Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
olöslig, men cellulosan däremot löslig. Yid
behandling av vanlig rå bomull med
kopparoxidammoniak-lösning svälla fibrerna, varvid kutikulan spränges
sönder, vilket har till följd, att en serie
ballongfor-made utvidgningar bildas med mellanliggande
in-snörningar åstadkomna av kvarblivna band av olöst
kutikula. Enligt Heermann och Herzog1 har
emellertid rå, oblekt merceriserad bomull alltjämt kutikulan
kvar i nästan oförändrad form, ehuru en partiell
uppluckring och sprängning av densamma ägt rum.
Ballongformade uppsvallningar förekomma därför
hos sådan bomull ehuru i betydligt mindre
utsträckning än hos rå ej merceriserad bomull. Hos blekt
merceriserad bomull finnes icke eller endast
obetydliga rester av kutikulan kvar och fibern sväller
därför och löses utan ballongformade utvidgningar.
Vanlig blekt bomull visar emellertid ungefär samma
bild i mikroskopet vid behandling med
kopparoxid-ammoniaklösning. Särskiljandet av merceriserad och
icke merceriserad bomull genom undersökning av
svällningsbilden i kopparoxidammoniaklösning är på
grund härav en tämligen osäker metod. Härtill
kommer att mercerisering i praktiken utföres då
bomullen föreligger i form av garn eller väv, varvid
alkaliverkan normalt blir starkare i garnets yttre än
i de inre delarna. Effekten av alkalibehandlingen är
därtill beroende på om bomullen är rå eller bykad,
om sådana åtgärder vidtagits att bomullen fuktas
ordentligt av alkaliet och på vilket slag av bomull
som föreligger. Tekniken begagnar sig dessutom av
olika "merceriseringsgrader" innebärande en mer
eller mindre effektiv alkalibehandling. Allt detta
samverkar till att i hög grad försvåra användningen
av svällningsbilden i kopparoxidammoniaklösning
för särskiljande av merceriserad och icke
merceriserad bomull och gör den i många fall oanvändbar.
Som redan tidigare framhållits åtföljes svällningen
av fibern vid merceriseringen av en mer eller mindre
starkt framträdande eliminering av den normalt
förekommande skruvformiga vridningen hos fibrerna.
Engelsmännen Calvert och Clibbens2 hava med
utnyttjande av detta förhållande sökt utbilda ett
kvantitativt mått på om mercerisering föreligger. De
förfara härvid på följande sätt.
Ur materialet, som skall undersökas, uttagas
garnändar. av vilka med tillhjälp av två i en hållare
insatta rakblad avskäras 0.2 mm långa stycken. De
avskurna fiberstyckena fördelas på ett objektglas i
flytande paraffin, så att de ligga fria från varandra.
I mikroskopet räknas därefter vid ca 200 gångers
förstoring i varje synfält totala antalet fiberstycken
och antalet, som praktiskt taget sakna skruvformig
vridning. Under användning av ett mekaniskt
förskjutbart objektbord räknas på så sätt igenom hela
preparatet. Därefter beräknas ur det erhållna
observationsprotokollet procentuella antalet
fiberstycken utan vridning. Det så erhållna procenttalet
benämnes av Calvert och Clibbens "deconvolution
count", som väl närmast kan försvenskas till
utslät-ningstal. Bedömningen av om ett fiberstycke är
fritt från skruvformig vridning eller icke är vid
gränsfall beroende på det subjektiva omdömet hos
1 Heermann och Herzog. Mikroskopische und
mechanisch-technische Textiluntersuchungen. Berlin 1931, sid, 145.
2 Calvert och Clibbens. Journ. of the Text. Inst. 1933,
sid. T233.
observatorn, vilket i viss mån inverkar på resultatens
reproducerbarhet. För ernående av tillräcklig
erfarenhet i bedömningen bör varje observator utföra
förundersökningar av kända icke merceriserade och
merceriserade prov. Minst 500—700 fiberstycken
böra räknas från varje prov.
Yid undersökningar av en serie olika
merceriserade bomullssorter på angivet sätt med avseende på
utslätningstal ("deconvolution count") erhöllo
Calvert och Clibbens följande i tabell I återgivna resultat.
Tabell 1. Undersökning av ej merceriserad bomull
med avseende på utslätningstal.
Tekniskt merceriserad bomull visar vanligen ett
utslätningstal, som överstiger 20 och i vissa fall
t. o. m. 70. Värden mellan 30—50 förefalla att vara
de vanligaste. Men även lägre värden än 20
förekomma, ehuru de torde vara sällsynta. Calvert och
Clibbens angiva, att om utslätningstalet överstiger
20, kan bomullen betecknas som merceriserad.
Ligger det emellan 10 och 20, är osäkert om så är fallet.
Vid lägre värden än 10 kan bomullen däremot
betecknas såsom icke merceriserad. Låga
utslätnings-värden hos merceriserad bomull synas sammanhänga
med förekomsten av större mängd tunnväggiga
fibrer (omogna, "döda"). I samma riktning verkar
även hård snodd hos garnet samt stark sträckning
vid merceriseringen. Erhållas utslätningsvärden
mellan 10 och 20, vilka, som framhållits, enligt
Calvert och Clibbens1 icke äro signifikanta, kan frågan,
om mercerisering föreligger, bedömas med hjälp av
någon av de i det följande beskrivna
absorptions-metoderna.
En fördel hos den nu beskrivna metoden är, att
den medgiver påvisandet av lokala ojämnheter i
merceriseringen, även om dessa hava ringa
utsträckning. För undersökningen erfordras nämligen
mycket små mängder material. Praktisk betydelse har
detta t. e. då egaliseringssvårigheter uppträda vid
färgning av merceriserade bomullsvaror.
Ett exempel på metodens utnyttjande för
påvisande av ojämnhet i mercerisering hava Calvert
och Clibbens1 givit, då de undersökt skillnaden
mellan svällningen hos de yttre och inre fibrerna i
garn från en merceriserad väv. Härför färgades
väven med primulin. Efter diazotering belystes den,
varigenom diazoföreningen på de yttre fibrerna
förstördes. Efter utvecklingen av färgen med /J-naftol
kunde de yttre och inre fibrerna skiljas åt genom
olikheten i färg och undersökas var för sig med
hänsyn till utslätningstal. Härvid gåvo de yttre fibrerna
t loc. cit.
Bomullssort Utslätningstal
Indisk, Bengalen ........................................................................................16
Peruansk, Iquitos........................................................................................14
Indisk, Dharwar................................................................................................14
Sea Island ............................................................................................................13
Peruansk, Tanguis ................................................................................13
Egyptisk, Sakel...............................................; 12
„ Uppers ........................................................................................12
Brasiliansk. Långstapling ......................................................9
Amerikansk, Texas ................................................................................9
„ Arizona Prima ................................................4
Afrikansk, Zuria ......................................................................................2,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
