Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 1
JAN. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
*
AUTOMOBIL ocu MOTORTEKNIK
REDAKTÖR: NILS GUiTÅFSiON
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Automobil- och raotortekniska kommittén. — Motorismen ur allmän och teknisk synpunkt, av
civilingenjör Nils Gustafsson. — Några iakttagelser från höstens bilutställningar i Paris och London. — Några
intryck och reflexioner angående automobiler och motorer från en studieresa i Tyskland. — Utvecklingen av
dieselmotorerna i England. — Notiser. — Föreningsmeddelanden.
AUTOMOBIL- OCH
MOTORTEKNISKA KOMMITTÉN.
Vid sammanträde med avdelningen för Mekanik
den 10 april 1934 beslöts att tillsätta en
automobil- och motorteknisk kommitté. Till kommitténs
ordförande valdes kommerserådet Axel F. Enström samt
till medlemmar direktör A. Gabrielson, civilingenjör
Nils Gustafsson (v. ordf.), direktör E. Höglund,
professor E. Hubendick, direktör C. Jacobsson,
civilingenjör Y. Kellberg, direktör G. Larson, direktör G.
Lindmark, civilingenjör E. Lundeberg, kapten N. von
Matern, docent E. Norlin och byråingenjör E. Nothin.
Till sekreterare har utsetts civilingenjör B.
Grandin-son.
Inom kommittén har utsetts ett arbetsutskott
bestående av hrr Gustafsson, ordf., Hubendick,
Jacobsson, Kellberg, Larson, v. Matern och Norlin.
Med anledning av den nya avdelning av Teknisk
tidskrift, som bär kommitténs namn, har kommitténs
ordförande kommerserådet Axel F. Enström skrivit:
Det är inte så många år sedan det var en trossats,
att vi i Sverige aldrig skulle kunna få till stånd en
automobilindustri, trots förefintligheten av vissa
obestridliga förutsättningar i tekniskt avseende. Yi
kunna numera i alla fall konstatera att vi lia en icke
obetydlig tillverkning av automobiler och bilmotorer.
Vi ha till och med fått till stånd
flygmotortillverkning. I fråga om fartygs- ocli båtmotorer ha vi ju
sedan länge spelat en roll på världsmarknaden. Det
finns sålunda ett rätt stort antal ingenjörer i landet,
vilkas intressen äro knutna till bil- ocli
motorområ-det, och ett behov har gjort sig gällande att för dessa
skaffa en möjlighet till samverkan i och för
uppodlande av det gemensamma verksamhetsområdet.
Till den ändan har inom ramen av avdelningen för
mekanik bildats en kommitté för automobil- och
motorteknik, vilken trätt i funktion under det gångna
året och gripit sig an med de föreliggande
uppgifterna.
Bland dessa uppgifter har man, utom det allmänna
befordrandet av upplysning och kamratskap genom
avhållande av sammanträden med föredrag och dis-
kussioner, tänkt sig att angripa ett antal konkreta
problem av aktuellt intresse. Sålunda syftar man till
att renodla den för tillfället högst förvirrade
nomenklaturen inom området. Vidare gör sig behovet
gällande av provningsnormer och verkstadsnormer m. m.
Med den kommitté för tekniska angelägenheter, som
inom K. A. K. utgör styrelsens sakkunnige rådgivare,
torde ett intimt samarbete bliva en självfallen sak.
För att en verksamhet av här ifrågavarande art
skall komma fullt till sin rätt, erfordras emellertid
ett organ för publicering av vunna arbetsresultat och
spridning i övrigt av informationsmaterial. Då denna
fråga kunnat lösas i samband med Teknisk tidskrift,
torde man vara berättigad hysa den förhoppningen,
att arrangemanget skall lända såväl tidskriften som
det tekniska automobil- och motorintresset till gagn.
Axel F. Enström.
MOTORISMEN UR ALLMÄN
OCH TEKNISK SYNPUNKT.1
Av civilingenjör Nils Gustafsson.
Det finnes ett talesätt, som säger, att "lättjan är
alla uppfinningars moder7’. I ali synnerhet torde
detta talesätt kunna äga tillämpning på de
ansträngningar, som under tidernas lopp gjorts att skapa en
självgående vagn. Det första allvarliga försöket i
denna riktning gjordes av österrikaren Markus, som
år 1875 byggde den första automobilen, vilken var
försedd med en förbränningsmotor. Detta försök föll
dock så småningom i glömska, och det var först i ocli
med att tyskarna Daimler och Benz fullt oberoende
av varandra år 1886 framkommo med var sin
bilkonstruktion som dessa strävanden på allvar togo fart.
Man brukar även räkna år 1887 som automobilens
första år, enär de första smärre automobilfärderna då
företogos. Automobilismen är alltså enligt denna
beräkning nu 47 år, men utvecklingen tog ej någon
större fart förrän omkring sekelskiftet. Den första
i Föredrag hållet viel sammanträde med avd. för Mekanik
den 10 april 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:12 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935am/0003.html
