Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
För att nå detta måste man beräkna en ca 40 m
tunnel i frusen flyt jord, där det ej går att korpa sig
fram, där berglossningen är ytterst ringa, och där
handborrningen är mycket svår. Visserligen fanns
material i tillräcklig mängd, men den korta tiden
som stod till förfogande och de svåra tekniska
förhållandena för tunneldrivning i samband med
transportfrågan från havet med klövjehästar (ca 70 kg
per häst och dag) voro sådana, att möjligheterna att
nå och blotta den event. malmen voro så gott som ute-
Fig. 7. Profil av den geoelektriskt undersökta gossanbildningen.
slutna. Emellertid gjordes en omsorgsfull
provtagning och undersökning av förekomsten och i
jämförelse med en några dagar tidigare på Claveringöns
sydkust funnen kilometerlång storslagen gulröd
ut-vittringszon utfördes. Den senare fyndigheten
bestod av starkt kavernös kvarts, gips, vitriol, svavel
och dyl. samt däremellan stycken med svavelkis —
med andra ord måste denna zon vara en utvittring
av en starkt kisförande förekomst. Även kemiska
analyser av proven tydde på att man hade mera att
vänta av sistnämnda förekomst än av den elektriskt
undersökta. Då dessutom fyndigheten — benämnd
Auspicia — endast låg ca 300 m från havet och blott
ca 115 m ö. h. och polarskutan med utrustningen kunde
gå in nära kusten, ansattes skärpningsarbetet här.
Genom försöksgravar fingo vi klarhet om malmens
stryknings- och stupningsriktning. Härefter ansattes
en tunnel, vilken drevs genom frusen flytjord och
vittringsgrus och vilken borde träffa malmen
vinkelrätt mot strykningen. Efter 12 m påträffades block
in situ och efter ytterligare 4 m voro vi förbi malmen
och inpå den fasta hängväggen. Ett schakt sänktes
nu och efter 4 m avsänkning och 1 m ort hade vi
ett snitt av förekomsten.
Arbetet gick dag och natt söndag som vardag,
Resultatet nåddes ett par dagar innan polarskutan
skulle lämna Ostgrönland. Mycket av det goda
resultatet får tillskrivas de två svenska bergsmännen
frän Striberg, ty de övriga voro ju obekanta med
gruvförhållanden och hade varken hållit i slägga eller
borrstål eller sprängt ett skott förr. I laboratoriet,
Fig. 9. Virkels transport från kusten till gruvan.
som inrättades i ett tält, gjordes analyser på prover
från gruvan samt från andra orter, där de tagits av
övriga av expeditionsmedlemmarna.
Auspiciafyndigheten är en
svavelkis-kvartsbreccie-gång i kaledongneis, men betydligt yngre än denna
och har svavelkisutkristallisationen som sista
mineralbildning. Det är denna förekomst som gav
upphov till en hel del tidningsskriverier och ryktet om
ett Klondyke på Ostgrönland. Gången, som med
skärpningsgravar kunde följas över 1500 m, är något
lentikulär men har i genomsnitt en mäktighet av
omkring 1,3 m med ca 88 % svavelkis. Såväl guld som
silver kunde påvisas, men halterna höllo sig under 0,5
g/t resp. 25 g/t. Någon cementationszon finnes ej,
vilket ju ej heller här är att vänta (se geologien). Direkt
under utvittringszonen, som på ställen, som skyddats
för erosionen, kan vara flera meter mäktig, ligger
den primära malmen.
En beräkning gav vid handen, att styckemalm med
88 % kis skulle periodiskt kunna levereras vid
kusten till ca 13 d. kr. per ton. (I denna kalkyl är endast
medräknat materialförbrukning, mat samt löner för
viss effektiv kampanjtid.) De extrema arktiska
förhållandena här uppe göra emellertid, att fyndigheten
för närvarande icke är brytvärd, fastän priset per
ton av malmen torde kunna bliva ca 22 d. kr. i dansk
hamn. Sålunda äro de nu motverkande faktorerna i
första hand den korta riskfyllda seglationstiden (en
och annan sommar kan man dessutom ej komma in till
kusten), omständigheten att inga större skepp kunna
gå upp, vidare att kol för hemresan måste medföras,
Fig. 8. Auspiciafyndigheten med den ljusa rostzonen och
laboratorietältet.
Fig. 10. Skärning av auspiciakisen.
att närmaste försäljningshamn ligger mycket
avlägsen, att gruvpersonal här blir mycket dyr samt att
arbetet knappast kan pågå året runt.
Under vintern 1933—34 fortsatte min assistent och
jag våra undersökningar på Ostgrönland. Den i
början av artikeln omnämnda Kochska stationen
Eski-monäs användes som bas, och härifrån gjordes
forskningsresor med hundsläde och tält. Vid stationen upp-
ffyf/orc/
,/7?er? cfor&r tor/7>oo
7/BrecC’O (sovö// A7/7qondtf
Son? //qtjonc/efJ
’/smo/rrj f /.Sm mö/:/iq)
Hopfrusen
b/oc/ck/Vdm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
