Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
21 sept. 1935
UTVECKLINGEN AV DIESELMOTORERNA
I ENGLAND.
Vid ett å teknologföreningen i april 1934 hållet möte
med föredrag och diskussioner om bilarnas
utvecklingslinjer framhölls den ytterst snabba frammarschen
av de snabbgående dieseloljemotorerna för lastbilar och
bussar i Tyskland eller att 90 % av alla nybyggen
förses med dieseloljemotorer, som ha visat sig hava en
rakare effektkurva och bättre bränsleekonomi
isynnerhet vid liten belastning än nuvarande lågtrycksmotorer,
det må nu vara bensin- eller oljemotorer.
Till det ovanstående skulle jag vilja tillägga några
ord om dieseloljemotorns utveckling i England, där
denna motortyp användes i lika hög grad som i
Tyskland. I början av förra sommaren voro i England i
bruk ca 2 000 vagnar med inhemska dieselmotorer, och
under 1934 har t. e. Leyland fått mottaga order på
inemot 2 500 oljemotorer.
En av de engelska nyaste oljemotorerna med 3 liters
cylindervolym, som är avsedd för ombyggnad av
befintliga bensindrivna lastbilar och bussar, visar en
effektkurva som toppar vid 3 600 varv med 52 hkr och
som startas med handvev eller elektriskt.
De vid dessa oljedrivna motorer använda
insprut-ningspumparna av senaste typ pumpa in oljan i
cylindrarna i korrekt avmätta kvantiteter, hur små som helst,
vid upp till 3 000 pumpvarv per min., dvs. en
fyrtakts-motor kan därför erhålla upp till 6 000 varv/min.
Utförda försök vid A. E. C.-fabriken har visat att
de med Ricardo-lock försedda oljemotorerna kunna
bringas upp i 11 kg/cm2 medeltryck vid 1 600 varv/min.
rent netto med hjälp av ett kompressorhöjt tryck i
motorns insugningsledning på 0,-1 kg/cm2.
Glashårt cylinderfoder och nytt material samt riklig
dimensionering av lager har förlängt perioden mellan
justeringar av motorn till den dubbla vid bensinmotorer
vanliga.
Avgasventilerna kunna lämnas ifred dubbelt så länge
som förut varit tillåtligt, bland annat tack vare lägre
avgastemperatur. Någon nämnvärd utspädning av
vev-husoljan har ej ägt rum.
Vikts- och prisskillnaden mellan dieselolje- och
bensinmotorerna håller på att försvinna i Tyskland, där
oljemotorerna tillverkas i allt större serier.
På grund av det framhållna kan numera sägas att
när omständigheterna fordra, det är möjligt att
framställa en ekonomisk dieselmotor, som kan gå upp i
4 500 varv/min. och därvid giva 6—7 kg/cm2
medel-tryck, vilket motsvarar en litereffekt av 30 till 35 hkr
vid effektmaximum.
Därför kommer det förmodligen att inom ett par år
visa sig att denna motortyp så gott som uteslutande
användes för tyngre vagnar samt att den även kommer
till användning i stor utsträckning vid mindre vagnar.
Hugo K. Morén.
NOTISER
Beskattning av svårflyktiga bränslen har blivit
föremål för lagförslag, som är under förberedning inom
finansdepartementet. Sv. teknologföreningen har blivit
satt i tillfälle att genom Automobil- och motortekniska
kommittén avge yttrande därom.
Signalanordning för tyngre lastvagnar. Att
verkställa en omkörning av ett framförvarande motorfordon
är på våra relativt smala vägar ofta en vansklig för
att ej säga omöjlig sak. Detta gäller särskilt vid större
lastfordon, vilka gärna hålla sig mitt i vägbanan, och
där bullret från bilen och motorn ofta omöjliggör för
föraren att iakttaga den bakomvarandes ljudsignaler.
Visserligen skall enligt förordningen backspegel finnas
på alla motorfordon, men det torde knappast vara
lämpligt att begära, att föraren allt för ofta skall taga
sin uppmärksamhet från framförandet av sin egen bil
för att undersöka om någon vill köra om honom.
Utomlands ha dessa frågor ägnats större
uppmärksamhet än i Sverige, och olika konstruktioner hava
framkommit i avsikt att underlätta för ett bakomvarande
fordon att vid omkörning ge sig tillkänna för ett
framförvarande. Så har t. e. Zeiss konstruerat en optisk
apparat för detta ändamål, varvid en elektrisk
varningslampa tändes i förarhytten då ett fordon önskar köra
om. Detta system förutsätter dock ej endast en
speciell sändar- och mottagarapparat på det framförvarande
fordonet utan även en särskild reflexanordning på det
bakomvarande, varför det ej torde få något större värde
utan att vara obligatoriskt på alla fordon.
I Frankrike är sedan ett år föreskrivet på alla
automobiler på över 3 000 kg en elektrisk
förstärkaranord-ning för bakifrån kommande ljud. Denna består oftast
av en bakåtriktad tratt försedd med membran,
inkopplad i det elektriska systemet. Genom en
för-stärkaranordning i förarhytten får då föraren möjlighet
att trots bullret höra även relativt svaga signaler
bakifrån. Detta system har givetvis den fördelen att vara
oberoende av alla särskilda anordningar på det fordon,
som önskar köra om, men det lär ännu ej framkommit
någon konstruktion, som fyller alla fordringar på såväl
driftsäkerhet som prisbillighet.
Med den alltmer ökade lastbilstrafiken på
landsvägarna blir detta pi’oblem för varje dag aktuellare
även här i Sverige, och vid ett mera allmänt införande
av dieselmotorer torde det åtminstone vid sådana
fordon bli nödvändigt att påbjuda användandet av
anordningar av ett eller annat slag för att underlätta
omkörning. K. A. K:s kommitté för tekniska
angelägenheter har därför för avsikt att vidare undersöka
hithörande förhållanden på grundval av de resultat som
komma att erhållas vid en av C. T. de l’A. C. F.
anordnad tävling.
I Italien skola alla bilar som numera tillverkas vara
högerstyrda.
I. G. Farbenindustri har beslutat bygga fabrik för
framställning av 70 000 ton syntetisk bensin ur stenkol
årligen.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Avdelningen för Mekanik har på föranstaltande av
den av avdelningen tillsatta Automobil- och
motortekniska kommittén hållit extra sammanträden, dels den
30 oktober, då bl. a. ing. B. Welin vid General Motors
Nordiska a.-b. höll föredrag om "Moderna
lastbilskonstruktioner" och kapten Nils von Matern redogjorde för
en del utredningar verkställda av 1931 års väg- och
brosakkunniga, dels den 20 november, varvid bl. a.
professor E. Hubendick och teknolog P. Hubendick höllo
föredrag om "Vägar med eller utan backar och kurvor",
samt docent E. Norlin redogjorde för K. A. K:s
provningar med svårflyktiga bränslen i förgasaremotorer.1
Båda dessa föredragsaftnar refereras i avdelningen för
Mekanik.
Sammanträde med avd. för Mekanik behandlande •
ämnen från automobil- och motortekniska kommittén
kommer att hållas den 12 febr., varom meddelande i
vanlig ordning kommer att utgå.
i Docent B. Norlins föredrag finnes publicerat i häfte 50
och 51—52, 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
