Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 TEKNISK TIDSKRIFT 13 april 1935
Fig. 2. Vinterbild ined inlandsisen i bakgrunden
senare av holländare och norrmän, av vilka de senare
i några hundra år fiskat och jagat strax öster om
landet.
Gravar och hålor vittna om att ostkusten förr varit
befolkad av eskimåer och så sent som 1821 träffade
engelsmannen Clavering ännu på människor vid 74
grader n. br. Numera finnas som förut nämnts inga
bofasta människor häruppe. Där leva endast några
få danska och norska fångstmän i ynkliga trähyddor.
Några få år stanna de åt gången där uppe och
bedriva rävfångst, och så kommer en ishavsskuta
medförande ny proviant och nya fångstmän och tager
hem de första och deras fångst.
Hela Ostgrönland är till största delen ett
fullständigt kält berglandskap med djupa fjordar och branta
berg, men någon del av kusten, vilken tillhör de
mesozoiska och yngre geologiska grupperna, visar
mjukare topografi.
Växtlighet finnes endast i väl skyddade dalar och
å lämpliga flytj ordar, och den består av Betula
nana (krypbjörken), Salix arctica (polarpil) och
några Carexarter samt här och var blåklocka, odon,
klockljung, Pyrola grandiflora, gul Papaver, Potentilla
nivea, Dryas octopetala, surtopp, smörblomma m. fi.
I det ca 80 mil långa kustlandet leva bortåt 6 000
myskoxar, en och annan isbjörn, ett rätt rikligt
räv-bestånd, några vargar samt ripor. På sommaren
häcka ejder, gäss, måsar m. fi. fåglar här uppe och
på sina ställen är tillgången på lax, säl, narval och
valross rätt avsevärd. Myskoxen är en utmärkt
människoföda, men beståndet skattas hårt (för
närvarande ca 500 om året) till hund- och människoföda.
Det är sannolikt, att inga som helst fångstmän skulle
kunna försörja sig med rävfångst i den händelse att
myskoxen utdoge.
De enda fartyg som hitintills kunnat gå upp till
Ostgrönland äro äkta
polar-skutor med kraftig
träbordläggning och försedda med
såväl segel- som
maskinkraft. Att använda större
skutor än 300—400 ton
anses otillrådligt och visar sig
stöta på såväl tekniska som
ekonomiska svårigheter.
Till övriga svårigheter
kommer, att skutorna kunna
komma in till kusten endast
ca två månader om året,
och det händer, att de ej komma ut ur isen igen utan
bliva tvungna att övervintra. Det stora drivisbältet
utefter Ostgrönlands kust har orsakat många
expeditioners och fartygs undergång.
Ostgrönlands geologiska utforskning.
Utforskningen av Ostgrönland började med
engelsmannen Scoresby år 1823, fortsattes sedan av en
tysk expedition under Koldewey, därefter
arbetade bl. a. Nordenskjöld här uppe och år 1900
företog Nathorst sin framgångsrika expedition.
Emellertid blev undersökningen först med Lauge Koch
införd i en bestämd plan. Han började sin stora
geologiska orienteringsresa med hundsläde år 1926.
På denna färd, vilken gick från ca 70 grader n. br.
till ca 77 grader och åter, kartlade han landet
geologiskt i stora drag och hann dessutom med en stor
del viktiga stratigrafiska och paleontologiska och
tektoniska utforskningar. Med sin bok "’The
Geo-logy of East Greenland" gav han de stora dragen
av Ostgrönlands geologi samt de mest värdefulla
riktlinjer för det fortsatta arbetet. Åsikterna ha
sedan den tiden varierat åtskilligt om många
problem, men det har visat sig, att de iakttagelser, som
dr Koch gjorde under synnerligen svåra
förhållanden, i ali fortsättning förblivit grundstommen och
grundläggande för det geologiska forskningsarbetet
på Ostgrönland. Efter sin första resa fortsatte Koch
sitt jättearbete med landets utforskande och hans
expeditioner blevo allt större. De bästa krafter från
Fig. 3. Norsk fàngstliydda och vår hundsläde
Fig. 4. Dansk fàngstliydda ("Hotell Blålär"),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
