Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
Päron. Frukten hos S. hade en "enklare", mer
genuin päronsmak än M. och C.; den hade en luddig
yta och var något trådig. E. hade en något mörkare
färg och var något lös; dess smak var något urvattnad
och tydde på en viss övermognad, varjämte lukten
var mindre angenäm än hos de övriga päronproven.
Ananas. B. hade en mer brun färg och en något
starkare färgad lag än de övriga ananasproven.
Frukten hade visserligen en mindre hård och trådig
konsistens än S., men dess smak var avgjort sämst,
varjämte i synnerhet lukten tydde på en viss
övermognad.
Aprikoser. B. var så väl till smak som till lukt,
färg och konsistens avsevärt sämre än C.
Be för försök ompackade päronen, prov nr 17—19.
Frukten i nr 17, ej omsteriliserad, hade en god smak
och en ljust gul färg. Även de omsteriliserade
päronen i nr 18 och 19 voro till konsistensen utan
anmärkning, men färgen gick mera i rött och lagen var
mer färgad. Att frukten i nr 18, inlagd i vatten,
hade en rätt intetsägande smak är förklarligt, men
det var anmärkningsvärt i huru avsevärd grad
smaken och lukten hos päronen i nr 18 — bedömd genom
jämförelse med nr 17 — försvagats genom
omste-riliseringen i den tillsatta lagen (en blandning av
ursprunglig lag och sockerlag).
Analysmetoderna.
Yid bestämning av konservens innehåll av lag och
frukt har tiden för lagens avrinning varit längre
än som torde vara brukligt i Kalifornien, vilket ju
saknar betydelse, då samma tillvägagångssätt
använts vid samtliga prov.
Lagens extrakthalt — huvudsakligen ett uttryck
för sockerhalten — har beräknats ur egentliga vikten
med användning av sockertabell och angivits i gram
i 100 gram lag.
Aciditeten har angivits i cm3 normallut på 100
gram lag.
"Reduktionsförmågan" hos frukt och lag har
bestämts enligt Tillmans med 0,001-normal
diklor-fenolindofenollösning och har angivits som cm3 F. 1.
(färglösning) på 10 gram prov. Dessutom ha värdena
omräknats på hela innehållet av frukt och lag i en
halvburk. Denna reduktionsförmåga är ett uttryck
för halten av C-vitamin (ascorbinsyra). Rörande
metoden kan hänvisas till en uppsats av G. Ahlberg i
Nordisk hygiensk tidskrift, sid. 98, 1935.
Askhalten i lagen och denna askas alkalitetstal
(= cm3 normalsyra på 1 gram aska) ha bestämts
enligt brukliga metoder. Askhalten angives i gram i
100 gram och har dessutom beräknats på hela den
avrunna lagen från en halvburk.
Analysresultaten.
Den lägsta extrakthalten förekommer i persikorna
av märkena S. och B.
Beträffande pH-värdet må påpekas, att päronen
av märkena S. och E. hade ett avsevärt lägre pH än
de två proven av kalifornisk inläggning.
Värdena på aciditeten hos lagen få ses i samband
med att det vid tillsats av sockerlag till de
ompackade konserverna även förekommer tillsats av
organisk syra. I genomsnitt är aciditeten hos de
om-packade fruktkonserverna ungefär densamma som hos
de ifrågavarande amerikanska inläggningarna.
Lagens askhalt ger de bästa upplysningarna genom
att beräknas på hela den avrunna lagen från en
halvburk (jfr analystabellen). Medelvärdet av dessa
askmängder (proven nr 1—16) blir detsamma, nämligen
0,50 gram per halvburk, för de amerikanska
inläggningarna å den ena sidan och de ompackade å den
andra. Med avseende på de här gjorda
beräkningarna må erinras, att det av de olika fruktslagen
(persikor, päron etc.) analyserats samma antal prov
av amerikanska som av här ompackade konserver.
Gör man nu en sammanställning av lagens och
fruktens vikt i de skilda proven finner man
följande.
Lagens och fruktens vikt i gram i proven.
Amerikanska konserver. Ompackade konserver.
Nr Lag Frukt Summa Nr Lag Frukt Summa
1 160 316 476 2 177 259 436
3 153 316 469 5 195 300 495
4 127 336 463 6 177 315 492
7 157 316 473 9 196 261 457
8 202 279 481 10 276 231 507
11 142 276 418 13 175 261 436
12 140 298 438 14 220 237 457
15 231 262 493 16 251 251 502
S:ma 1 312 2 399 3711 S:ma 1667 2115 3 782
Hos de ompackade konserverna är alltså i
genomsnitt det totala innehållet i någon mån större, men
de innehålla i genomsnitt mindre mängd frukt och
större mängd lag än de amerikanska.
Det genomsnittliga viktsförhållandet mellan proven
av de amerikanska och de ompackade konserverna
utgör: för lagen 100 : 127, för frukten 100 : 88, för
totala innehållet 100 :102.
Då fruktmängden är mindre, men så icke är fallet
med mängden aska i lagen (beräknat per halvburk),
framgår, att i genomsnitt hos de ompackade
konserverna en större del av fruktens beståndsdelar
övergått i lagen än fallet är hos de ifrågavarande
amerikanska konserverna. I samband härmed kan
påpekas, att askmängden i lagen hos de för försök
steriliserade päronen, prov nr 18 och 19, är högre än hos
det icke omsteriliserade provet, nr 17.
En liknande sammanställning göres här av provens
"reduktionsförmåga" i cm3 F. 1. per halvburk (jfr
Analysmetoder och analystabellen).
Amerikanska konserver. Ompackade konserver.
Nr Lag Frukt Summa Nr Lag Frukt Summa
1 77 155 232 2 122 176 298
3 182 259 441 5 61 69 130
4 66 108 174 6 73 95 168
7 27 66 93 9 39 68 107
8 51 64 115 10 108 90 198
11 284 334 618 13 179 172 351
12 130 229 359 14 227 197 424
15 166 128 294 16 105 95 200
S:ma 983 1343 2 326 S:ma 914 962 1876
Genomsnittsvärdena å reduktionsförmågan äro
allt-sa sa väl totalt som i lagen och i synnerhet i frukten
mindre i proven av de ompackade konserverna.
Förhållandet mellan de ifrågavarande amerikanska och
de ompackade konserverna utgör: för lagen 100 : 93,
för frukten 100 : 72, för totala innehållet 100 ; 81,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
