Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
BERGSVE TENSKAP 49
relation torde vara ganska riktigt funnen, ty det
visar sig, att diamanten besitter en avsevärt större
slitstyrka än hårdmetall, och att man med diamant
jämförelsevis lätt kan slipa och till och med svarva
hårdmetall. Diamant står alltså fortfarande i en
särklass beträffande hårdheten. Vid praktiska
provningar av hårdmetall använder man sig av
Rockwell-provet, dvs. man mäter intrycksdjupet för en
diamantkon vid viss belastning, varvid talet 100
motsvarar intrycksdjupet 0. Vid provning av hårt stål
användes som bekant en belastning av 150 kg och
avläsning sker å "C-skalan". Vid provning av
hårdmetall brukar man minska belastningen till 60 kg för
att skona diamantkonen, varvid avläsningen sker å
samma skala, vilken då benämnes A-skalan.5 Å
denna skala ligger hårdheten mellan 89 och 92
enheter för hårdmetall. Den mest betydelsefulla
egenskapen är emellertid, att legeringarna bibehålla sin
struktur och hårdhet oförändrade vid temperaturer
upp till en ca 800—900°C, vilket möjliggör deras
användning som skärverktyg vid mycket höga
skärhastigheter. (Forts.)
• FLYGFOTOGRAFERINGENS BETYDELSE FÖR
UPP-LETNING AV MINERALFYNDIGHETER.1
Diskussion.
Professor G. De Geer (autoreferat) hade, dà Andrée
år 1892 uppgjorde sin plan till de bekanta färderna med
ballongen Svea, därtill bifogat en plan till fotografisk
orientering och kartläggning från luften och senare
granskat de flygbilder schweizaren W. Mittelholzer tagit
över områden, som talaren förut kartlagt på
Spetsbergen. Därav framgick, att kartering från luften
förträffligt kan komplettera men givetvis icke ersätta
geologiska detaljundersökningar nere på marken. Där
sådana utförts, kunde de genom flygkartering utan tvivel
ofta med stor tidsvinst betydligt utsträckas, såsom vid
Spetsbergens kolfält, där norrmännen nu anse sig med
fördel kunna tillgodogöra sig de förekomster, som
svenskarna nyligen avhänt sig.
Professor P. Geijer ville framhålla, att geologisk
rekognoscering och kartering från luften kunna göra god
tjänst, där hällarna i större utsträckning äro bara eller
marken är direkt påverkad av underliggande berg, men
däremot icke inom moränområden. Rent
kvartärgeolo-giskt är metoden intressant, där det rör sig om studium
av åsar och ändmoräner. Erfarenheterna från
utlandet torde endast delvis kunna tillämpas i Sverige.
Professor P. J. Holmquist (autoreferat) ansåg, att
flygfotograferingen öppnat överraskande nya och
värdefulla möjligheter även för den geologiska forskningen.
Det intrycket gåvo redan de första flygfotona över
geologiska förhållanden, som publicerats hos oss, såsom
t. e. den bild av Marstrandsön med dess regelmässiga
ståtliga spricksystem, som man fick se i en tidskrift
för nu rätt länge sedan, och allt mera övertygande har
detta blivit genom de talrika geologiska flygbilder, som
allt oftare förekomma i utländska tidskrifter. För
svensk geologisk forskning skulle säkert geologiska
flygfoton över t. e. våra kusttrakter, Stockholms skärgård
i synnerhet, och våra högfjällsområden, särskilt dessas
östra kantområden, bliva av mycket stort värde. Dock
måste sådana bilder kombineras med tillräckliga
fältgeologiska observationer, då det nog i allmänhet ej
låter sig göra att igenkänna bergarterna från luften i
obekant terräng. Emellertid är det väl så, att
flygfotografering hos oss skulle ställa sig alltför dyrbar för
den geologiska forskningen, om den ej direkt är
anknuten tSl tekniska företag.
Docenten G. T. Troedsson trodde, att flygningen vore
väl dyrbar för direkta geologiska undersökningar. I
fråga om mineralfyndigheter torde den lättare kunna
i Föredraget finnes infört i Bergsvetenskap häfte 5 i år.
komma till användning. Beträffande Skåne kanske man
kunde vänta vissa resultat, ehuru möjligen ej så stora,
på grund av det mäktiga jordtäcket. Frågan vore, om
man kunde få fram några strukturdrag av intresse med
avseende på kol- och gasfyndigheterna. En
urbergs-horst, som icke framträder i terrängen, har nyligen
påträffats vid borrning emellan Söderåsen och Kullen.
Allt tyder på att denna horst sammanfaller med ett
moränfält, som är inlagt å det geologiska kartbladet,
och som omgives av ler- och sandfält. Däremot
framträder den icke å den topografiska kartan. Sannolikt
bör den kunna upptäckas med flyg. Ifall
berggrundsstrukturen på liknande sätt är avspeglad i det kvartära
jordtäcket även på andra ställen i Skåne böra
strukturundersökningar från luften vara av värde.
Arbetschefen V. Hernlund uttryckte en förhoppning
om att eftersökandet av fyndigheter måtte stimulera
intresset för flygkartering, så att denna kunde utföras
hastigare än eljest troligen kan bliva fallet. Hittills
utförda prov visa, att noggrannheten och arbetstakten
vid kartläggning ökas vid användning av
flygkartering. Fotokartan måste bliva underlaget för landets
kartläggning, därom synas alla vara ense, och det vore
av stort intresse för arbetets fortsatta bedrivande, om
fotomaterialet kunde få användning även för speciella
utredningsändamål. För skogsbrukets del har man stor
nytta av det, och bleve så fallet även med den
geologiska kartläggningen, vore det så mycket bättre. Tal.
ville framhålla flygfotots värde för ali framtid för
landets kartläggning.
Professor De Geer (autoreferat) framhöll såsom för
flygkartering synnerligen tacksamma områden:
nordligaste Bohusläns skarpt markerade sprickdalar,
Årås-vikens talrika, parallella ändmoränholmar samt
block-ryggarna i Brommatrakten. Ofta är det för sådan
fotografering bäst att passa på, då terrängen är delvis
täckt av snö.
Geologen J. Eklund påpekade, att beträffande
Bohuslän kan man på flygfotografier göra mycket
intressanta observationer, bl. a. över den permiska
tektoni-ken, som förbinder Oslofältet med Skåne.
Krittopogra-fien i Halland borde också kunna med fördel
undersökas från luften. Förekomsten av kvartärsprickor är
ett tredje intressant och för flygiakttagelser lämpligt
problem. Möjligen kunna sprickor upptäckas i svenska
jordskalvsområden. Vid revidering av de geologiska
Dalslandskartorna bör flygfotografering kunna bliva av
mycket stor nytta. Ett annat för flygkartering lämpligt
område är den nu geologiskt nästan okända trakten
mellan Suorva och norska gränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
