- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Elektroteknik /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1935 - Om vridmomentet hos asynkronmotorn, av G. Ödberg - Några ord om kraftledningen Krångede—Horndal, av N. Forssblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

TEKNISK TIDSKRI F T

5 jan. 1935

veterligen ej publicerat, varför man ej vet vilka
förutsättningar som lagts till grund för den.1
Ekvationen har emellertid en viss likhet med ekv. (16),
vilken även kan skrivas:

{ 12/max 2 (Z’M -f Z’H eos q>’ki)

Antager man, att I0 och I’kl ha samma fasvinkel,
har detta ingen märkbar inverkan på \ËX —10 Z’kl/,
som då blir = E1 — l0Z’kl. Försummas därjämte
järnförlusterna är tydligen = och Z’n eos <p’k2=

= Ri.

Ci C’2

(« 1») max =

Vi kunna då skriva
m, E1 (Et —10 Z’jj)





R1

cj C’2

Vidare gäller med god approximation, Xkl = X’ki.
Ersätta vi därjämte Z’kl i täljaren med Xkl, har
detta ett knappast märkbart inflytande. Vi skulle
alltså komma fram till

1 I "Elektromaskinlära efter föreläsningar av prof. K. A.
Lindström", d. III—V, s. 106, finner man en formel för ma-

ximala momentet, vilken efter några mindre approximationer
övergår i ekv. (17). Förenklingen synes inverka så, att den
senare formeln ger något högre värde än den förra.

(^12) maj

(X)-

mx E^ — I.Xrf



+ x*l2 +

Rx

c, c,

Ersattes här + Xkl2 mot innebär detta
en viss approximation, som växer med Rr Å andra
sidan kompenseras denna approximation i viss mån
genom att man ersätter den andra termen med Rv
och denna kompensation växer tydligen med Rv
Vid normala motorer tyckes kompensationen bliva
nära fullständig och formeln ger värden, som väl
överensstämma med de övriga formlernas. (Jfr Alm,
op. cit., s. 91.) Då den därjämte torde vara den
enklaste av kända formler, har den föredragits för
praktiskt bruk.

Litteratur.

1. D. T. V. B. III "Elektromaskinlära" av E. Alm, del
2 B, "Asynkronmaskinen".

2. Arnold, "Wechselstromtechnik", Bd V, 1 "Die
Induk-tionsmaschinen", Berlin 1909.

3. Kloss, "Drehmoment und Schlüpfung des
Drehstroms-motors", A. f. E. Bd 5, s. 59, 1916.

"t. J. L. la Cour, "Leerlauf- und Kurzschlussversuch in
Theorie und Praxis". Braunschweig 1904.

5 L. Dreyfus, "Das Klippmoment des mehrphasig:en
Asyn-chronmotors", A. f. E. Bd 15, s. 304, 1925.

NÅGRA ORD OM KRAFTLEDNINGEN
KRÅNGEDE—HORNDAL.

Av N. Forssblad.

Krångedekraften kommer att till övervägande del
ledas ned till mellersta Sverige. För ändamålet
bygger bolaget en linje för ca 200 kV till Horndal,
vid vilken punkt en transformatorstation för ned-

Tråddiameter: d = 2,43 mm.

Antal trådar: inre lagret = 22 st.

yttre „ =28 ,.
S:ma 50
Slaglängd:
I-balk

Area:

I-balk = 23 min1

trådar = 50 • 4,64 mm1 = 232 „
S:ma 255 ,,

Inre trådlagret = 250—275 mm
Yttre „ =300—350 „
Fig. 1. Sektion av ihålig kraftlina.

transformering till ca 70 kV anordnas. Från
Horndal skola utgå dels av bolaget ägda 70 kV linjer till
Sandviken—Lanforsen, Långshyttan—Hofors ocli
Kärrgruvan, dels en fortsättning av 200 kV linjen till
Stockholm, vilken senare linje bygges av Stockholms
elverk.

Ehuru Krångedesystemet icke skall tagas i drift
förrän sommaren 1936, torde en kortare beskrivning
redan nu av huvudlinjen vara av intresse. Denna
bygges för 220 kV och kommer att drivas med en
spänning av konstant 200, möjligen 205 kV, vid
Horndal och normalt högst 220 kV i Krångede.
Linjelängden är ca 340 km, arean 3 X 255 mm2
koppar. Överföringsförmågan är högst avsevärd, eller
enligt vår uppfattning i praktisk drift intill ca
130 000 kW mätt i mottagningspunkten, vid vilken
effekt förlusterna inklusive
upptransformeringsför-lusterna i Krångede beräknas uppgå till" 10 % av den
mottagna effekten. Linjeförlusterna utgöra vid detta
belastningsfall endast ca 8 % av den inmatade
effekten. Den statiska stabilitetsgränsen ligger vid
ungefär dubbla belastningen, varför god marginal finnes.

Man kan ställa sig den frågan, om icke linjen är
överdimensionerad i förhållande till den första
utbyggnaden i Krångede, som endast omfattar ca
60 000 kW. De ingående utredningar som
verkställdes innan linjespänningen bestämdes, visade
emellertid, att för vårt vidkommande en lägre
spänning icke var ekonomiskt berättigad även vid
försiktiga antaganden med avseende på
belastningsökningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free