Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Direktör Karl Sundberg ville understryka, att ej alla
resultat, som nåtts i utlandet, kunde nås även i Sverige
med detta lands delvis andra förhållanden.
Emellertid bör man göra försök och därjämte studera det
material, som redan finnes. Flygfotografering är i själva
verket ej så dyrbar; den kostar ca 20 kronor per km2
i Sverige, när fråga är om enbart flygbilder. Man bör
alltid hava i minnet, att man i erforderliga fall kan
taga flygfotot till hjälp. Tal. hoppades, att intresset,
vad Skåne beträffar, skall stimuleras av det föredrag,
som i mars månad kommer att hållas i Geologiska
föreningen i Stockholm om undersökningarna efter gas och
olja i andra delar av Sverige.
H’. C.
NOTISER
Sveriges bergshantering år 1934. Det uppsving, vari
Sveriges bergshantering befann sig under år 1933, har
fortsatt även under år 1934 och på de flesta områden
varit synnerligen kraftigt, vilket framgår av den
preliminära redogörelse som publicerats i Kommersiella
meddelanden den 15 maj 1935.
Produktionsökningen för järnmalmsbrytningen, från
2 698 750 till 5 253 058 ton, utgör 94,6 %, men fjolårets
produktion nådde dock ej ens till hälften av
produktionen åren 1929 och 1930. Malmexporten har dock stigit
kraftigare än brytningen (från 3,15 till 6,68 mill. ton),
varför minskningen av malmlagren fortgått.
Sligpro-duktionen har ökats med 75 %, medan produktionen av
direkt användbar malm stigit 97 %.
Brikettproduktionen, vilken sedan 1924 oavbrutet
minskats, visade under år 1934 åter en uppgång (från
4 674 till 11 510 ton) och ägde rum vid tre verk, medan
den under år 1933 endast pågick vid en enda
anläggning. Sintertillverkningen ökades fortfarande (från
252 364 till 520 700 ton) och innebar en fördubbling av
föregående toppsiffra år 1929.
Tackjärnsproduktionen ökades med 62,4 % till 524 781
ton, den högsta siffran efter år 1918. Av landets
brukbara masugnar som uppskattas till ca 95 voro 47
påblåsta längre eller kortare tid. Sammanlagda antalet
blåsningsdygn uppgick till 12 224 mot 7 856 år 1933.
Försäljningsvärdet har uppgivits till i medeltal 72,o kr.
pr ton mot 73,7 kr. år 1933. För den till avsalu
avsedda delen av tackjärnstillverkningen redovisas dock
ett värde av 75,i kr. pr ton mot 70,7 kr. år 1933.
Tillverkningen av ferrolegeringar steg från 22 453 till
33 350 ton. Av järnsvamp tillverkades under året vid
två verk 7 418 ton mot 1 776 ton år 1933. Även
väll-metalltillverkningen steg, från 12 068 till 16 940 ton.
Götmetalltillverkningen ökades med 36,7 % till 860 790
ton och överträffade därmed 192:9 års toppsiffra med
25 %. ökningen faller främst på bessemer- och
martinmetall, men även elektroståltillverkningen har fortsatt
den sedan 1919 nästan oavbrutna stegringen.
Även brytningen av ädlare malmer har fortgått i
gynnsam utsträckning. Brytningen av guldmalm vid
Boliden nedgick visserligen med mer än 30 % (från
366 364 till 255110 ton), men detta är beroende på att
brytningen koncentrerats till de mera guldrika
malmpartierna i avsikt att utnyttja det höga guldvärdet. Av
metalliskt guld framställdes sålunda 7 853 kg mot 4 228
året förut (en del guld och silver har dessutom försålts
i oraffinerade partier). Av metalliskt silver
tillverkades 16165 kg mot 7 615 kg året före.
Arsenikproduktionen ökades från 861 till 7 405 ton. Selen och
vismut redovisas för första gången (med 51162 kg).
