Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
BERGSVETENSKAP
67
försedda med vardera en
valskam, stödrullen med
två. Överbom finnes icke.
Stödrullen är justerbar i
höjdled för olika
dimensioner. Valsarna ansättas
i enlighet med det i fig. 5
visade riktverket.
Verket enl. fig. 9 är helt
utrustat med SKF:s
sfäriska rullager. Som regel
vinnes vid rullverk stora
fördelar med
rullagerinbyggnad ej endast genom
minskad effektåtgång utan
även på grund av större noggrannhet, mindre slitage
och mindre smörjoljeförbrukning. Då endast ett
lager på varje valstapp erfordras, blir
lagerinbyggnaden enkel. Om ett sådant verk skall arbeta
tillfredsställande, är det framför allt nödvändigt att
stödrullen, som är odriven, förses med rullager.
Röret måste nämligen, sedan det gripits av valsarna
och börjat rotera, försätta stödrullen i rotation.
Rullverk, byggda med valsar enligt fig. 1, kunna
betraktas både som rikt- och justeringsverk.
Valsarna äro hyperboliska och materialet har liniär
anliggning utefter hela valslängden. Genom sådan
valskonstruktion såväl riktas som justeras
materialet, med fördel dock endast i varmt tillstånd.
Valsarnas lutningsvinkel är vanligen stor, upp till 15 à 25°.
Sådana rullverk ha även utförts med ena valsen
cylindrisk och i materialets plan, den andra
hyperbo-lisk, bildande vinkel med centralplanet. De komma
företrädesvis till användning i rörvalsverk, huvud-
Fig. 9.
sakligen för riktning och justering; vid fabrikation
av svetsade rör dessutom för glättning av svetsfogen,
vilken genom denna operation erhåller en effektiv
glättning. Den hyperboliska valsformen, som kan
betraktas som den ursprungliga typen för
reeling-verk, har dock en del nackdelar. Anliggning utefter
hela valslängden äger rum endast för en viss
dimension. Ändras denna, sker anliggningen antingen i
valsens ändar eller dess mitt. Det är uppenbart att
riktningsresultatet härigenom försämras. Dylika
verk utföras därför även så, att valsarnas
lutningsvinkel kan omställas efter rördimensionen. På grund
av olika valsdiametrar i olika punkter på valsen,
varierar periferihastigheten, varigenom snabb
nedslitning uppstår.
I fig. 10 avbildas en så kallad Robertsons
riktmaskin med hyperboliska valsar. Valsarna äro
drivna medelst kugghjul direkt på valstapparna.
Endast den ena valsen är ställbar. Vanligen äro dock
båda valsarna ställbara. Verket är försett med
underbom. Ett annat utförande av dessa verk visas i
fig. 11. Detta är avsett för remdrift, som är så
anordnad, att omkastning av rotationsriktning kan ske,
varigenom rören kunna passera verket flera gånger,
då så erfordras. Sådana verk byggas för
rördimensioner upp till 400 mm. Ett annat rullverk, med
liknande valskonstruktion, återges i fig. 12. Detta är
avsett för riktning och justering av stålrör mellan 80
och 160 mm. Det är försett med över- och underbom.
Båda valsarna äro ställbara samt lagrade i rullager.
Valsarnas diameter är 400 mm samt varvtal 60 v/min.
Verket drives av en 40 hkr motor.
Med undantag av den i fig. 6 visade
rullverkskon-struktionen äro valsarna vid hittills beskrivna verk
förställbara i centralplanet. Då valsningen måste ske
Fig. 16.
Fig. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
