Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
vad som är i görningen och — framför allt — fästa
uppmärksamheten på att någonting är i görningen,
någonting mycket betydelsefullt och någonting, som
med varje dag som går tilltar i betydelse och vikt.
Arbetsfältet är överfyllt av problem, av teoretiska
och praktiska uppgifter av olika slag. Ännu så länge
ha vi — för att parafrasera den store Newton —
icke hunnit längre än att vi börjat plocka upp några
snäckor på stranden av den ocean som
jäsnings-kemin utgör.
Framför allt gäller det för oss här i Sverige att
vakna ur vår slummer. Yi ligga nämligen efter. Det
går ej att i fortsättningen blunda för de krav som
den allmänna utvecklingen ställer. Skulle det ej
vara möjligt, att här i Svergie uppbringa
tillräckligt intresse och tillräckliga medel för att möjliggöra
ett systematiskt forskningsarbete på ett fält, som
hittills är så föga bearbetat och som äger så många
möjligheter?
Betydelsen av den tekniska och vetenskapliga
forskningen är nu större än någonsin. Den moderna
teknikens höga utveckling och ytterst komplicerade
arbetssätt har nämligen medfört att spontana och
slumpartade uppfinningar bli allt sällsyntare.
Fruktbärande resultat erhållas i allmänhet numera endast
genom omfattande, systematiska, vetenskapliga och
tekniska forskningar. Den alltmera skärpta
konkurrensen mellan staterna har därför fört till en allt
ivrigare tävlan på det vetenskapliga området. Man
har mer och mer insett, att de medel, som ställts till
den naturvetenskapliga och tekniska forskningens
förfogande, icke varit bortkastade, utan i stället
verksamt bidragit till uppkomsten av gagnande
industrier. I många fall ha såväl statsmakterna själva
som bankerna och industrien gjort mycket för att
understödja denna forskningsverksamhet. Det skulle
betala sig, och säkert betala sig väl även för vårt
lilla land, att i större omfattning än hittills
uppmuntra det rena forskningsarbetet på det
jäsningstekniska området.
Ett land som Sverige har naturligtvis en svår
ställning. Det absoluta belopp, som här kan ställas till
forskningens förfogande är helt naturligt mycket
mindre än i ett stort land. De små länderna sakna
som regel resurser att utföra moderna, stort
planlagda vetenskapliga forskningar, vilka fordra stora
institutioner och en stor stab av vetenskapsmän.
Detta gäller i särskilt hög grad de komplicerade
kemiska och biologiska industrierna. Då många
viktiga vetenskapliga problem endast kunna lösas
genom dylika omfattande forskningar, måste små
länder ofta avstå från att befatta sig med dessa
problem och få därvid finna sig i att bliva
distanserade. Detta vill emellertid icke säga, att ett land
som vårt måste slå sig till ro med denna ställning.
Inom möjligheternas gränser måste i stället ett litet
land göra allt för att kunna hävda sig i
konkurrensen. Det måste per capita producera mer och nå
mycket bättre resultat än de större staterna, om det
överhuvud skall kunna göra sig gällande.
Man har rätt att tro, att vi skulle kunna göra
åtskilligt. Jag stöder mig därvid på ett faktum, som
av bankdirektör Marcus Wallenberg j:r påpekats i
en artikel i Teknisk tidskrift den 19 maj 1934,
nämligen att det ej torde finnas något land i världen, där
proportionellt så många uppfinningar ha lett till
för landet viktiga industrier som Sverige. Även
på det jäsningstekniska området skulle vi kanske
kunna åstadkomma betydelsefulla resultat, om blott
de för förarbetena erforderliga resurserna kunde
ställas till förfogande, resurser i form av ökade
undervisningsmöjligheter för utbildning av
ingenjörer i jäsningsteknik och framför allt i form av
penningbelopp för utförandet av nödvändiga
vetenskapliga och tekniska forskningar. Man synes ha rätt att
kunna hoppas på en tillfredsställande räntabilitet av
det i detta forskningsarbete nedlagda kapitalet.
1 England har department of scientific and
in-dustrial research, som inrättades 1916, varit av största
betydelse för den vetenskapliga och tekniska
forskningen. Anledningen till grundandet av detta
department var den genom kriget vunna insikten, att
det vetenskapliga grundlaget för Englands industri
icke kunde uthärda jämförelse med övriga länders.
Målet var dels att skapa forskningsinstitut till
förmån för olika industrigrupper, dels också att sörja
för återväxten av naturvetenskapliga forskare.
För grundandet av detta "department" ställde
parlamentet 1 mill. pund till förfogande. Denna
summa skulle användas till organisation av olika
forskningsinstitut i samarbete med vissa
industrigrupper. De enskilda firmorna sammanslöto sig i
grupper och tillsköto en viss summa i proportion till
företagens storlek. För varje summa, som därvid inkom,
tillsköt staten ett lika stort belopp. Efter fem år
kunde statsbidragen minskas. 1927/28 betalades så
lunda av industrien ca 2 700000 kr. (140 000 £) och
av staten ca 1 100 000 kr. (60 000 £) — 1919/20
uppgingo departementets utgifter till ca 6 300 000 kr.
(330 000 £) varav ca 1 080 000 (59 700 £) utgjordes
av ränteintäkter från millionfonden. Utgifterna visa
sedan en jämn stegring: 1921/22 ca 9 500 000 kr.
(525 600 £), 1928/29 ca 12 500 000 kr. (661 300 £).
De fördelar, de enskilda firmorna komma i
åtnjutande av, äro i första hand rätt att underställa
forskningsinstituten bestämda problem för undersökning,
liksom att till självkostnadspris få vissa
undersökningar utförda, att erhålla uppgifter angående
undersökningsresultat och förmånsrätt till patent, att
begagna institutets informationsbyrå m. m. I en
broschyr över verksamheten inom detta institut, som
utkom 1927, uppvisades de stora besparingar olika
industrier kunnat göra på grund av denna verksamhet.
Inom den elektriska industrien uppgick den årliga
besparingen till icke mindre än ca 21 000 000 kr.
(1100 000 £).
Skulle det ej vara möjligt att åstadkomma ett
samarbete mellan ledande industrier i Sverige för att
få fram någon liknande institution här, inom vilken
jäsningskemien kunde beredas en tillbörlig plats?
Som bankdirektör Wallenberg i sin ovannämnda
artikel påpekade, ha vi nog kommit till den ekonomiska
gränsen för utnyttjandet av våra naturtillgångar.
Speciellt den kemiska teknologien har liu sitt stora
tillfälle att visa vad den går för. Den kända
ekonomiska utvecklingen här i landet under senare år,
har gjort det till en nödvändighet för oss att
uppamma nya industrier. Vår handelsbalans fordrar att
importen av sådana varor begränsas, som vi över
huvud taget under tillämpning av sunda ekonomiska
principer kunna framställa själva. Betraktar man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
