Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
SrO-ZnS i O,
8 juni 1935
BaO’ZnS i Od
O tOO . 200
Tid / sek.
MgO*ZnS i 02
too 200
Tid / sek
b
Ca O* Zn S i O,
O 100 200
Tid / sek.
d
O 100 200
Tid i sek.
C
Fig. 8.
Tob. III.
Tillsatt oxid Reaktionstemperatur med:
ZnO ■ AI2O3 Co0-A1203 mineral syntet. Fe0-Cr203 mineral CoO-Cr2Os syntet.
BaO 345° 350° 347° 331°
SrO 427° 435° 403° 404°
CaO 475° 548° 502° 512°
500
eoo
700
ställning har att göra också med karbiders eller
sili-ciders kemi, så må här också ett par ord sägas om
den nämnda reaktionstypen b). Generellt gäller här,
att vid upphettning i luft erhållas med den tillsatta
oxiden: sulfat av sulfider, karbonat av karbider,
sili-kat av silicider, fosfat av fosfider osv.
Reaktionstemperaturerna bestämmas vid denna typ icke enbart
— eller så gott som enbart — av den tillsatta oxiden
utan också av arten av sulfid, silicid etc. Som
exempel på reaktionsförlopp av detta slag må nämnas:
CaO + ZnS + 2 02 = CaS04 + ZnO
4 CaO + 2 FeS., + 7,5 02 = 4 CaS04 + Fe.,03
4 CaO + 2 Cr5C„ + 11,5 O., = 4 CaC03 + 5 Cr,0,
4 CaO + 2 FeSi." + 5.5 02 = 4 CaSi03 + Fe203
3 CaO + FeP + 4 02 = Ca3(P04)2 + Fe203."
Som exempel på livligheten av omsättningar av
dessa typer må följande upphettningskurvor med en
temperaturstegring av ca 3° per minut anföras, fig. 8.
I en föregående tabell har på ett par ställen
anförts skillnad mellan en kemisk förening,
föreliggande som mineral eller som syntetisk produikt. Detta
beror på föroreningarnas betydelse som
kristallgitter-uppluckrande och alltså reaktionsbefordrande faktor.
Det har nämligen ofta kunnat visas, att ett ämne
med i gittret fördelade främmande partiklar får
andra kemiska egenskaper än det rena ämnet, särskilt
med hänsyn till reaktionsintensiteten. Detta gäller
även vid små föroreningar. Här må vara till fyllest
att visa detta förhållande för omsättningen mellan
kalciumkarbonat och kiseldioxid i dels ren form och
eoo soo °c looo
Temperatur °C.
Fig. 9. I. Fast lösning + CaC03. II. Cristobalit + CaC03.
dels som en fast lösning av 0,24 % Fe203 i Si02. Det
framgår med stor tydlighet av fig. 9, att den ringa
inmängningen av Fe203 spelar en fundamental roll
vid de företagna upphettningarna, som här belöpte
sig till 21 minuter. Reaktionen uttryckes av formeln
CaC03 + SiO, — CaSi03 — C02. Det är uppenbart att
effekter av detta slag spela en roll vid användandet
av mineral, vilka som regel innehålla föroreningar.
Slutligen må med ett par ord och i anslutning till
den första av nyss nämnda typer av
platsväxlings-reaktioner det termiska sönderfallet av dolomit
beröras. Jag utgår för enkelhets skull ifrån, att denna
dolomit något så när svarar emot dubbelsaltformeln
CaMg(COs)2. Upphettningskurvor och därmed
parallellt företagen undersökning av intensiteten av
kolsyreutvecklingen visa, att
dissociationstemperatu-ren för preparat av detta slag ligger vid ungefär
620°. Då emellertid upphettningskurvorna visa ett
horisontellt område vid ca 910°, som är den på
dylika kurvor lätt igenkännbara
dissociationstempera-turen för kalciumkarbonat, så är det uppenbart, att
sönderfallet vid ca 620° ej förlöper till slut enligt;
CaMg(C03)2 = CaO + MgO + 2 C02. Därmed
stämmer också, att kolsyreavspaltningen även vid mycket
långsam upphettning ej är slut förrän i intervallet
omkring 910°, där för övrigt ett nytt
intensitetsmaximum för avspaltningen är beläget. Detta förhållande
kan endast förklaras, om man till det inträdda
sönderfallet av dolomiten under frigörande av kalk
kopplar platsväxlingsreaktionen: CaO -f- CaMg
(C03)2 = 2 CaC03 + MgO. Med denna tolkning
stämmer också väl, att en från början färdigställd
blandning av kalk och dolomit vid upphettning
reagerar enligt denna formel. Temperaturen för
märkbar omsättning ligger då lägre, nämligen vid ca 515°,
vilket, som förut nämnts, är den normala
omsättningstemperaturen för blandningar av kalk med
salter av syresyror. Vid motsvarande undersökningar
av ren dolomit ligger temperaturen naturligtvis
högre, eftersom först en nämnvärd mängd kalk
måste bildas. Jag har ansett mig böra nämna även
detta exempel på en torrsubstansreaktion, då
dolomiten är en ofta använd råvara och tillägger endast,
att temperaturen för intensiva omsättningar
naturligtvis varierar med materialets renhetsgrad och
givetvis i hög grad vid tillsättningar av andra ämnen,
t. e. kiselsyra, varvid ju helt andra omsättningar
kunna inträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
