
Grabe, av Sveriges standardiseringskommission
bergsingenjören Folke Lindgren och av Svenska
uppfinnareföreningen ingenjören C. G. Lindblom. s.

"Air-conditioning". Denna, tidigare i
notisavdelningen sid. 457 och 474 (h. 45 och 47) omskrivna fråga,
tilldrar sig alltjämt läsekretsens intresse att döma av
det antal brev, telefonpåringningar och besök som red.
kunnat glädja sig åt. T. o. m. från utlandet ha förslag
inkommit. En ärad förslagsställare, som tidigare
lanserat ordet "klimatering", förfäktar dess värde ur
internationell synpunkt gentemot det rent svenska av
kommerserådet Enström föreslagna "luftbehandling"
och tillägger: "Att kalla luftanläggningsapparater för
klimatdon är kanske ännu för djärvt." Vi instämma.

I övrigt kunna följande axplock ur brevskörden
tjäna som smakprov. Luftkultur eller luftkultivering
(föreslaget från flera håll), luffberedning, luft för ädling,
luftkvalifiering, luftfärskning (i analogi med färskning
av järn, uppfärskning, färskvatten). En förslagsställare

505

skriver bl. a.: "Färsklufitning eller friskluftning äro ju
varianter som eventuellt även kunde tänkas.
Färsk-luftanläggning, friskluftanläggning, luftfärskanläggning
eller luftfärskning sanläggning föreslås till
anläggningsbenämning. Luftfärskningsdon, färskluftdon ellër
frisk-luftdon kunde ju ävenledes tänkas."

Slutligen förtjänar nämnas att Asea i sitt
decimalregister använder ordet "luftberedning", under det att
L. M. Ericsson och Svenska fläktfabriken stannat för
varianter på respektive (tyska) "kiimaanläggningar"
och (engelska) "luftkonditionering", ord som vi redan
i vår första notis togo en smula avstånd ifrån.
Beträffande ordet "luftberedning" så motiverar en ärad
korrespondent dess lämplighet på följande sätt: (I detta
ord) "ligger dels detsamma som behandling, men
dessutom att denna sker för att göra luften tjänlig för visst
ändamål. Man reder ett viloläger, tillreder en måltid,
bereder marken för odling. Detta säger mycket mera
än att man behandlar vilolägret, maten, marken."
Dylika analogislut äro emellertid farliga, när det gäller
språkfrågor. För vår del synes med samma bevisstyrka
för lämpligheten av ordet "behandling" kunna anföras,
att man går till läkaren för behandling (vilket ju
självklart sker i avsikt att bli frisk eller i varje fall
bättre) osv.

Till sist bedja vi till alla dem som haft vänligheten
besvara vås vädjan om ett bra svenskt ord för
"air-conditioning" få frambära ett hjärtligt tack för visat
intresse och förklara härmed frågan tillsvidare vilande
i avvaktan på den av Ingenjörsvetenskapsakademien
tillsatta nomenklaturkommitténs åtgöranden. Intill
dess ämna vi emellertid för vår del i likhet med EKA
ståndaktigt förbliva vid ordet "luftbehandling". s.

Luftbehandlingsaggregat i form av skåp, som kunna
uppställas var som helst utan kylvattens- eller
avloppsanslutningar och som arbeta med vanlig
belysningsström, ha kommit i marknaden i USA. I skåpets
underdel finnas tre hermetiskt slutna kompressorenheter
liknande de som användas vid vissa kylskåpstyper. I
överdelen av skåpet finnas fläktar, filter, automatiska
strömbrytare och anslutningsledningar till ytterluften
(via fönstret). Tvenne fläktsystem finnas, som drivas
av en gemensam motor. Det ena systemet insuger luft
från rummet och utifrån och blåser denna blandning
genom ett filter och förbi rörsystemet på
kylmaskine-riets avdunstare, varigenom luften kyles och torkas
genom vattenångans utkondensering. Det andra
fläktsy-stemet insuger ytterluft, som filtreras och
uppvärmes av kylmaskinens kondensorspiraler, varefter den
får passera samlingskärlet för kondensatet från
torksystemet. Detta kondensat avdunstas härigenom och
utblåses till ytterluften med tillhjälp av denna varma
luft. På detta sätt undgås såväl kylvattens- som
avloppsledning. Aggregatet är anordnat på sådant sätt
att felkoppling av fläktar m. m. är utesluten. Ett
aggregat med en luftbehandlingskapacitet av 8 m3/tim.
uppgives äga en kyleffekt motsvarande omkring % ton is pr
dygn. s.

LITTERATUR

Bokanmälan.

En bok om vatten. Qualités de 1’eau et moyens de
correction, av E. Imbeaux. Dunod. Paris 1935.

Arbetet inledes med en beskrivning av det rena
vattnets egenskaper, specifik vikt, kompressibilitet, inre
friktion, ytspänning, specifik värme,
värmeledningsför-förmåga och värmeabsorption, genomskinlighet och
ljus-absorption samt förmåga att lösa fasta kroppar och
gaser. Vidare vattnets sprängkraft vid övergång till

TEKNISK TIDSKRIFT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free