Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 14 dec. 1935 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - »Fibro», det nya textilmaterialet, av s. - De höga tryck, mot vilka tekniken strävar, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
rar urladdningsröret. (Trade & Engineering, h. 35,
s. 31.)
Större gasfyllda lampor "sjunga" ibland när tråden
brister, förorsakat av mekaniska svängningar då tråden
brinner av. Lampan kan fortsätta att brinna flera h
sedan trådbrott skett. Någon ljusbåge kan därvid ej
konstateras trots ett avstånd mellan trådändarna upp
till 16 mm, men lampan kan efter släckning ej ånyo
tändas. Fenomenet iakttages blott vid växelström och
i lampor över 75 W. I lampan uppstår därvid
elsväng-ningar, som kunna störa radion. Vid lampor med
dubbelspiralträd fås strömstötar, som kunna smälta 6—10
A säkringar. (Norsk El. Tidsskrift, h. 16, s. 256.)
I. C. T.-kongressen 1935 rekommenderar följande
mi-nimivärden på belysningsstyrkan för fabriker och
skolor:
A. Sysalar, teckningshallar, rum för
konstnärligt och finare arbete — på arbetsplatsen ...... 100 lx
B. Klassrum, på bänkar och tavlor; läsrum
och bibliotek, pä pulpeter och bord; verkstäder;
handarbets- och sångsalar; laboratorier, på
arbetsplatsen; gymnastiksalar ocli simhallar ...... 80 lx
C. Hörsalar, samlingsrum, frukostrum o. d. . . 30 lx
D. Vilorum, sjukrum, korridorer, trappor och
toiletter ...................................... 20 lx
(Ljuskultur, h. 3, s. 73.)
Lågfrekvent återkoppling i rörförstärkarens slutsteg
ökar förstärkningen avsevärt samtidigt som inom
området för tillåtlig ickelineär distortion även
frekvensdi-stortionen nedgår. En kompenserande impedans
bestående av en induktansspole i serie med en
kopparoxidlik-riktare, dvs. ett motstånd som varierar med
anodströmmen, kopplas över återkopplingstransformatorns anod-
lindning. Vid 7 % ickelineär distortion kunde
härigenom den nödvändiga inmatade spänningen för full
avgiven effekt reduceras från 10 voit till 0,2 voit. (M.
Marinesco, Comtes Rendus, h. 3, s. 193.)
Den tekniska och ekonomiska betydelsen av
rostundersökningar är högst avsevärd. Deutsche Reichsbahn
giver årligen ut 48 millioner RM för bestryknir.g
av-sitt järnmaterial och det beräknas att den årliga
förlust, som röstning och annan korrosion förorsakar
världen, uppgår till iy2 milliarder kronor. I Sverige
arbetar bl. a. Nobelinstitutets korrosionslaboratorium med
speciellt undersökningar av rostens uppkomst. (Svensk
smidestidning, h. 18, s. 305.)
Hamburger Gaswerke har utfört jämförande
försöksserier mellan gas- och bågsvetsning av rörledningar.
Resultaten visade att bågsvetsningen lämnade gastäta
förband, att bågsvetsningen i allmänhet fordrade
mindre tid och blev billigare samt att hållfasthetsvärdena
blevo lika för båda metoderna. Erfarenheterna från
bågsvetsade rörledningar ha vidare givit vid handen,
att bågsvetsning tillåter bibehållande av fulla
ledningstrycket, vilket är värdefullt vid reparationer, att
åstadkommandet av gastäta förband kräva större skicklighet
hos svetsare än vid gassvetsning, att medtransporten
av svetsaggregaten, vilka måste vara bensin- eller
olje-drivna, då strömtillförsel i regel inte kan erhållas,
medför avsevärda olägenheter på grund av dessas stora vikt,
något som icke vidlåder gassvetsutrustningen, samt att
även vid bågsvetsning gasflaskor och brännare måste
nledföras. De lägre kostnaderna vid bågsvetsning
upphävas sålunda ofta av transportsvårigheterna samt det
förhållandet att gassvetsutrustning ändock måste
medföras. (Dipl. Ing. Günter Goos, Die Elektroschweissung,
h. 10, s. 185.)
