Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Detta kan icke betraktas som en tillfällighet, ty
vid de för försök inlagda päronen var innehållets
re-duktionSf örmåga:
Nr Lag Frukt Summa
17 34 112 146
18 7 85 92
19 2 4 6
Genom steriliseringen av de på vanligt sätt
om-packade päronen har reduiktionsförmågan minskats
betydligt, såsom en jämförelse mellan proven nr 17
och 18 visar, och särskilt gäller detta här lagen. Hos
de i vatten — luftsyrehaltigt vatten — inlagda
päronen, nr 19, har reduktionsförmågan och alltså verkan
av C-vitamin (ascorbinsyra) nästan förstörts.
Det’ var förut antagligt och har genom ovannämnda
undersökning visats, att man vid härvarande
ompackning av frukten icke tager tillräcklig hänsyn till
kravet, att luftens syre i möjligaste mån bör
utestängas från frukten och lagen. Vid de kaliforniska
fruktkonservfäbrikerna beaktar man säkerligen
C-vitaminets känslighet för oxidation.
Sammanfattning.
Ett prov av persikor, inlagd spansk frukt, insänt
från fabrikanten, visar att det i Sverige kan ompackas
fruktkonserver, så att de med avseende på
njutningsvärdet bliva jämställda med eller t. o. m. kunna
överträffa viss kalifornisk standardvara. Två andra i
handeln inköpta prov av här packad importerad frukt
kunde i nämnt avseende någorlunda jämställas med
viss kalifornisk standardvara. Men fem prov
om-packad vara, nämligen två prov ananas, ett prov
päron, ett prov persikor och ett prov aprikoser,
voro i nämnt avseende sämre eller avsevärt sämre
än de till jämförelse inköpta proven av amerikansk
standardvara.
De i vatten packade kaliforniska fruktkonserverna
betecknas i sitt hemland "Water" och hänföras till
kvalitetsgraden seconds.
Till de ompackade frukternas nackdel tillkomma
följande omständigheter. Hos dessa konserver är
genomsnittligt vikten av frukten mindre och vikten
av-lagen större, och en större del av fruktens
beståndsdelar övergår i lagen än hos de amerikanska
inläggningarna. De ifrågavarande provens
"reduktionsförmåga", som är ett uttryck för halten av C-vitamin,
visar i genomsnitt ett lägre värde hos de ompackade
än hos de amerikanska konserverna, vilket
förhållande icke kan betraktas som en tillfällighet. Vid
härvarande ompackning av importerad frukt
beaktas ej tillräckligt, att luftens syre på grund av
C-vitaminets känslighet för oxidation bör i möjligaste
mån utestängas från frukten och lagen.
Etiketterna på de nu undersökta, i Sverige
ompackade fruktkonserverna, äro med ett lysande
undantag av sådan art, att en ej initierad köpare icke
kan se skillnaden mellan originalvara och här
om-packad vara. Användningen av dylika vilseledande
etiketter utgör ett exempel på följderna av att en
enhetlig livsmedelslagstiftning saknas i vårt land.
metoder för särskiljande av merceriserad och
icke merceriserad bomull.
Av Sigurd Köhler.
Den engelske kemisten Mercer fann år 1844, att
bomullsfibern vid behandling med kall stark
natronlut sammandrages och blir kortare och att så
behandlad bomull har väsentligt högre affinitet till
färgämnen än den vanliga. Mercer erhöll patent på
sin uppfinning år 1851. Han hade även iakttagit,
att, om ’bomullen sträcktes ut vid
natronlutbehand-lingen, erhåller den en väsentligt högre glans. Denna
sistnämnda iakttagelse tillmätte han emellertid ej
större värde, varför den så småningom bortglömdes.
Mercers uppfinning fick emellertid stor betydelse och
behandlingen av bomull med stark natronlut erhöll
efter uppfinnaren namnet mercerisering.
Utnyttjandet av glansökningen vid merceriseringen blev först
år 1896 aktuellt. Detta år erhöll nämligen firman
Thomas & Prevost i Krefelt patent på mercerisering
av vegetabiliska fibrer i utspänt tillstånd. Härigenom
erhåller bomullen en hållbar stark glans. Samma
effekt nås även, om bomullen merceriseras utan
spänning och efteråt sträckes till sin ursprungliga
längd. Vid teknisk mercerisering användes vanligen
natronlut hållande mellan ca 280 g och 350 g
na-triumhydrat pr liter.
Mercer lade till synes huvudvikten vid den ökade
färgeffekten genom merceriseringen. Under senare
tid har denna synpunkt åter börjat vinna insteg, i
det att bomullsgarn och väv merceriseras i ändamål
att förbilliga färgningen. Yid sådan mercerisering
lägges ofta mindre vikt vid glansen. Härigenom har
särskiljandet av merceriserade och icke merceriserade
bomullsvaror försvårats, och det är många gånger
omöjligt att utan en ingående undersökning avgöra,
om en föreliggande vara är eller icke är merceriserad.
Ett tämligen stort antal olika metoder hava
utarbetats med detta ändamål. Dessa metoder grunda sig
antingen på mikroskopisk undersökning av fibrerna
eller på kvalitativ eller kvantitativ mätning av
bomullens absorptionsförmåga. I det följande skall här
lämnas en kort framställning av de vanligare av
dessa metoder.
1. Mikroskopiska metoder.
Den vanliga bomullsfibern har närmast utseende
av en ihoptryckt skrufformigt vriden slang. Ytterst
är den omgiven av en tunn hinna, kutikulan, och
inuti förefinnas protoplasmarester. Genom
merceriseringen svälla fibrerna, och den skruvformiga
vridningen elimineras i större eller mindre grad. Ofta
angives i litteraturen att merceriserad och ej
merceriserad bomull kan skiljas genom den bild fibrerna
visa vid svällning och upplösning i
kopparoxid-ammoniaklösning. I detta reagens är kutikulan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
