Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1935 - Asynkronmotorns cirkeldiagram såsom fyrpolsproblem, av Konstantin Dahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TEKNISK TIDSKRIFT
6 juli 1935
Z2" pion •
^>0
—5’0 O > 5 >-oo
Mg
Fig. 4.
därvid såsom en cirkel med oändligt stor radie).
Den säges därför uttrycka en cirkelförvantskap. En
annan viktig egenskap, vilken en sådan funktion har
gemensam med en stor klass av funktioner (de
analytiska funktionerna) är, att den förmedlar en s. k.
konform eller vinkeltrogen avbildning. Detta
innebär, att tvenne bildkurvor skära varandra under
samma vinkel som de ursprungliga kurvorna.
Avbildningen blir på grund härav likformig i "de
minsta delarna".
De båda räta linjerna NN och MM i Yrplanet äro
av särskilt intresse. Genom att betrakta fig. 3 inser
man utan vidare följande:
För alla punkter Y1 på samma sida om NN som
origo gäller att
. 0 < f, < n.
För alla punkter Y1 på motsatt sida om NN mot
origo är: n < £’2 < 2 n. Ersättes f’’2 med £’2 -)- 2 n,
vilket som bekant är tillåtet, blir alltså för detta
halvplan
— 7r<£’2<0.
För alla punkter Yx på samma sida om MM som
origo gäller att:
1 < Z 2 < oo.
För alla punkter Yx på motsatt sida om MM mot
origo är slutligen
o< ;z’2 <1.
Linjerna NN och MM sönderstycka Y1-planet i fyra
kvadranter. Mot varje sådan kvadrant svarar ett
visst område i Z’2-planet. I fig. 4 äro framställda
dessa uppdelningar av Y1-planet och av Z2-planet.
(Vi ha föredragit att angiva Z2-planet i stället för
Z’2-planet med hänsyn till den mer omedelbara fysi-
kaliska betydelsen av storheten Z2). När t. e. Z.,
rör sig inom ett sålunda definierat gebiet, rör sig
Y1 hela tiden inom det däremot svarande gebietet i
Yj-planet. Korresponderande områden äro på
figuren utmärkta genom samma slags schraffering.
Av speciellt intresse är för oss den cirkel genom
Y’0 och Y’k, som beskrives, när Z2 genomlöper reella
axeln. Värdet R2 = — oo svarar mot Yx = Y’0.
När R2 växer från värdet •—■ oo till värdet — K"|,
förflyttar sig Ylt såsom genast framgår av
schraf-feringen, från Y’0 längs den under NN belägna
cirkelbågen till dennas skärningspunkt Q0 med MM.
Fortsättningen från Q0 till Y’k beskrives, då R2
varierar mellan värdena — K" och 0. När sedan R2
antager positiva värden och växer upp till ~f- oo,
vandrar Yj från Y’k längs den övre delen av
cirkelperiferien tillbaka till Y’0. Läget P0 svarar mot
Z2 = \K"\. Den sistnämnda cirkelbågen Y’0 P0 Y’k
representerar tydligen induktionsmotorns normala
motoriska arbetsområde. Riktigare uttryckt faller
detta på den närmast Y’0 belägna delen av bågen.
Om maskinen från att drivas med synkront
varvtal, varvid Yt sammanfaller med Y’0> uppdrives till
större hastighet (översynkronism), blir s < 0. R2
antager ett stort negativt värde, och Yt förflyttar
sig på den andra cirkelbågen mot Q0. Som synes
inträffar därvid snart, att Yt faller till vänster om
imaginära axeln, dvs. konduktansen g blir negativ.
Den primära konduktansen representerar emellertid
den tillförda effekten Pt på primärsidan, i det att
Pi = n-gvV^ (27)
Att denna antager negativt värde betyder, att
maskinen övergår från motorisk till generatorisk drift.
Cirkelbågen närmast till vänster om imaginära axeln
svarar mot det normala generatoriska arbetsområdet.
(Användandet av induktionsmotorer för strömalstring
är emellertid ganska ovanligt. Man måste komma
ihåg, att en sådan maskin kan fungera som
strömkälla endast i samarbete med en eller flera på nätet
arbetande synkrongeneratorer.) Vi observera, att
asynkrongeneratorn avger maximal effekt vid ett
visst mot punkten Q1 svarande varvtal, och att denna
på faktorn n • V2ie angives av avståndet mellan
och imaginära axeln.
Fig. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
