Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5. Maj 1935
- Grundläggande synpunkter på taxefrågor vid stadskommunikationer, av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 6
TEKNISK TIDSKRIFT
JUNI 1935
*
ELEKTROTEKNIK.
RCDAKTÖBt JUUUS KÖRNEQ
INNEHÅLL: Grundläggande synpunkter på taxefrågor vid stadskommunikationer, av J. Körner. — Komplettering
av det praktiska måttsystemet och denna frågas läge inom I. E. C., av John Wennerberg. — Fördelning av ett
elverks fasta kostnader på olika abonnenter eller abonnentgrupper, av Enar Eskilsson. — Den svenska
elektroindustrien under 1934, av H. Nyström. — Elektrotekniken på vårmässan i Leipzig av M. Holmgren. — Jämförande
undersökningar över hushållstariffer i Berlin, Paris och New York, av A. G. Arnold. — Föreningsmeddelanden.
GRUNDLÄGGANDE SYNPUNKTER PÅ TAXEFRÅGOR
VID STADSKOMMUNIKATIONER.
Av J. Körner.
I diskussionen kring Stockholms
spårvägs- och omnibusfrågor hava
taxespörsmålen tilldragit sig allmänt intresse. Rätt
ofta ha härvid konstaterats
missuppfattningar i fråga om grunderna för
bedömning av taxornas inverkan på
driftekonomien. Ehuru hithörande spörsmål
alltid väsentligen påverkas av lokala
förhållanden, förefinnas dock fundamentala
samband, som bekräftats av erfarenheten
och på vilka en teoretisk behandling kan
uppbyggas. I det följande framlägger förf.
huvuddragen av en sådan i anslutning till
praktiska och teoretiska undersökningar,
som särskilt under det sista decenniet
publicerats på detta område.
Den enkla sanning, på vilken allt resonemang om
taxor i första hand måste grundas, är den, att
taxehöjning föranleder minskning av resefrekvensen,
taxesänkning ökning av densamma. Den första och
för övrigt mycket betydande svårigheten möter i det
närmare fastläggandet av detta beroende. Är denna
fråga med tillräcklig noggrannhet klarlagd, öppnas
emellertid möjlighet att bestämma förskjutningen på
inkomstsidan vid taxeändring. Det andra stora
problemet gäller omkostnadernas påverkan av
resefrekvensen. Detta spörsmål är något mindre
komplicerat än det förstnämnda, och dess svårigheter
mer av praktisk än av teoretisk art.
i det följande behandlas dessa huvudfrågor dels
var för sig, dels i det inbördes sammanhang
uppgiften som helhet kräver.
resandenas på- och avstigningsplatser. Man kan med
ledning av resultatet lätt konstruera kurvor av den
typ fig. 1 angiver. Resultaten kunna även
gruppe-• ras till ett slags varaktighetskurvor, som angiva hur
många (eller hur stor procent av samtliga) resande
tillryggalägga mer än en viss väglängd (resp. mer
än visst antal hållplatsavstånd, fig. 2). Det är
uppenbart, att även om dessa kurvor hava i huvudsak
samma allmänna karaktär, påverkas deras förlopp i detalj
av varje linjes egenart med hänsyn till
trafiktillflödets större eller mindre jämnhet. i följd härav
erbjuder det vanskligheter att ersätta dessa kurvor
med anaiytiska uttryck, vilket för en del teoretiska
undersökningar skulle erbjuda fördel. Det tidigaste
försöket torde hava formulerats av Lill 1891, den
s. k. Lills reselag
x y — konst.
% resande av totala antalet
10
20. . 25
Hållplatsavstånd
Fig. 1. Reslängdsfördelning på spårvägslinje 3 i Stockholm (beräknad
ur resultaten av trafikräkningen 10 dec. 1930).
Reslängd och resandetal.
Då proportionen mellan resande på längre och
kortare sträckor ä.r av utslagsgivande betydelse
såväl för resefrekvensens beroende av taxan som för
vagnarnas fyllnadsgrad och härigenom även för
omkostnaderna möter det första viktiga problemet i
bestämmande av sambandet mellan resandetal och
reslängd. Praktiskt kan detta samband för en viss
linje bestämmas genom trafikräkning, anordnad på
sådant sätt, att den medgiver kontroll av de enskilda
där y betyder det antal resande, som tillryggalägger
x km eller därutöver. Det ligger i sakens natur, att
Lills lag, som ursprungligen avsåg järnvägstrafikens
förhållanden, endast med väsentlig modifikation kan
tillämpas på kortare sträckor, där bl. a. enhetstaxans
inverkan avstryper kortvägtrafikanternas antal. i
verkligheten går produkten xy mot noll såväl för
korta som för långa resor och sambandet gäller något
så när endast för genomsnittsförhållanden.
Bättre
överensstämmelse med verkligheten ernås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:43 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935e/0067.html
