Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1935 - Distansskydd och distansreläer i elektriska kraftanläggningar, av F. Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1935
E LEKTROTEKNIK
21
båda felen på skilda ställen men på samma sida om
distansskyddet, uppträder felet relativt detta på
samma sätt som nyss nämnts, men felavståndet
bur oriktigt bedömt av mätorganet. Slutligen
förekommer den typ av dubbla jordslutningar,
då de båda jordfelen ligga på ömse sidor om ett
distansskydd. Härvid uppträder den rena
kortslutningsströmmen endast på en fas, och
utlösningsförhållandena bli svåra att förutberäkna men kunna
dock i regel bemästras av goda distansskydd. Vid
denna typ av dubbla jordslutningar önskar man
ur-köppla endast det ena felet, medan det andra
antingen får kvarstå eller omhändertagas av
jordfels-skydden. i kabelnät övergår i regel en tvåpolig
kortslutning omedelbart till trepolig, varför den
sistnämnda typen där tilldrager sig det största
intresset. Reläkopplingarna bliva därigenom väsentligt
enklare än vid luftnät.
Fig. 12 visar några exempel på reläinkoppling.
Vektordiagrammen angiva härvid dels
spänningarna vid ostörd drift, dels spänningar och strömmar
vid tre- och tvåpolig kortslutning samt i de tre
sista fallen även dubbel jordslutning. De grova
vektorerna angiva spänning och ström hos det eller
de reläer, som arbeta. Vinkelvridningen motsvarar
induktivt nät med högre effektfaktor hos felkretsen
än hos nätet i övrigt. Utrymmet medgiver ej en
detaljerad diskussion av de olika kopplingarna.
Påpekas måste dock, hurusom i de flesta fall 3 st.
reläer erfordras i ett trefassystem redan för att
tillgodose behovet vid tvåpolig kortslutning. Vid vissa
kopplingar erfordras redan för tvåpolig
kortslutning vissa automatiska omkopplingskontakter. För
korrekt funktion vid dubbel jordslutning erfordras
dylika i samtliga de visade fallen. Den sista figuren
angiver en av de många utförda kopplingar, som
begränsa antalet reläer till två. Anordningar finnas
även, då ett enda relä ä.r tillräckligt, men antalet
omkopplingskontakter blir i så fall ganska stort.
Vid kabelnät kunna givetvis väsentligt enklare
kopplingar användas.
Felkällor och deras motverkande.
Den ovan meddelade översikten över olika
inkopplingsmetoder ger tydligt vid handen, att
åtminstone i luftnät distansskyddet med nödvändighet
blir relativt komplicerat, i det att antingen ett rätt
stort antal distansreläer eller också ett flertal
hjälpreläer med omkopplingskontakter måste anslutas i
varje inkopplingspunkt. Ytterligare svårigheter vid
projektering av ett dylikt skydd härröra från
följande förhållanden, vilka delvis redan berörts i det
föregående:
Det relativt höga motståndet hos ljusbågen i
felstället gör i många fall de mera komplicerade
reak-tansreläerna önskvärda i stället för de enklare rena
impedansreläerna. Ljusbågsmotståndet är
omedelbart efter kortslutningens inträffande i regel lågt
men stiger sedermera hastigt. Enligt uppgifter i
litteraturen äro rena impedansreläer i regel tillfyllest
i luftnät för lägre spänningar än 50 à 70 kV samt
även för spänningar av storleksordningen 100—130
kV i det fall, att mätorganets läge bestämmes av
impedansen inom 0,2 sek. från kortslutningens
början. Vid högre spänningar och längre tider
anses reaktansreläer i flertalet fall erforderliga.
SZ&rr PZ}
Fig. 12 a—c. Olika diagram för inkoppling av distansreläer.
I serie med ljusbågsmotståndet kommer ofta ett
betydande motstånd i stolpar samt
övergångsmotstånd till jord vid fall av dubbel jordslutning. Detta
förhållande skärper ytterligare den ovannämnda
svårigheten.
Även vid användande av reaktansreläer kan en
felkälla inkomma genom de strömmar från andra till
samma nät anslutna strömkällor, som framflyta i
själva felet. Ljusbågens spänningsfall innehåller
under denna förutsättning vissa komposanter, som
ej bero av den ström, som passerar distansskyddet,
varför impedansmätningen blir felaktig. Denna
felkälla förefinnes speciellt vid de höga
nätspänningarna och vid de konstruktioner, då reläinställningen
ej är beroende enbart av impedansen i första
ögonblicket.
Slutligen kunna transformatorer med blandad
koppling äventyra reläutlösningen av den orsak, att
ett normalt distansrelä, som är avpassat för
distansmätning på ena sidan om en dylik transformator, ej
är i stånd att korrekt mäta distansen till en tvåpolig
kortslutning på andra sidan om transformatorn.
Ovannämnda komplikationer och felkällor kunna
emellertid till en viss grad undvikas genom rationellt
utförda reläkonstruktioner. Det ligger nära till
hands att utföra reläerna så, att endast impedansen
i kortslutningens första ögonblick blir utslagsgivande
för funktionstiden. Detta kan ske antingen så, att
mätorganet efter ett visst mycket kort tidsintervall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