Frithiof Holmgren.
NOTISER
"Fibro", det nya textilmaterialet, även kallat
stapelfiber har sällat sig till tidigare konstfibrer, som hålla
på att konkurrera ut de naturliga textilmaterialen.
Medan de amerikanska lagerhusen äro fyllda till
bristningsgränsen med osåld bomull vinner detta nya
material alltmera terräng påpekas i en artikel i Economist.
Fibro är en typisk cellulosaesterprodukt, som
framställes av viskos på samma sätt som konstsilke med den
skillnaden, att massan icke spinnes till långa trådar
utan skäres i korta bomullsfiberliknande längder, så att
materialet kan spinnas i bomulls- eller
yllespinnmaskiner. De första försöken att framställa dylik fiber
gjordes i Tyskland redan under världskriget, men
materialet hade till en början en ogynnsam tendens att
skrynkla sig och krympa i vatten. Sedan dessa
svårigheter numera övervunnits har produktion i stor skala
upptagits i flera länder, varom dagspressen i mer eller
mindre färgade notiser vetat att berätta.
Världsproduktionen av detta material steg från omkring 3 mill.
kg år 1930 till över 20 mill. kg år 1934. Nuvarande
produktion beräknas till omkring 10 % av hela
konstfibertillverkningen i världen (konstsilke av olika slag, s. k.
rayon). Speciellt i Tyskland och Italien har man att
anteckna en starkt ökad produktion av stapelfiber, i
välförstådd avsikt att göra sig oberoende av utländska
textilfibrer. I England har man nu även på allvar tagit
upp tillverkning av "Fibro" eller stapelfiberprodukter
sedan Cortaulds Ltd demonstrerat fiberns
användbarhet i Lancashires och Yorkshires spinnerier, varest
tidigare egyptisk bomull förarbetats.
Varor av på detta sätt spunnen och vävd "konstull"
uppgivas äga samma tilltalande utseende som konst-
silkevaror och dessutom besitta en värme och mjukhet
som i regel ej kan uppnås hos föremål av konstsilke,
vilka som bekant kännas "kyliga". Framträdandet av
denna nya fiber på allvar kommer troligen att i en snar
framtid få många konsekvenser för såväl bomulls- som
ylleindustrierna. Av de uttalanden som då och då
göras i fackpressen får man intrycket, att dess
framträdande motses med övervägande goda förhoppningar om
man frånser bomullsodlare, som utan tvivel fått en
farlig konkurrent på halsen. För Sveriges del betyder
givetvis denna nya fiberprodukt ytterligare möjligheter
för vår cellulosaindustri. s.
De höga tryck, mot vilka tekniken strävar såväl vid
moderna ångpanneanläggningar och kemisk
högtrycksapparatur som för utnyttjande av höga fallhöjder vid
vattenkraftanläggningar, ha framskapat nya sätt för
framställning av rörledningar och tryckbehållare, då
nitade konstruktioner icke lämpa sig för de påkänningar
varom här är fråga. Såväl svetsning som smidning,
dragning och valsning kommer till användning vid dessa
nyare framställningssätt. Som exempel på vilka
storleksordningar det rör sig om kan nämnas, att
pannväg-gen vid diametrar på 1 m och mera ofta har en
tjocklek överstigande 100 mm. Ett framställningssätt som
redan tidigt började användas var påkrympning av
ringar utanpå rör, som ha att utstå höga tryck.
’Sålunda kommo dylika redan år 1908 till användning vid
byggandet av Los Angeles kraftverk (fallhöjd 285 m) och
ha sedan använts till turbinledningar med arbetstryck på
ända till 175 atm (La Dixence, Lausanne 1 748 m). I
stället för att krympa på dessa förstärkningsringar har
man i en del fall med synnerligen gott resultat
tillämpat en ursprungligen vid kanontillverkningen använd
metod, s. k. autofrettage, ordagrant översatt
självband-ning. Denna process tillgår i huvudsak på så sätt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
