Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1935 - Några ord om kraftledningen Krångede—Horndal, av N. Forssblad - Insänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 febr. 1935
E LEKTROTEKNIK
27
Med hänsyn till
koronaförlusterna har det
ansetts lämpligt att
utföra linorna med en
yttre diameter av 25
mm. Det har härvid
varit nödvändigt välja
en lina av ihålig
konstruktion, och valet har
fallit på den s. k.
Ana-condalinan. Tvärsektionen visas i fig. 1.
Linan består av 2 lager
2,43 mm trådar, spunna
kring en skruvad I-balk
av koppar.
Tillverkningen sker inom
landet.
Linorna äro i
bärstolparna upphängda i
isolatorkedjor
bestående av 16 enheter. I de
fåtaliga
avspännings-punkterna ävensom i
skruvningarna
anordnas 3 parallella kedjor
av samma isolatorer, vardera med 18 enheter.
Ett fotografi av en hängkedja med armatur visas
i fig. 2. En kort skyddsbygel av 5/s" rundjärn
finnes anordnad ovanför linhållaren. Denna fyller tre
ändamål, nämligen att skydda linan vid överslag, att
hålla bort koronaurladdningar från linhållaren och
att sätta ned spänningen på det lägsta
isolatorele-mentet, vilket särskilt ur radiostörningssynpunkt är
önskvärt.
Kedjans överslagsspänning är i torrt tillstånd med
bygel ca 665 kV, i vått tillstånd ca 550 kV.
Linjestolparna äro med undantag för vissa spe-
Fig. 3. Bärstolpe på Krångedelinjen,
Fig. 4. Fotkonstruktion för bärstolpe.
Skala 1:90.
cialstolpar utförda som portalstolpar med reglar av
Dip-balkar (fig. 3). Normalspännvidden är 240 m,
fasavståndet 3 m. Stolparna äro av kvadratisk
sektion och svetsade. I det normala utförandet bestå
de av 4 vinkeljärn 90 X 90 X 9 mm med
mellan-lagda horisontala plattjärn 180 X 9 mm.
Tillverkningen sker vid Fagersta bruk, som även levererar
Stockholmslinjens stolpar. Materialet är St 44 med
0,25 % kopparlegering, för att erhålla en viss grad
av rostbeständighet. Målningen bör bliva ganska
enkel på grund av att endast släta ytor förekomma.
Reglarna äro galvaniserade.
Stolparna äro nedtill försedda med en
fotkonstruktion, bestående av U-balkar och slipers (se fig.
4). De nedgrävas i jorden utan betonering. Den
under jorden befintliga delen är bestruken med
mönja och därefter med asfalttjära. Där berg
förekommer gjutas smärre fundament och fastskruvas
stolparna vid dessa medelst i berget fastsatta
förankringsbultar. I mossar, där större rostangrepp å
järnstolparna är att förvänta, ha impregnerade
trästolpar kommit till användning.
Linjearbetet har nu fortskridit så långt, att
ungefär hälften av stolparna äro resta. Lindragningen
har först nyligen påbörjats. För stolpresningen
ävensom för lindragningen användas traktorer försedda
med vinsch. Under innevarande vinter beräknas
alla resterande stolpar bliva utkörda till sina platser.
Åtminstone för övre delen av linjen är det
nödvändigt att använda sig av vinterföret.
Stolpresningen kan icke med fördel bedrivas under vintern,
däremot kan lindragningen pågå året om.
Med avseende på linjekonstruktionerna har ett
intimt samarbete ägt rum med Stockholms elverk. De
använda konstruktionerna utgöra i många fall
resultatet av gemensamma ansträngningar att erhålla
det bästa möjliga för dessa betydande
överföringslinjer.
INSÄNT
Provning av kvicksilverströmriktare.
Sedan mitt i föregående nummer införda inlägg
skrevs, har till min kännedom kommit ett uppslag till
mätning av anodströmmar, som kan bliva av mycket
stort värde även för wattmetriska mätningar av ljus-
Fig. 2. Hängisolatorkedja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
