Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1935
BERGSVETENSKAP
27
olika länder togos till hjälp, och det blev även
förunnat många svenskar att deltaga i arbetet. Såväl
danska staten, Carlsbergsfonden som enskilda
personer har Lauge Koch intresserat för arbetet.
Det mesta arbetet utföres på de korta
sommarmånaderna. En eller två polarskutor segla upp till
Ostgrönland med vetenskapsmännen och landsätta
dessa på olika platser. De olika grupperna arbeta
så sommaren igenom och hava mestadels motorbåtar
eller islandshästar till sitt förfogande. Materialet
medtages hem och bearbetas av de olika fackmännen.
Där sitta nu forskare på Riksmuseet och arbeta
paleontologiskt, där äro vetenskapsmän i Uppsala
som behandla petrografiska, geokemiska och andra
frågor, där finnas män i Schweiz, som undersöka
tektoniska problem, och där sitta ett flertal forskare
såväl i England, Tyskland som Danmark med
material från Kochs expeditioner.
År 1931 byggdes två små stationer å den
ostgrönländska kusten. Här fingo vetenskapsmännen
övervintra och fullfölja sina sommararbeten, och från
dessa stationer som bas företogos
undersökningsresor med hundsläde under vintrarna. Husen äro
försedda med radio och hava britsar för 8 man samt
proviant för minst ett år framåt.
Allt mer som landet geologiskt kartlades, erhöll
man riktlinjer för att söka efter malmgeologiskt
intressanta stråk. För detta arbete och för en
gruv-teknisk undersökning blev undertecknad tack vare
professor Backlunds i Uppsala vänliga förmedling
medarbetare i Kochs expeditioner och övervintrade
tiden 1933—1934 på Grönland.
Det är icke här som i ett flertal andra länder, att
upptäckandet av malmförekomster först gjorts
av-befolkningen på platsen och sedan efterföljts av det
vetenskapliga malmletandet, Orsaken är nog dels,
att landet synes vara fattigt på malmmineral och dels
och i huvudsak beroende på att befolkningen
häruppe utdog i början av 1800-talet, så att inga direkta
upplysningar hava kunnat inhämtas. Sådana
efter-lämningar som smycken eller redskap o. d. av metall,
vilka med visshet kunnat tillverkas av råmaterial på
platsen, äro ej heller funna. Visserligen har det i
senare tider gått rykten bland de vita fångstmännen,
att det hittats silver på Claveringön, men
undersökningarna hava icke kunnat styrka denna utsaga.
Undersökningen av Ostgrönland i malmgeologiskt
hänseende har gått den säkra vetenskapliga vägen:
geologiens grunddrag klarlades först och så
småningom kom man in på malmgeologisk forskning.
Till detta arbete har även flygrekognoscering använts
och visat sig både för den rena geologien som
malm-letningen av stort värde. Givetvis är det lyckligare
att först finna ekonomiskt givande fyndigheter och
med hjälp av pengar från dessa få idka fortsatt
vetenskaplig forskning, men i ett sådant land som
Ostgrönland med dess speciella förhållanden och med
till största delen vackert blottad berggrund har det
sätt som använts varit det absolut riktiga
tillvägagångssättet.
Här nedan följer en kortfattad beskrivning av
Ostgrönlands geologi, varvid de senaste rönen intagits.
Emellertid äro några av de nyaste arbetena ännu
icke tillgängliga, och därför bör i första hand den
bifogade kartan (fig. 5) ses från malmgeologisk
synpunkt, ur vilken den är tillfredsställande.
Fig. 5. Geologisk karta över Ostgrönland.
Ön Grönland är en sköld med positiv tendens i
förhållande till den kanadiska, liksom den
fenno-skandiska i förhållande till den ryska. Den första
utvecklingen var sköldbildning med berg, därefter
peneplanisering och efter denna geosynklinalbildning
i prekambrium (grönlandium enl. Koch). Den därpå
inträdande skandiska fasen gav eruptiv på
nordkusten och ställvis i ostkustens inre fjordområde, och
efterföljdes (efter höjning) av peneplanisering i norr
och glaciation på ostkusten. I geosynklinalerna
av-lagrade sig de kambrisk-ordoviciska sedimenten.
Om vi nu följa den vidare utvecklingen i
Ostgrönland, dominerar den kaledoniska orogenesen, varvid
de prekambriska sedimenten delvis veckades, för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
