Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 nov. 1935
jt fuktighet räÅrnof po torr jos
Fig. 25.
V fuktighet röinot torr <jo$ C
Fig. 24.
Ur de prov som utförts vid
Ingeniörsvetenskapsakademiens undersökning av generatorgasdrivna
motorfordon har uträknats att vid oförändrat
kompressionsförhållande är den indikerade effekt som avgivits av
motorn vid drift med generatorgas 55 à 58 % av effekten
som erhålles med bensin. Vid dessa prov har
blandningsförhållandet varit obekant. Det torde emellertid
för bensin hava legat mellan reaktionsekvivalent
blandningsförhållande och något luftbrist, uppskattningsvis
.Z = 0,i och för generatorgas omkring
reaktionsekvivalent blandningsförhållande. Dessa värden äro
antydda i fig. 23. Man måste erkänna att
överensstämmelsen mellan på teoretisk väg beräknat och ur
provningar beräknat resultat är förbluffande god. I
beräkningarna äro ej medtagna värmeförluster, vilka av
många skäl undandraga sig en teoretisk
storleksberäkning. Förbränningstemperaturen vid heptan- resp.
bensindrift är 300 à 400° högre än vid generatorgasdrift,
varför även värmeförlusterna bliva något större vid
heptan- resp. bensindrift. Detta medför att kurvorna
för det teoretiskt beräknade procentuella arbetet vid
generatorgasdrift borde ligga något litet högre,
överensstämmelsen mellan beräknat och provat resultat
torde dock alltjämt få anses tillfredsställande.
Ett par intressanta jämförelser äro även utförda för
generatorgas I dels med fuktig gas, dels med gas som
antages på något sätt hava blivit befriad från sin
kvävehalt. I båda fallen har endast reaktionsekvivalent
blandningsförhållande genomräknats.
Vi skola först se på fuktig gas. Av fig. 24 framgår
huru förbränningstemperaturen starkt sjunker med
gasens fuktighet. Av intresse är emellertid att iakttaga
huru temperaturskillnaden utan och med dissociation
blir allt mindre. Medan vid torr gas denna är mer än
100° är den vid 100% fuktighet endast 15°. Ju fuk-
’/, fuif^krt rxHrro/ pc lorr JOZ
tigare gasen blir ju mera närma sig
förbränningstemperaturerna utan och med dissociation varandra, dvs.
ju mindre blir dissociationen. Fig. 25 visar
förbränningstrycket, vilket naturligtvis även sjunker starkt
med ökad fuktighet i bränslet. Påfallande är
emellertid huru pass obetydlig tryckskillnaden är utan och
med dissociation som huru denna tryckskillnad vid
mycket fuktig gas nära nog försvinner. Det utvunna arbetet
i kalorier pr kgmol återgives i fig. 26. Även här
framgår den betydande effektminskningen vid fuktig gas,
helt naturlig då cylindern till en betydande del utfylles
av vattenånga i stället för med bränsleluftblandning.
I fig. 27 slutligen återgives verkningsgraden. Utan
dissociation är verkningsgraden nära oberoende av
fuktigheten; den sjunker helt obetydligt till omkring
50 % fuktighet för att sedan åter stiga lika obetydligt,
så att det vid 100 % fuktighet återfinnes samma
verkningsgrad som vid torr gas. Vid dissociation samt i
något mindre grad vid dissociation med återförening
stiger verkningsgraden med ökad fuktighet i gasen.
Häri finna vi förklaringen till den ringa skillnaden i
förbränningstemperatur och maximitryck utan och med
dissociation vid stor fuktighetsgrad. Fuktig gas torde
på grund av den betydande arbetsförlusten, trots någon
förbättring i verkningsgrad, böra undvikas.
Fullkomligt torr gas har emellertid svårt att
antändas och förbrinna. Fullt torr torde generatorgas
aldrig behöva befaras bliva. Vidare innehåller den
atmosfäriska luften alltid en del fuktighet. Dessa
fuktighetsmängder torde vara fullt tillräckliga för att
tillförsäkra säker tändning och god förbränning.
Vi övergå nu till generatorgas befriad från sin
kvävehalt, något som praktiskt torde vara outförbart, men
som ofta framställts såsom ett önskemål. Ty
härigenom skulle gasens värmevärde öka betydligt och där-
Fig. 27.
Fig.’ 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