Totalproduktionen av raffinerad koppar utgjorde 7 850
ton, därmed överträffande 1933 års toppsiffra, 6 638
ton. För första gången redovisas även
aluminiumtillverkning i Sverige. Summan av tre månaders produk-
tion var 285 ton. Framställningen av zink och bly låg
även under fjolåret nere.
Stenkolsbrytningen ökades från 348 921 ton till
415 226 ton, den högsta siffran efter år 1924.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde fredagen den 8 februari
1935 kl. 19,30 å föreningens lokal i Stockholm. Ett
hundratal gäster och ledamöter hade infunnit sig.
Inbjudan att närvara och deltaga i diskussionen hade
utfärdats till medlemmarna av Geologiska föreningen 1
Stockholm.
Sammanträdet öppnades av avdelningens vice
ordförande, direktör Karl Sundberg. Till att jämte
ordföranden justera dagens protokoll utsågos disponenten
Axel Dellwik och kommerserådet Karl Sidenvall. Som
ledamöter av avdelningen inträdde efter anmälan
civilingenjörerna Sture Funke, Stockholm, och Sten Orvar
Kydin, Stockholm.
Anmäldes att avdelningen från föreningens styrelse
mottagit cirkulärskrivelse av december 1934 från
presidenten i organisationskommittén för 7: de
internationella kongressen för gruvvetenskap, metallurgi och
till-lämpad geologi. Avdelningsstyrelsen hade ännu ej haft
tillfälle taga ställning till frågan, vadan ärendet
bordlades.
Direktör Karl Sundberg höll föredrag med
skioptikonbilder om "Flygfotograferingens betydelse för
upplet-ning av mineralfyndigheter". Föredraget finnes infört
i häfte 5 av Bergsvetenskap. Den efterföljande
diskussionen, i vilken deltogo professorerna G. De Geer, P.
Geijer och P. J. Holmquist, docenten G. T. Troedsson,
statsgeologen A. Högbom, arbetschefen V. Hernlund,
geologen J. Eklund och föredragshållaren, finnes införd
i detta häfte.
Ett stort antal av de närvarande samlades därefter
till supé och samkväm. H. C.
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde fredagen den 12 april
1935 kl. 19,30 ä föreningens lokal i Stockholm. Ett
sjuttiotal ledamöter och gäster hade infunnit sig.
Särskild inbjudan hade utfärdats till medlemmarna av
avdelningen för mekanik.
Sammanträdet öppnades av avdelningens vice
ordförande, direktör Karl Sundberg. Till att justera
sammanträdesprotokollet utsågos disponent Herman
Sundholm och ingenjör Helmer Törnqvist. Till medlem av
avdelningen invaldes civilingenjören Valde Oskarsson,
Stockholm.
Till Svenska teknologföreningens representant vid
7: de internationella kongressen för gruvvetenskap,
metallurgi och tillämpad geologi i Paris i oktober månad
detta år beslöt avdelningen att hos föreningens styrelse
föreslå direktör Karl Sundberg. I samband därmed
meddelades, att såsom medlemmar av en svensk kommitté
för nämnda kongress inträtt professor Gustaf Bring,
överdirektör Axel Gavelin, fil. dr Axel Lindblad,
kommerserådet Karl Sidenvall och direktören, dr-ing. h. c.
Axel Wahlberg.
Dr-ing. Karl Bonthron, Fagersta, höll föredrag med
skioptikonbilder om "Pulvermetallurgi och dess
till-lämpning på hårdmetalltillverkning". Föredraget och
den efterföljande diskussionen införes med Jjörjan i
detta häfte. I diskussionen deltogo, utom
föredragshållaren, professor Carl Benedicks, civilingenjör
Karl-Ivar Skärblom, direktör Karl Sundberg, tekn. dr H.
Sterky, civilingenjör A. Estelle och överingenjör Magnus
Tigerschöld.
Efter sammanträdet samlades en stor del av de
närvarande till supé och samkväm. H. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
