Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 TEKNISK TIDSKRIFT 21 sept. 1935
Tabell II.
Bränsle Bränslets värmevärde Reaktionsekvivalent luftmängd 20 "C, 760 mm Värmevärde pr m3
bränsleluftblandning Kal/m3 % av
bensinluft-blandningens värmevärde
Bensin (0,2 m3/kg) ............................................ 10 300 Kol/kg 12.4 m3/kg 820 100
Bensol (0,2 m3/kg) ............................................ 9 980 „ 11,9 „ 825 101
Sprit, 95 %-ig (0,2 m3/kg) ................................ 5 940 „ 6,8 „ 850 103
Lysgas.................................................................... 5 000 „ 5,5 „ 770 96
Generatorgas........................................................ 1100 Kol/m3 1,08 m3/’m3 529 65
Masugnsgas ........................................................ 950 „ 0,78 „ 535 67
tionsekvivalenta luftmängden för olika bränslen
framgår av tabell II.
Av tabellen framgår huru olika reaktionsekvivalenta
luftbehovet är för olika bränslen. Ett bränsle med högre
värmevärde (generatorgas, bensin) kan ha ett lägre
värmevärde pr m3 reaktionsekvivalent
bränsleluftbland-ning är ett bränsle med lägre värmemängd (masugnsgas,
sprit). Bränslets värmevärde ensamt säger ingenting
om den reaktionsekvivalenta bränsleluftblandningens
värmevärde. Med såväl luftöverskott som luftbrist
sjunker bränsleluftblandningens värmevärde. Med dessa
ändringar hos bränsleluftblandningen kommer framför
allt det av maskinen uträttade arbetet men även
verkningsgraden samt andra processers siffervärden att
variera.
2) Tryckets och temperaturens inflytande.
Trycket i motorcylindern vid kompressionens början
är i en förgasaremotor olika vid drift med flytande
bränsle och generatorgas. Vid flytande bränsle kan
trycket sättas till 0,95 kg/cm2. Men vid generatorgas
nedgår det, på grund av motståndet i generator, kylare
och renare till 0,oo à 0,85 kg/cm2.
Även har generatorgasen en förhållandevis hög
temperatur då den blandas med förbränningsluften, varför
bränsleluftblandningens temperatur, då den inträder i
motorcylindern även är förhållandevis hög. Genom
mätningar har påvisats att vid motorfordonsdrift denna
inloppstemperatur, även vid en ytterlufttemperatur av
omkring + 20 °C, är i runt tal + 35 °C. Flytande
bränslen åter kräva för sin ångbildning värme, vilket det tar
från den atmosfäriska luft, med vilken det blandas. På
grund härav blir bränsleluftblandningens temperatur
sänkt under den temperatur som den tillströmmande
luften har. Yid bensindrift räcker i allmänhet den
atmosfäriska luftens temperatur för tillförande av det
värme som erfordras för bensinens förångning. Yid
bensol måste något och vid sprit mycket värme tillföras.
För att bränslet skall kunna förefinnas i ångform är
en temperatur hos bränsleluftblandningen av omkring
+ 10 °C vid bensindrift och -f 25 °C vid spritdrift
erforderlig.
Båda de nu anförda omständigheterna ha som följd,
att vid generatorgasdrift bränsleluftblandningens i
cylindern täthet vid kompressionens början blir lägre än
vid drift med flytande bränsle. Då samtliga bränslen
kunna anses förbrännas med samma verkningsgrad
uppstår härigenom en reduktion i energi pr m3
bränsleluft-blandning vid kompressionens början. Hänsyn härtill
kan tagas med hjälp av gasernas allmänna
tillståndsekvation.
3) Ben polytropiska exponentens inflytande.
Preliminära undersökningar av indikatordiagram ha
visat att exponenten för kompressionslinjen vid
generatorgas var 1,25 men vid bensin 1,15 under det att
exponenten för expansionslinjen var densamma, 1,15, för
båda bränslena.
Tänka vi oss att lika stora värmemängder tillföras
vid gas och bensin erhålles, fig. 3, vid gas diagrammet
AB C D men vid bensin diagrammet A E F G. För båda
diagrammen är ytan AB F G gemensam. Med en grov
approximation kunna vi säga, att E B — F C och att ytan
A E B = D F C. Vi skulle då på grund av den olika
exponenten för kompressionslinjerna vinna ytan G FD
vid drift med generatorgas. Detta innebär sålunda en
effektförbättring vid generatorgasdrift mot vid drift med
flytande bränsle.
4) Förbränning skontr aktionens inflytande.
Vid förbränning av ett bränsle med luft i
reaktionsekvivalenta mängder komma förbränningsprodukterna
att allt efter bränslets sammansättning innehålla flera,
lika många eller färre molekyler resp. volymer än den
oförbrända bränsleluftblandningen.
Antages t. e. bensin bestå av 15 % väte och 85 %
kväve, erhålles förbränningsekvationen
0,15 (Ho -f 0,502 + 1,9 Na) + 0,85 (C2 + 2 02 + 7,6 N2) =
0,15 (Hi>0 + 1,9 N2) + 0,85 (2 C02 + 7,6 N2)
eller
0,15 H2 + 0,85 C2 + 1,775 02 + 6,745 N2 =
= 0,15 H20 + 1,7 C02 + 6,745 N2.
Före förbränningen finnas, om bensinens volym
försummas, 8,52 volymer men efter förbränningen 8,595. Vi
ha sålunda erhållit en volymökning i förhållandet
8,595 : 8,52 = 1,0088.
Även för bensol och alkohol erhålles en obetydlig
volymökning.
För generatorgas bli förhållandena mera
komplicerade, emedan generatorgasens sammansättning kan
variera inom vida gränser. Ur de provningar som utförts
med generatorgasdrivna motorfordon kunna emellertid
några representativa medelanalyser uppställas för de
följande beräkningarna. Såsom sådana ha antagits de i
tabell III angivna
Tabell III.
Gas av
trätugg med 13 %
fuktighet Generator-gas I Gas av
träkol med 8% fuktighet
Generatorgas II Gas av
träkol med 51 fuktighet Generator gas III
Sammansättning:
C02 10 5 3
C2 H4 0,5 — —
H2 15,5 7 6
CH4 3 2 - 1
CO 14 25 27
N2 55 61 63
Yärmevärde pr m8 hos
gasen ................................ 1232 1100 1060
Värmevärde pr m3 reak-
tionsekvivalent bränsle-
luft-blandning ................ 572 566 578
Volymer före förbränning 2,152 1,96 1,888
„ efter „ 1,9595 1,8 1,723
Volymtalsförhållande .... 0,91 0,92 0,91
Trots den varierande gassammansättningen blir
volymminskningen vid förbränning av reaktionsekvivalent
bränsleluftblandning praktiskt taget densamma, omkring
0,91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
