Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1935
KEMI
29
samt viel tillverkning av jästa drycker. Sättes
äppelsyra till vin så mognar detta snabbt, därigenom att
utfällningen av vinsten påskyndas (17).
Ko jisy re jäsning.
Kojisyra 5-oxi-2-oximetyl-j/ pyron; C6H0O4) bildas
genom inverkan av några aspergillussvampar på ett
stort antal kolhaltiga föreningar, framför allt
mono-och polysackarider, men även föreningar
innehållande 3 och 5 kolatomer i molekylen, t. e.
glycerin och xylos. Dessa mögelsvampar kunna
överföra 45 % av sockret i en 20 %-ig sockerlösning till
kojisyra.
Den kemiska mekanism som mögelsvampen härvid
begagnar sig av, ha vi ännu mycket liten kännedom
om. Vissa data peka emellertid på att denna
mekanism består av en uppspjälkning av sockermolekylen
till en trios (eventuellt dioxiaceton) från vilken
koji-syran sedermera syntetiseras.
I händelse kojisyran skulle få stor användning
kommer det ej att bjuda på större svårigheter att
framställa densamma i industriell skala genom
jäsning av glykos (18).
Mannitjäsning.
Mannit uppträder i mögelsvampar som
reserv-näring jämförlig med glykogen i jäst. Raistrick har
med hjälp av vissa vita aspergillusarter lyckats
överföra 50 % av tillsatt glykos i mannit, varför
manni-ten i detta fall måste anses som en direkt
jäsnings-produkt.
Den första fasen i glykosmetabolismen hos dessa
mögelsvampar tyckes vara en Cannizaroreaktion vid
vilken 2 mol. glykos ge 1 mol. mannit och 1 mol.
glykonsyra. (Betr. framställning av mannit med
bakterier, se ovan.)
II. Hgclrolytiska processer.
Sedan flera 100 år har man i Orienten begagnat
sig av mögelsvamparnas förmåga att under särskilda
förhållanden bilda hydrolytiska enzym. Dessa enzym
tyckas i synnerhet bildas, när mögelsvampen växer
submerst, alltså nedsänkt i näringslösningen.
Yt-mycel synas vara mindre lämpliga för genomförande
av hydrolytiska processer.
Etylalkohol jäsning.
Den moderna amyloprocessen för framställning av
etylalkohol ur stärkelse har utvecklats ur gamla
metoder, som användas i Orienten för framställning av
alkoholhaltiga drycker (19).
Vid amylometoden, som tillämpas särskilt i
Frankrike, användas mucoarter i symbiotisk jäsning med
jäst för framställning av teknisk sprit. Det har visat
sig, att mucorsvämparna äga amylatiska
(stärkelse-spjälkande) enzym, som äro vida överlägsna alla
andra diastatiska enzym såväl som alla syror. En
emulsion av stärkelse behandlas under ständig
omröring under 48 timmar med denna mögelsvamp.
Efter denna tid har stärkelsen spjälkats till glykos i
sådan omfattning, att jäst kan tillsättas, som därpå
hastigt fullbordar jäsningsprocessen.
Gallussyrejäsning.
Gallussyra upptäcktes av Scheele någon gång före
år 1787. År 1876 visade van Tieghem, att
asper-gillus niger och pen. glaucum kunde bilda gallussyra
i tanninlösningar och att närvaro av luft härvid var
nödvändig. (Gallo-tannin är en glykosid, som vid
hydrolys ger gallussyra.)
Syran framställes för närvarande Sclj £lt/t
renkulturer av en särskild mögelsvamp, aspergillus
gallo-myces, användas för hydrolysen. Ett klart
tannin-extrakt nedföres i ett sterilt jäskar försett med en
omrörare och med anordningar för inblåsning av luft
i botten. Tanninextraktet steriliseras genom kokning
och kyles till en temperatur av 35—42°C, varefter
det anställes med en renkultur av aspergillus
gallo-myces. Under jäsningen hålles svampen i submerst
tillstånd, dels genom mekanisk omröring och dels
genom inblåsning av stora kvantiteter steril luft.
Den mikrobiologiska processen har många
fördelar framför den vanliga hydrolytiska metoden
(hydrolys med syror eller lut). Det är troligt, att en del
fabriker i Europa använda denna metod, och i
U. S. A. torde åtminstone en koncern arbeta på detta
sätt. Tillverkningsdetaljerna hållas mycket
hemliga (20).
Förutom de hittills nämnda jäsningarna finnas ju
en mängd andra, som här ej kunnat beröras, t. e.
sådana jäsningar, som förekomma i bryggerier,
bränneriet pressjästfabriker, garverier, mejerier,
reningsanläggningar för avloppsvatten, konservindustrien,
vidare vid framställning av ättiksyra ur alkohol samt
av brännbara gaser ur växtavfall, rötning av lin och
hampa, etc.
Många av de produkter, som ined större eller
mindre fördel kunna framställas på biokemisk väg,
kunna även tillverkas med anlitande av andra
kemiska fabrikationsmetoder. För en del av dessa
produkter (oxalsyra, myrsyra etc.), där endast vissa
enklare fermentativa processer komma ifråga, gäller
otvivelaktigt för närvarande, att det är ekonomiskt
mera fördelaktigt att anlita dessa andra vägar. Men
ifråga om många substanser finnas jäsningsmetoder
utarbetade, som ställa sig billigare än andra
framställningssätt. Där detta för närvarande icke är
förhållandet, kunna de ekonomiska villkoren
mycket snabbt förändras till jäsningens förmån.
Vidare äro många jäsningsprocesser så
komplicerade, att deras produkter åtminstone ännu icke
kunna åstadkommas med någon annan kemisk
metod (och kanske icke heller ha utsikter att någonsin
kunna tillverkas på någon annan väg, t. ex. enzymer).
I själva verket vill det synas, som om
jäsningsförfarandenas begränsning, tekniskt så väl som
ekonomiskt, till mycket stor del måste sägas bero på vår
nuvarande bristfälliga kunskap. Så mycket större
skäl är det ju då att ägna ett intensifierat
forskningsarbete åt den tekniska mikrobiologien.
I själva verket fortgår också den teoretiska och
tekniska utvecklingen på detta område i utlandet
med stor hastighet. Dels därför och dels därför att
det arbetsfält, som jäsningstekniken spänner över,
redan nu är så vidlyftig-t, har det varit omöjligt att
i det föregående annat än rent antydningsvis påpeka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
