Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1935 - Elektricitetens användning i jordbrukets tjänst, av H. Edholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 sept. 1935 ELEKTROTEKNIK 147
jordbruket. Det är också
otvivelaktigt, att nya krav
komma att ställas på
distributionsföreningarnas leveransförmåga. Närmast kan
man räkna med att allt
flera jordbrukare komma
att anskaffa motorer och
varmvattenberedare för att
förenkla det dagliga
driftarbetet. Därjämte
nedlägges emellertid
betydande arbete på
undersökningar angående nya eller
förbättrade tillämpningar
av den elektriska kraften
inom jordbruket. Detta
pionjärarbete utföres dels
inom vattenfallsstyrelsen,
dels inom en särskild
organisation, Jordbrukstekniska föreningen, genom
dess elektriska sektion.
Sålunda har under de
senaste åren utförts en serie
undersökningar, som
tillvunnit sig intresse från
jordbrukarnas sida och vilka här nedan i korthet
skola omnämnas.
Spannmålstorkningen och möjligheten att förenkla
jordbrukets byggnader.
En metod har utarbetats för att på lagringsplatsen
i silo av speciell konstruktion torka eller lufta
spannmålsskörden. Denna metod innebär, att kärnans yta
torkas upprepade gånger. Under de relativt långa
viloperioderna mellan varje sådan torkning får den
kvarvarande fuktigheten i kärnans inre tid att
utbreda sig till ytan, som alltså under själva
torkperioden relativt lätt avgiver ytvattnet till torkluften. På
grund härav behöver torkluften i allmänhet icke
förvärmas, utan torkningen kan ske enbart med hjälp
av elektrisk kraft. Torkningskostnaden blir låg,
endast ca 5 öre per deciton spannmål.
Torkmaskineriets transportsystem användes
därjämte för transport av spannmålen inom magasinet,
från silo till rensmaskin, gröpkvarn e. d. Fig. 3.
Den kompakta lagringen i silo, fig. 4, möjliggör en
minskning av magasinsvolymen med 50 à 60 %, men
därjämte vinnes den betydande fördelen, att
intrösk-ningen av säden kan ske omedelbart vid inkörningen
från fältet även om kärnan är fuktig. Därmed
bortfaller behovet av särskilda sädeslogar.
Med detta system som utgångspunkt har utförts en
undersökning, som visat, att byggnadskostnaden kan
minskas med betydande belopp. Besparingen i
byggnadskapitalet vid nybyggnad förslår mer än väl för
anskaffning av den erforderliga torkutrustningen.
Medan man hittills i huvudsak inriktat sig på att
inom jordbruket få den elektriska motorn använd som
ersättning för andra driftanordningar i byggnader
av hävdvunnen typ, se vi av ovanstående ett exempel
på en ny fas i utvecklingen av jordbrukets
elektrifiering, därigenom att tillgången till elektrisk kraft
direkt återverkar på byggnadskroppens utformning
mot minskad volym.
Fig. 2. Den elektriska demonstrationsgården på Malmvik.
Grästorkning.
Den elektriska driften ger möjlighet att med
relativt enkel maskinell utrustning torka de enskilda
gårdarnas grässkördar. Enligt en metod, som nyligen
utarbetats, sker torkningen i en apparat, utförd av
gårdens folk med gårdens eget virke och kan i varje
särskilt fall anpassas efter gårdens storlek.
Apparaten kan inbyggas i befintlig ekonomibyggnad och
sålunda inordnas i det normala driftsystemet.
Tork-luften framdrives av samma fläkt som anskaffas för
spannmålstorkningen. Den maskinella utrustningen,
som behöver anskaffas särskilt för grästorken, består
av en ugn för torkluftens uppvärmning samt en del
detaljer för själva torkapparaten. Denna, som
innehåller ett antal "inomhushässjor" i vilka torkningen
sker på 1 à 3 dygn, påfylles och avtappas under
dagen, men kan tack vare den elektriska driften hållas
Fig. 3. Våningen högst upp i magasinet på Malmvik, med öppningarna
till de fyra silobehållarna och transportledningarnas munstycken. Dessa
äro vridbara och kunna inställas för transport till varje önskad plats
inom magasinet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
