Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 febr. 1935
BERGSVETENSKAP
11
T 6807
Fig. 7. Yttervy av styrlagerhus enl. fig. 6.
lagret på marknaden, och genom övergången till
denna lagertyp förlänades inbyggnaden även den
erforderliga livslängden och driftsäkerheten. Tills dato
torde i Skandinavien ett fyrtiotal dylika kvarnar ha
utrustats med rullager.
Såsom exempel på kraftbesparingens storlek kan
nämnas, att en norsk firma under föregående år
gjorde vissa jämförande undersökningar på dels en
kvarn med glidlager, dels en med rullager och
härvid fann, att den förra förbrukade 145 amp. och den
senare 115 amp. under för övrigt lika
driftförhållanden. Detta motsvarar alltså en kraftbesparing på
något över 20 %.
Såsom nämnts har det nu beskrivna
inbyggnadssättet sin begränsning och man är i vissa fall
hänvisad till att i stället anordna det ena lagerhuset
rörligt i axiell riktning. Fig. 4 illustrerar närmare en
enligt denna princip utarbetad konstruktion, vilken
i praktisk drift visat sig synnerligen ändamålsenlig.
Såsom framgår av figuren understödes det frigående
lagerhuset på ena sidan av två härdade ståleggar
och på andra sidan av en stålegg. Tack vare
uppläggning i tre punkter intager huset alltid ett stabilt
jämviktsläge.
Varje egg har en cylindrisk bottenyta. Då
kvarnen på grund av temperaturändringar ändrar längd,
rullar denna yta mot en härdad planslipad stålbricka,
som är infälld i bottenplattan. — Eggens spets vilar
i en härdad stålpanna, indriven i en urtagning i
lagerhuset. Huset har således möjlighet att efter
hand ställa in sig och förhindrar härigenom
uppkomsten av axialtryck på lagren. Fig. 5 visar ett
fotografi av ett dylikt lagerhus.
Styrlagerhuset bör utföras såsom ett vanligt
stå-lagerhus, exempelvis med det i fig. 6 och 7 visade
utseendet. I underhalvan kan man lämpligen anordna
ett par inspektionsluckor som fotografiet angiver.
Lagren böra smörjas med cirkulerande olja.
Lagerhusen utrustas därför med en kugghjulspump för
oljecirkulationen och med oljeståndsrör. —
Labyrint-tätningarna i husen skola hållas väl fyllda med fett.
Lagerinbyggnaderna enligt fig. 4—7 äro utarbetade
således behovet av olika lagertyper, vilket vid dessa
lagerstorlekar är av stor betydelse.
Halslagret vid kvarnens inmatningsända inbygges
alltid såsom styrlager i huset. Lagret på den
motsatta tappen måste däremot vid en eventuell
längdändring hos kvarnen kunna intaga ett nytt läge i
axiell riktning. För att möjliggöra denna
förskjutning kan man antingen inbygga lagret frigående i
lagerhuset eller också inbygga även detta lager utan
axiellt spel i huset, men up-plägga själva lagerhuset
på sådant sätt, att detta kan förskjuta sig axiellt.
Om man använder det förra sättet får man räkna
med att lagret kommer att utsättas för rätt ansenliga
axialkrafter, innan lagrets ytterring glider i
lagerläget. De sfäriska rullagertyper, som användas för
dessa inbyggnader, ha emellertid en mycket liten
sektion i förhållande till diametern, och man bör
därför om möjligt undvika dylika extra axialtryck
på lagren. Monteringssättet medför även den
olägenheten att spelet i labyrinttätningarna måste göras
ganska stort, så att de roterande tätningsringarna
ej komma i beröring med det stillastående lagerhuset
vid längdförskjutningen.
Inbyggnaden är emellertid tilltalande ur den
synpunkten att man kan använda lagerhus av samma
typ för båda tapparna. På grund av de ovan
påtalade olägenheterna måste dock
användningsområdet inskränkas till relativt korta kvarnar, alltså
till kulkvarnar, vilka icke utsättas för stora
temperaturvariationer mea åtföljande längdändring.
Talrika exempel på dylika kvarnar finnas bl. a. inom
sådana anrikningsverk, där man använder sig av
våtmalning.
Det anförda inbyggnadssättet har bl. a. kommit
till användning i Sverige och Norge för en speciell
kvarntyp, Gröndals kulkvarn, vilken som bekant
användes inom bergshanteringen i stor utsträckning.
Malcylindern har vanligen en längd på 1 700 mm och
en diameter på 2 040 mm. Varvtalet uppgår till
omkring 32 per min. och den totala vikten inkl.
mal-gods och kulfyllnad till cirka 30 ton.
Redan under åren 1916 och 1917 utrustades i
Sverige ett flertal dylika kvarnar med kullager.
Resultatet av dessa första installationer blev synnerligen
tillfredsställande med avseende på kraftbesparingen,
men lagrens livslängd visade sig tyvärr otillräcklig.
Kort därefter infördes emellertid det sfäriska rull-
Fig. 6. Stålagerhus för styrlager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
