Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
BERGSVE TENSKAP 33
Fig. 11. Laboratoriet och stallet vid F.skimonäs.
förde vi ett litet hus (3 m X 6 m) av virke efter
sommarens skärpningsarbeten. I ena delen övervintrade
två islandshästar och i andra delen inrättades
laboratorium med en liten avdrivningsugn (Sieverts
härd-ningsugn med blåslampa) och en smältugn, som
uppbyggdes av eldfast tegel och även drevs med
blåslampan, vidare funnos kemikalier för olika
metallbestämningar, slipmaterial för polerprov och därtill
hörande, en del material för provisoriska
anrikningsförsök samt ett binokulär-mikroskop (12 till 96 ggr
förstoring) för mineralundersökningar. Med få ord,
vi kunde omedelbart undersöka till stationen
hem-bragta bergartsprover.
Fig. 12. Kocliska expeditionens station Eskimonäs.
Under tiden juni 1933 till september 1934 kunde
vi besöka ett flertal platser på Ostgrönland, vilka
tycktes vara av malmgeologiskt intresse. De ligga
visserligen ända från 76 grader i norr till 70
grader 20 min. i söder, men tack vare hundsläde
och skidor på vintern och motorbåt på sommaren
kunde arbetet genomföras. Året 1934 kunde Kochska
expeditionen anse sig hava fått geologisk-praktiska
riktlinjer för en fortsatt malmgeologisk forskning.
Det är att hoppas, att det vetenskapliga jättearbete,
som Danmark, tack vare Lauge Kochs energi och
forskarvilja har skaffat medel att utföra, må kunna
få fullföljas.
PRAKTISKA ANMÄRKNINGAR RÖRANDE
VÄRMEBEHANDLING OCH BEARBETNING AV
LÄTTMETALLER.
Av ingenjör B. Adaridi.
(Forts. fr. sid. 24.)
3. Varmpressning.
Så snart stora formförändringar önskas vid
bearbetning av ämnen med en tjocklek överstigande
3 mm, är det klokt att välja varmpressning. Denna
äger rum vid 470 à 490°, dvs. vid
härdningstempera-tiiren. I praktiken är det svårt att arbeta exakt
vid denna temperatur, och arbetsstyckena hinna
svalna betydligt vid transporten till pressen. Man
bör dock aldrig bocka eller draga materialet vid
lägre temperatur än 350°. Man kan kontrollera
denna temperatur med kontaktpyrometer, men vid
tillverkning av större serier är det bättre att
förkorta arbetstiden pr pjäs till ett minimum. För
detta ändamål bör man transportera ämnena från
saltbadet till pressen i en behållare med smält salt
eller ock använda en transportabel ugn och utdraga
ämnena ett i taget efter behov.
Genom dragpressning av varmt material kan
man framställa rätt komplicerade föremål med en
kälradie lika med godstjockleken vid 3 m plåt och
lika med godstjockleken + a/4 vid 6 mm plåt.
Metoden kan rekommenderas särskilt för tjockare plåt
och för dragning och bockning av profiler. Den
stora fördelen beträffande de sistnämnda ligger däri,
att metallen ej har någon tendens till elastisk
deformation efter pressningen och att den sålunda tar
verktygens exakta mått. Man behöver ej räkna med
någon deformation av pjäsen, då den uttages ur
pressen.
Hållfastheten hos de varmpressade föremålen är
dock ej densamma som hos sådana som framställts
efter härdning i vatten. Eftersom materialet
avkyles mer eller mindre vid beröringen med
pressverktygen blir dess hållfasthet slutligen mindre än det
vattenhärdade materialets och närmar sig
hållfastheten hos material, som fått svalna i luften. Detta
förhållande har klart ådagalagts vid dragprovning.
Den stora olägenheten vid varmpressningen ligger i
användningen av saltbad, enär saltet avsätter sig
i fördjupningarna på pressverktygen. Salpetern
verkar ej korroderande i torrt tillstånd men angriper
i längden plåten, då den upptar fuktighet ur luften.
För att förebygga skadliga verkningar av salpetern
måste man behandla arbetsstyckena med rinnande
varmt vatten efter bearbetningen. En hastig
rengöring av verktygen, sedan ett visst antal arbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
