Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1935 - Distansskydd och distansreläer i elektriska kraftanläggningar, av F. Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRI F T
5 jan. 1935
låses i det läge, som begynnelseimpedansen dikterat,
varefter gångtiden är oberoende av de senare
inträffande impedansvariationerna, eller så, att
reläets arbete baseras på ett eller ett flertal
impedans-känsliga balansreläer, vilka tack vare sin labila
karakteristik äro okänsliga för en måttlig ökning hos
impedansen, efter det reläerna en gång slagit över.
De av A. E. G. och Asea utarbetade kombinationerna
av balansreläer arbeta enligt denna princip.
Medelst dylika konstruktiva finesser kan man
sålunda till en viss grad göra sig oberoende av
ljusbågsmotstånd etc. och alltså utsträcka området för
de enkla och robusta reläer, som reagera enbart för
impedansmodulen. Reläer, som reagera för
begynnelseimpedansen, äro även i viss mån
"pendlings-säkra". Behovet av ett flertal reläer i varje
mätpunkt med eller utan automatiska
omkopplingsorgan kvarstår emellertid, ävensom den
svårighet, som förorsakas av i nätet inlänkade
transformatorer med blandad koppling. Även i dessa
hänseenden torde dock viktiga framsteg kunna göras.
Det har nyligen föreslagits att genom s. k. fasfilter
särskilja de med- och motroterande komposanterna
inom ström respektive spänning ävensom den
en-fasiga s. k. nollkomposant, som åtföljer en
jordslutning. Härigenom skulle behovet av 3 st. reläer
bortfalla. Emellertid måste observeras, att vid
exempelvis en dubbel kortslutning ingendera av de
nämnda komposanterna är noll ens i själva felstället.
Man har emellertid ett medel att tillämpa den
nämnda principen, om man medelst små
torrlikrik-tare överför de utfiltrerade komposanterna till
likström, varvid reläets kännande organ kan utföras
som ett vanligt korsspoleinstrument med en
permanent magnet som rörlig del. Om E+, E_ och E0
resp. Z+, /_ och I0 betecknar spänningens resp.
strömmens med- och motroterande komposant samt
nollkomposant, kan man göra mätorganet beroende av
kvoten
R = E+~ E- — Eq
/+ + /_ + I o
I det enklare fall, då jordslutning ej föreligger,
inverka ej komposanterna E0 och I0, varför reläet
känner kvoten
Vid ostörd drift eller trepolig kortslutning bortfalla
E _ och /_, och reläet känner direkt den
symmetriska impedansen. Vid tvåpolig kortslutning blir
E+ — E_ i själva felstället och impedansen
därstädes sålunda noll. En noggrannare genomräkning av
förhållandena visar, att ett enda relä av detta enkla
utförande kan fullt korrekt uppmäta impedansen till
såväl tre- som tvåpoliga kortslutningar och detta helt
oberoende av eventuella transformatorer med blandad
koppling. Vid dubbel jordslutning äro fördelarna ej
så påtagliga, men en överslagsberäkning av vissa fall
har givit vid handen, att reläarbetet synes vara i stort
sett lika tillfredsställande som vid de tidigare
angivna äldre kopplingarna med automatiska
omställningskontakter.
Oavsett dessa förslag till nykonstruktioner, vilka
ännu äro helt oprövade i praktiken, böra följande
synpunkter framhållas vid bedömande av olika
alternativ för distansskydd:
Reaktansreläerna, vilka enligt det ovan sagda
erbjuda stora fördelar vid nät för höga spänningar och
med höga jordmotstånd, ställa väsentligt större
fordringar på ström- och spänningstransformatorerna
än rena impedansreläer, vid vilka vinkelfel äro utan
inflytande. Vidare har det från vissa håll
framhållits, att reaktansreläerna kunna medföra en större
risk för obefogad utlösning vid wattlös pendling än
de av effektfaktorn oberoende distansreläerna.
I regel önskar man, att ett distanskydd ej blott
verkställer utlösning som funktion av distansen till
felet utan även direkt angiver denna distans i och
för fellokalisering. De flesta reläkonstruktioner
innefatta också en indikator för detta syfte. Denna
indikering arbetar i regel korrekt vid tre- och tvåpoliga
kortslutningar, men blir ofta missvisande vid dubbla
jordfel, även om den selektiva utlösningen
fortfarande arbetar korrekt.
Slutord.
Avslutningsvis må angivas följande
sammanställning av de viktigaste egenskaper hos distansskyddet,
som göra detta väsentligt värdefullare än det rena
strömskyddet med eller utan riktverkan, så snart det
gäller stora nätkombinationer:
1) I många fall utgör distanskyddet den enda
teoretiskt möjliga lösningen av problemet om selektiv
urkoppling.
2) Inom olika delar av nätet, exempelvis
avgränsade såsom områden för olika spänningar, kunna
tidsinställningarna väljas oberoende av varandra och
alltså långa utlösningstider nära kraftverken
undvikas. Överhuvud torde det vara en stor fördel att
kunna genomgående arbeta med mycket korta
utlösningstider, varigenom väsentligt större möjligheter
erbjudas att vid fel med därav följande selektiv
urkoppling upprätthålla den synkrona stabiliteten.
3) Den selektiva utlösningen är oberoende av för
tillfället inkopplad generatoreffekt i de olika
stationerna.
4) S. k. pumpning, dvs. upprepad tillslagning och
återgång hos reläerna vid pendlingar, undvikes.
5) Obehörig utlösning vid tillfällig överbelastning
ifrågakommer ej. Detta är av speciell betydelse vid
relativt svaga hopkopplingslänkar mellan stora nät.
6) Fellokalisering möjliggöres.
Mot dessa stora tekniska fördelar stå givetvis de
relativt höga kostnaderna för ifrågavarande typer av
reläer med tillhörande hjälpapparater. Då fråga är
om det rationella driftskyddet i stora kraftnät, torde
dock reläkostnaden i och för sig spela en så
underordnad roll, att kostnadshänsyn knappast böra få
lägga hinder i vägen för val av den tekniskt bästa
anordning, som står att erhålla. Statistiken från de
länder, där distansskydd i större utsträckning
till-lämpats, har också visat så goda praktiska resultat,
att för de större svenska kraftföretag, som inom den
närmaste framtiden komma att utbygga nya
respektive hopkoppla äldre högspänningsnät, det moderna
distansskyddet måste anses erbjuda ett pålitligt
hjälpmedel för ernående av förstklassig driftsäkerhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
