Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
37,
Fig. 5. Överton Down. Förhistoriska åkertegar, upptäckta från luften, sannolikt ej odlade sedan 2 000 år. Foto t. v., tolkning t. h.
åsarnas utbildning är av praktisk betydelse
exempelvis vid malmletningarna i Västerbotten för utrönande
av landisens rörelser och avsmältningsförhållanden,
vilka i sin tur bestämma transportriktningen för de
malmblock, vilkas moderklyft det i Västerbotten är
malmletningens viktigaste uppgift att finna.
Genom studium av topografiska detaljer kunna å
ett flygfotografi ofta identifieras:
a) bergartskontakter, b) detaljer rörande
bergarternas lagringsförhållanden, såsom lagrens mäktighet,
strykning och stupning, c) spricksystem och
sprickzoner, d) förkastningar, e) kvartsgångar och
för-kvartsade bergartspartier, f) basiska gångar, g)
gos-san, olje-seapage och s. k. "dambos".
Härav utgöra som bekant sprickzoner,
förkvarts-ningszoner, kvartsgångar och gossan ofta direkta
indikationer på malmförekomster, samt bestämda
lagrings- och veckningsförhållanden indicier på
oljeförekomster.
Den underliggande bergartens beskaffenhet kan
ofta bestämmas och bergartskontakter sålunda
karteras ur olikheter i markens färg, varvid givetvis ett
villkor är, att jordarten i fråga uppkommit in situ av
bergartsmaterial av samma beskaffenhet som det
underliggande. Den olikhet i jordarters sammansättning,
som medför dylika förändringar i markytans
färgtoner, åstadkommer även ofta skild vegetation,
stundom artskild, stundom endast märkbar på sådant sätt,
att vegetationen är tätare och kraftigare över den
ena bergarten än över den andra. Dylika olikheter
kunna ofta iakttagas å flygfotografier och därigenom
viktiga geologiska slutsatser dragas. I Sydamerika
ha olje-seapages, dvs. utefter sprickor i berggrunden
utsipprande olja, upptäckts från luften på grund av
att vegetationen förstörts av oljan. Dambo kallas i
Rhodesia obeväxta fläckar i det i allmänhet täta
buskaget. Dessa dambos ha i vissa fall uppkommit
därigenom, att i marken befintliga kopparsalter
förstört växtligheten, och lia därför lett till upptäckt av
underliggande kopparmalmer. Dylika dambos
framträda givetvis skarpt å flygfotografier men kunna
vara nog så svåra att upptäcka från marken.
Vad slutligen den perspektiviska bilden beträffar,
resulterar densamma ofta i kombinationsmöjligheter,
som observationer på markytan ej medgiva. Ett
exempel härpå är den flygfotografering, som utförts
utefter den stora San Andreas-förkastningen i
Kalifornien. Rörelser utefter denna förkastning ha ofta
åtföljts av jordbävningar, den senaste i San
Francisco 1906. Förkastningen kan å flygkartan följas
utefter en sträcka på mer än 1 000 km, beroende
därpå, att en mångfald olika terränganomalier, samtliga
sammanhängande med förkastningen, äro uppradade
utefter förkastningslinjen. Dessa terränganomalier
utgöras av djupt inskurna dalar, sjöar, raviner, sår
efter jordskred, band av ljusare markfärg, mörka
fläckar på markytan, källor osv. Ingen av dessa,
betraktad var för sig, är tillräcklig för att identifiera
förkastningen, som däremot framträder fullkomligt
otvetydigt på grund av att alla dessa indicier ligga
utefter en rät linje. Förkastningar spela ofta en stor
roll för skapande av för oljeansamling erforderliga
reserVoirer, och förkastningskartering är därför ett
viktigt hjälpmedel vid oljeletning.
Hittills har flygprospektering kommit till
systematisk användning i samband med malmletningar i
Kanada, Australien, Sydafrika, Ostafrika och
Rhodesia samt för oljeletning i Texas, Kalifornien och
Australien, möjligen även i Kanada, Ostindien och
Sydamerika. Tyvärr är hittills av lätt begripliga skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
