Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 sept. 1935
KEMI
47
metoder för särskiljande av merceriserad och
icke merceriserad bomull.
Av Sigurd Köhler.
(Forts. fr. sid. 40.)
Av tabell III framgår, att natrium- och
barium-hydratabsorptionen förlöpa parallellt och ökas med
merceriseringslutens styrka upp till ca 20 g NaOH
pr 100 g lösning (ca 20°Bé) för att därefter bliva
praktiskt sett konstant. Mercerisering utan
sträckning leder till ett påtagligt högre
alkaliabsorptions-förhållande än då sträckning användes. Likaså
medför bykning före merceriseringen högre
alkali-absorption än om bykningen utföres efteråt.
Sannolikt medför mercerisering utan sträckning, att luten
lättare tränger in i garnets inre delar, som leder till
en starkare mercerisering där än vad som är fallet
då sträckning användes. En liknande inverkan har
bykningen före merceriseringen, i" det att luten då
lättare fuktar bomullen och tränger in i garnets inre
delar. Ett stöd för denna uppfattning lämnar
Cal-verts och Clibbens1 försök med garn med olika
snodd. De funno nämligen, att ju hårdare garnet
är snott, desto mindre blir utsiätningstalet. Likaså
ökades detta tal, då garnet fick krympa under
merceriseringen.
Det är emellertid icke endast alkaliabsorptionen,
som utarbetats till kvantitativt mått på
merceriseringen. Urquhart och Williams2 hava visat, att
fuktighetshalten hos merceriserad bomull under i
övrigt lika förhållanden är högre än hos icke
merceriserad. Fuktighetshalten hos merceriserad
bomull dividerad med densamma hos icke merceriserad
benämnes fuktighetsabsorptionsförhållandet
(mois-ture absorption ratio), ett tal, som ligger omkring
1,1—1,3 och således är lägre än motsvarande
alkali-tal. Brownsett, Farrow och Neale3 hava undersökt
absorptionen av koppar ur ammoniakalisk
koppar-lösning hos merceriserad och ej merceriserad
bomull och därvid funnit, att
kopparabsorptionsförhål-landet (= förhållandet mellan absorptionen hos
merceriserad och icke merceriserad bomull) har samma
storleksordning som barytabsorptionsförhållandet.
De hava i samband härmed utarbetat en
mikrobe-stämningsmetod för koppar, som gör, att de kunna
arbeta med så små mängder bomull som 10 mg.
Metoden grundar sig på det förhållandet, att reaktionen
mellan natriumtiosulfat och vätesuperoxid påskyn-
1 Ioc. cit.
- Urquhart och Williams, Journ. of the Text. Inst. 1325,
T155 och 1927, T55.
s Brownsett, Farrow och Neale, Journ. of the Text. Inst.
1931, T357.
das av spår av koppar. Reaktionen försiggår enligt
formel 2 Na2S20, + H202 = Na2S406 + 2 NaOH.
Genom uppmätning av den tid, som erfordras för
bildning av en viss mängd NaOH, tillräcklig för att
neutralisera en i reaktionskärlet närvarande mängd syra,
erhålles ett mått på kopparmängden. Beträffande
detaljerna vid bestämningens utförande hänvisas till
originalartikeln.
Av det anförda framgår, att det föreligger ett
flertal väl genomarbetade metoder för kvantitativ
bestämning av absorptionsförmågan hos bomull, som
medgiva ett säkert påvisande av skillnaden
härutinnan ifråga om merceriserad och icke merceriserad
bomull. En fråga av teknisk betydelse i detta
sammanhang är i vilken grad de funna absorptionstalen
utgöra ett uttryck för ’"mercerisationsgraden", dvs.
till vilken grad merceriseringen rent tekniskt gör sig
gällande t. e. med hänsyn till förmåga att upptaga
färg, alltså såsom färg-besparande åtgärd, eller ifråga
om glans och mjukhet. Detta spörsmål torde ännu
icke vara tillräckligt utrett. En undersökning
häröver föreligger av Calvert och Clibbens.1 De läto
5 olika fabriker på där brukligt sätt mercerisera en
bomullsväv (poplin). Detaljerna ifråga om
merceriseringen äro icke angivna. Varje fabrik har
använt sin metod. I tabell IV återgives resultatet av
provningarna.
Böjningslängden är ett mått på vävens styvhet
och har bestämts enligt Peirce.2 Ju större
böjningslängden är, desto styvare är väven. Bestämning av
färgningens styrka utfördes på så sätt, att stycken
av samtliga 5 vävnader färgades tillsammans,
varefter färgnyansen jämfördes. Härvid erhöllos stora
skillnader. Mörkast färgad blev nr 4 och ljusast nr
5. Någon förklaring till detta kan icke utläsas ur
utslätningstalen eller de olika förhållandetalen.
Styvheten avtager, om man bortser från prov nr 1,
i samma ordning som absorptionstalen. Glansen
kan icke klassificeras efter dessa tal och synes icke
heller vara beroende på utsiätningstalet.
Anmärkningsvärt är, att den styvaste väven har högsta
glansen och den mjukaste den lägsta, ehuru dessa
två vävnader icke visa någon påfallande skillnad i
utslätning^- eller absorptionstal.
Dessa försök äro icke tillräckligt ingående för ett
slutgiltigt bedömande av de olika laboratoriemåttens
1 loc. cit.
2 Peirce, Journ. of the Text. Inst. 1930, T377.
Tab. IV. Undersökningsresultat erhållna vid provning av bomullsväv merceriserad via 5 olika fabriker.
I Prov nr
Utslätningstal
Varp
Väft
Fuktigketsab-
Barytabsorp-sorptionsför- :
tionsförhål-hållandet i landet
[-Reaktivitets-förhållandet-]
{+Reaktivitets-
förhållandet+}
Böjningslängd Glansordning
■
Färgordnings-styrka
1 55 31 1.25 1,75 1,50 1.79 5 (lägst) ! 2
2 51 "28 1.24 1.88 K65 2,92 1 (högst) 4
4 49 22 1,24 1,70 1.50 2,52 3 1 (mörkast)
5 47 2t 1,14 1.49 1.28 2.01 3 5 (ljusast)
3 25 15 1.12 1,53 1.30 1.90 3 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
