Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 52. 28 dec. 1935 - Ekonomiserande åtgärder i statsbanedriften, av Tage Berger - Vaktombyte, av Karl A. Wessblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
519
gjort på vagnen vid senaste revision, varför
densamma utan längre dröjsmål kan på lämplig tid
och plats införas i verkstaden. Där passerar
den ett dussin olika takter, innan den åter är
färdig att sättas in i trafiken. Denna
rationalisering vid personvagnsverkstäderna beräknas
medföra en besparing på 125 man och nedbringa
kostnaderna med 18 %. Vid sidan av denna direkta
kostnadsbesparing i reparationerna ernås emellertid
en indirekt vinst därigenom, att revisionstiden
nedbringas och trafikavdelningen får till sitt förfogande
ett större antal vagnar. Det har beräknats, att vid
en storrevision den sammanlagda tiden nedbringas
för de tre grupperna personvagnar från resp. 145 till
75, 115 till 75 och 123 till 65 timmar.
Trafikavdelningen beräknas komma att ha 51 boggivagnar och
42 tvåaxliga vagnar fler i trafik. I runt tal
motsvarar detta ett kapital på 4 mill. kr. och en räntevinst
alltså på 160 tusen kr. efter 4 % räknat.
Det flytande systemet, som för elektrolok fungerar
i Örebro och Malmö, uppvisar en reparationstid på i
genomsnitt 20 à 25 dagar, medan vid tidigare
förfarande i Örebro en genomsnittstid av 35 à 40 dagar
var normal.
Införandet av tidsstudier har skett sedan något år
tillbaka för att få en fast bas vid prissättning av
ackord. Ackordsarbetet är nämligen dominerande vid
verkstäderna; 93 % av den totala avlöningssumman
utbetalades 1933 i ackordsavlöningar. Inom
verkstadsdriften finnas omkr. 30 000 ackord, som tid efter
annan givetvis påkalla prisregleringar. Successivt
utsättas nu dessa, till att börja med de vanligast
förekommande, för tidsstudier, innefattande icke
endast tidtagning utan, vad som viktigast är, även ett
systematiskt studium av arbetsmetoden. För
närvarande äro ett tiotal ingenjörer uteslutande
sysselsatta med dessa tidsstudier i syfte att kontrollera
ackorden. Resultatet har blivit, att samtliga äldre
tidsundersökta ackord kunnat sänkas, och därvid är
det icke ovanligt, att sänkningen uppgår till 40 à "0
%. men även reduceringar upp till 70 % ha
förekommit.
I övrigt ha jämsides med den allmänna
industriella utvecklingen arbetsbesparande maskiner införts
vid verkstäderna. Som exempel kan nämnas, att
genom sådana nya arbetsbesparande specialmaskiner,
som de flesta verkstäderna numera ha till sitt
förfogande för reparation av bärfjädrar, tiden för dylika
reparationer nedpressats från 61/2 timmar år 1932 till
21/., år 1934.
Denna redogörelse för några mera betydelsefulla
rationaliseringsåtgärder inom statsbanedriften bör
lämpligen avslutas med ett kortare omnämnande av
de reformer, som senaste åren genomförts på
kassaväsendets och bokföringens område.
Handhavandet av den dagliga trafikuppbörden var
tidigare rätt omständlig. Stationerna voro skyldiga
att tre gånger i veckan remittera uppbörden, som
huvudsakligen bestod av kontanter, till
distriktekassan, som insatte medlen i riksbanken. I slutet
av-månaden innehöllo stationerna uppbörden för att
använda den till avlöning. Numera begagna sig
statens järnvägar förutom såsom tidigare av riksbanken
även av postgirot. Stationerna skola i regel
dagligen insätta den influtna trafikuppbörden på ett
stort gemensamt trafikuppbördskonto hos postgirot.
Detta konto liksom girokontot med riksbanken
disponeras även av distriktscheferna för utbetalningar.
Genom denna till synes enkla reform har behovet av
förlagsmedel reducerats med 4 à 5 mill. kr.,
motsvarande en räntevinst alltså på bortåt 200 tusen kr.
Inom bokföringsväsendet har den s. k.
kostnads-bokföringen centraliserats till styrelsen, där den
numera utföres med maskinella hjälpmedel enligt
Hol-lerithsystemet. Expeditionerna ute på linjen ha
härigenom avlastats visst kameralt arbete, samtidigt som
man ernått större likformighet och överskådlighet.
Som bekant fastställer k. m:t kostnadsstaten för
statens järnvägar, men densamma kräver sedan ett
noggrant övervakande i detalj av styrelsen. Härför
äro kostnaderna uppdelade på en mångfald konton,
och för varje tjänsteställe, exempelvis en bansektion,
fastställes månadsvis en på sådana detaljkonton
uppdelad kostnadsstat. Vid månadens slut erhåller sedan
varje tjänsteställe en budgetrapport från det centrala
bokföringsstället, utvisande brist eller behållning å
olika konton.
Vid sidan av denna redovisning av kostnaderna
på olika kontonummer, sker dessutom en ytterligare
fördelning av samtliga kostnader i enlighet med ett
detaljerat kalkylationssystem och med hänsyn till de
speciella behov, som kunna föreligga inom resp.
arbetsområden. Som exempel på sådan
kalkylations-bokföring kan nämnas uppdelning av
trafikavdelningens kostnader på olika stationer, banavdelningens
kostnader på olika bandelar och bangårdar,
underhållskostnader för den rullande materielen på olika
klasser av reparationer och olika delar av fordonen.
För den nu pågående elektrifieringen har denna
kal-kylationsbokföring inneburit en betydande lättnad.
Till belysande av omfattningen av
kostnadsbokföringen vid statens järnvägar kan nämnas, att
antalet poster, som konstituera ett månadsbokslut,
uppgår till ca 90 000, varav 30 000 hänföra sig till
avlöningar, 40 000 till materialrekvisitioner och 20 000
till kassautgifter och interna debiteringar.
VAKTOMBYTE.
Med utgången av innevarande år förlorar Teknisk
tidskrift två av sina värderade fackredaktörer,
professorn B. G. Markman och civilingenjören Walo
Finné.
Den förre, som sedan år 1919 alltså nu i 17 år med
den äran redigerat fackavdelningen Bergsvetenskap,
drager sig tillbaka på grund av vacklande hälsa, den
senare, som bakom sig har ett tolvårigt redaktörskap
för fackavdelningen Väg- och vattenbyggnadskonst,
har av ökade göromål inom sitt ordinarie
arbetsområde tvingats undandraga Teknisk tidskrift sin
eminenta kraft. Till båda dessa våra högt värderade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
