- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning och detta tal kan man endast räkna sig till.
Naturligtvis måste även tapparna, om vilka
hävstängerna vrida sig, smörjas mycket noggrant.
Dessutom måste de bada upphängningskedjorna vara
lika långa, ty annars inställer sig linlåset snett och
linan får extra påkänningar, dels vid ingången i
lin-låshusets hals och dels vid inträdet mellan kilarna.
Fördelarna med denna konstruktion är ju den enkla
inställningen och fastspänningen, i synnerhet när det
gäller linor med större diametrar. Linan behöver ej
krökas utan endast inläggas rak mellan de båda
kilarna. Uppstår skada vid linans ingående i låset,
räcker det vanligen med att endast kapa omkring
en meter av linan.

Jämförelser mellan några linlåstyper.

Herbst har genomfört en jämförelse mellan vanliga
kauslinlås med klämmorna ovanför kausen, Eigens
linlåskonstruktion med klämmorna på kausens ena
sida och Demags kilklämlinlås, genom uppgifter
hämtade från 287 Koepe-spelanläggningar i
Dortmundområdet. Uppfordringsanläggningar, vid vilka skador
förekommit på linlås under de fem sista åren,
antecknades och därjämte typen av linlås samt andra
detaljer i uppfordringsanordningarna, som kunde
tänkas ha med skadorna att göra. Av de meddelade
fallen av skador utsöktes 53
uppfordringsanläggningar, vid vilka mycket svåra fel uppstått på
linlåsen. Enstaka trådbrott räknades ej med bland
dessa svåra skador. Uppfordringsanläggningarna
indelades i grupper efter använda linlås eller efter
andra specifikationer och antalet av anläggningar
med skadade linlås fastställdes för varje grupp. Så
hade exempelvis 187 anläggningar vanliga
kauslinlås med klämmor ovanför kausen. Av dessa hade
37 anläggningar under de senaste 5 åren haft svåra
skador på linlåsen, vilket i procent för denna grupp

blir -^—100 = 21 %. Tabell I visar det resultat,

som erhölls.

Bland kilklämlinlåsen uppvisade endast 10 %
svårare skador. Den elektriska driften tyckes giva
betydligt mindre skador. Det synes som om
uppfordringshastigheten spelat stor roll. Draghållfastlieten
hos tråden inverkar ej i någon högre grad, men
skillnaden i draghållfastheter är ej heller stor.
Under det att genomskärningsytan hos linan ej
tyckes vara av någon större betydelse, så är detta
fallet med linans tvinning. Den vanliga tvinningen
giver lägsta antalet skador. •

Yad beträffar ett enkelt användningssätt så måste
framhållas, att åtminstone vid större lindiametrar
är det betydligt enklare att fastspänna linan å
kil-klämlåset och kauskonstruktion med klämmor på
kausen än i den vanliga kausen med klämmorna
ovanför. I synnerhet är den klämma, som ligger
närmast ovanför kausen, svår att insätta på rätt
sätt. Kilklämlåset och kauskonstruktionen med
klämmor på kausen taga ringa vertikal höjd i
anspråk och kapningsdelen av linan vid varje kapning
blir kort.

Yad beträffar de olika linlåsens vikt så måste då
även tagas i betraktande de
upphängningsanord-ningar hos de olika låsen med vilka hissen
upphänges vid låset. Beträffande
upphängningsanordningarna pågår f. n. strid, om de skola vara lätta

13 april 1935

Tabell I. Förhållandet mellan skador hos olika typer
av linlås med hänsyn till olika inverkande faktorer.

eller tunga. En riktning håller på att vid de lätta
linlåsen, där klämmorna sitta på kausen, böra
upphängningsanordningarna vara lätta för undvikande
av extra påkänningar på linan i låset. Andra åter
framhäva, att linan sparas bäst, om massan genom
linlås och upphängningsanordningar så småningom
stegras från linan till hissen. Detta skulle förutsätta
upphängningsanordningar av större tyngd än linlåset.

Herbst har i sin jämförelse, som utfördes år 1928,
huvudsakligen haft exempel på Eigens linlås av
denna typ, och dessa voro i sig själva mycket tunga
och voro försedda med tunga
upphängningsanordningar. De senare konstruktionerna av denna typ,
Schönfelds, motivera en gynnsammare vikt på linlås
av denna typ, därför ha för dessa linlås medtagits
Herbsts gynnsammaste siffror. Vikterna uppgivas
för de tre slagens linlås vid linor med diametrarna
45, 55 och 65 mm med motsvarande laster 16, 23 och
35 ton. Resultatet framgår av tabell II.

Tabell II. Vikter på olika linläs vid olika diametrar
på linan.

Lindiameter ....................................... mm 45 55 65


Vanlig kaus med klämmorna
ovanför kausen, ................................ kg 480 620 1050

Kauskonstruktion med klämmorna

på kausen (Eigen).................... kg 580 I 880 1080

Kilklämlinlåset Demag, ............ kg 570 ’ 810 1230

Siffrorna för kauskonstruktioner med klämmorna
på kausen äro dock, som tidigare framhållits, för
ogynnsamma. De skulle, om Schönfelds lås tagits

i stället för Eigens, ha blivit lägre än vikterna i
första gruppen.

För grövre linor lämpar sig bäst
kauskonstruktionen med klämmor på kausen och kilklämlåset,
såväl vad beträffar fastspänning av linan, som
omställning och utjämning av linlängder. Genom de
senaste konstruktionerna på dessa typer är det även
lätt att inspektera linan inom linlåset, åtminstone
vad gäller Schönfelds konstruktion.

20 TEKNISK TIDSKRIFT

: Antal
upp-ford-rings-anlägg-ninarar Linlåsskador
Antal Andel i %


/vanlig kaus med klämmor T- , „ ovanför kausen................ 187 39 21
[’ <kaus med klämmor på
ka-lyP usen .................................... 51 9 18
’kilklämlås Demag ............ 49 5 10
a^Qi^+e /^iiTeattfånga........................ 245 50 20
Spelets drivsatt)e,e|tricitet 42 3 7
(under 10 m/sek .... 24 0 0
Uppfordrings-)från 10—14 m/sek 105 18 17
hastighet från 15—19 m/sek 123 2.) 20
(20 m/sek och högre 35 10 29
Draghållfast-|under 160 kg/mm2 .... 55 13 24
het hos lin- från 160-169 kg/mm2 74 18 24
trådarna [170 kg/mm2 och högre 158 22 14
(-under 500 mm2 ........ 14 0 0
Lingenom- från 500—899 mm2.... 73 13 18
skärnings-<från 900—1299 mm2 144 30 21
area från 1300 mm2 och .högre............................ 56 10 18
I vanlig tvinning .... 58 4 7
Linans tvinning! omvänd tvinning 195 45 23
|special tvinning.... 34 4 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free