Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1935 - Fördelningen av ett elverks fasta kostnader på olika abonnenter eller abonnentgrupper, av Sten Velander - Tysklands elektricitetsindustri, av A. G. Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 aug. 1935
abonnenter om 10 har. Det blir väsentligt lägre
A-kostnader vid de 10 stora gårdarna. B- och
C-kost-naderna, som äro proportionella mot
medelöver-föringsdistansen, bli däremot lika i bägge fallen.
För ^-kostnaderna finnes det således grunder för en
med storleken fallande skala. Detta gäller dock
endast för själva fördelningsnätet. För övriga led
i överföringssystemet blir ^-kostnaden i stort sett
proportionell mot arealen, som därför totaliter sett
är en god fördelningsnorm.
Vid blandning av stor- och småindustri inom ett
område synes det svårare att få en graderingsnorm.
Man kan emellertid undersöka huru ^-kostnaderna
skulle ställa sig vid leverans dels enbart till
områdets storindustri, dels enbart till småindustri. Det
brukar sedan ej vara någon svårighet att fördela
den vinst, som erhålles genom att slå tillsammans
leveransen i ett nät. Genom dylika beräkningar
kan man systematiskt få fram grunder för
^"-kostnadernas uppdelning på ett flertal olikartade
kategorier av industriabonnonenter inom ett stort nät. I
. 107
varje fall erhållas tillräckliga hållpunkter för
utformningen av taxorna, vilkas rationella utformning
icke är enbart matematik utan i kanske än högre grad
praktisk affärsmetodik, men en affärsmetodik, som
begagnar matematiken som ett stöd och ett
värdefullt utredningsinstrument.
Med denna framställning har jag avsett att visa
på en väg till en logisk och objektiv behandling av
självkostnadsproblemen och till övervinnande av
kostnadsfördelningens svårigheter, så att man
slipper att stå undrande och spörjande om man skall
påföra abonnenterna A, C och E vardera 100 kr. per
kW eller följa Eisenmenger och debitera A 290, C
60 och E 95 kr/kW eller följa Hill och debitera A
200, C 40 och E 145 kr/kW. Även om jag här
endast haft utrymme att i koncentrerad form
framlägga principerna i metoden så torde den för dessa
problem intresserade teknikern dock kunna utläsa
vissa riktlinjer för tillämpandet av de angivna
metoderna i kostnadskalkylerna.
ELEKTROTEKNIK
TYSKLANDS ELEKTRICITETSINDUSTRI.
Av A. G. Arnold, Berlin.
Allmänt.
Tysklands elektricitetsindustri har kännetecknats
av vissa intressemotsatser, vilka tagit sig uttryck i
dess trenne huvudorganisationer:
1) Vereinigung der Elektrizitätswerke, e.V.(VDEW).
2) Bund der
Elektrizitätsversorgungs-Unternelmi-ungen Deutschlands (Elektrobund, enskilda
företag).
3) Interessengemeinschaft staatlicher und
kommu-naler Elektrizitätswerke (ISKE).
År 1933 upplöstes Elektrobund och ISKE.
Därmed öppnades vägen för omorganisation av det
hittillsvarande YDEW i "Reichsverband der
Elektrizi-tätsversorgung" ("REV").
De viktigaste företagens (ca 1 600 st.)
organisationsformer angivas av Statistisches Reichsamt
sålunda:
Privata bolag 39 %.
Kommunala verk 37 %.
Blandade organisationer 11 %.
Diverse företag 13 %.
Energiproduktion och anläggningskapacitet.
Tysklands rikedom ligger i besittningen av alla
slags energiförråd, vilka i dag utnyttjas för
produktion av elektrisk energi. Även om inga ytterligare
förbättringar i fråga om sten- och brunkolsenergiens
omvandling i elektrisk energi kunde förväntas, skulle
Tysklands kraftförsörjning dock vara tryggad för
århundraden.
Den därnäst viktigaste energikällan, vattenkraften,
liar efter försiktiga beräkningar hittills utnyttjats
endast till ca 25 %.
De olika energiarternas andelar i
totalproduktionen av elektrisk energi ställa sig ungefär sålunda:
Stenkol Brunkol Vattenkraft Gas
37 % 39 % 17 % 7 %
Fig. 1 visar energiproduktionens fördelning på
ailmänna och enskilda anläggningar. Ökningen
framemot 1929 är påtaglig. Den då inträffade krisen
medförde en stark nedgång i energiproduktionen,
särskilt inom gruppen enskilda anläggningar, dvs.
huvudsakligen industriens. Vid de allmänna verken
motverkades denna nedgång genom nyanslutning av
hushållsabonnenter etc. Efter nazismens genom-
MiHiarder kWh
%
60
53
50
<5
Fig. 1. Energiproduktion vid allmänna och enskilda kraftföretag.
192 5 1926 1927 I92S 1929 1930 1931 1932 1933 1934
b. år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
