Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
Vattenavdunstning
c-a 36 %
Teoretiska
värmebehovet
c-a 33 %
Förlust genom
ktinkervärme
c=o 3 %
Utstrotningsförtust
c-a /3 %
SkorstensforJust
C’0 IS %
t—c*/ ß*mm/ *m*m/.’ mr Ætlmm/
Kyy-iVi " *mbym mm/. /rmm’ »mm’- ’
— ~ -o*-» — —
m’- fmm’ frmm frf"
Fig. 7. Teoretiska värmebehovet för idealbränning av järnfri
cementklinker.
ning mot slammet. Ugnens överända är i ändamål
att underlätta värmetransmissionen från rökgaserna
till slammet inhängd med kättingar. Ugnsprocessen
fortlöper i huvudsak så, att slammet torkas, kolsyran
utdrives och i ugnens nederdel, där temperaturen
håller sig omkring 1 500°C, sker en begynnande sintring,
varvid cementklinkern bildas. Klinkern kyles i en
roterande eller fast kylare och transporteras på en
skakränna (17) till en elevator (18) in i lagerhuset.
Målning av klinker under gipstillsats i kvarnen (19)
resulterar i cement. Packnings- och
utlastningsan-ordningar äro ej medtagna å bilden.
Innan jag nämner något om våtmetodens
värmeekonomi, skall jag tillåta mig att visa fig. 7 över
det teoretiska värmehovet för idealbränning av
järnfri cementklinker enligt Eitel och Schwiete.
Värmebehovet skulle uppgå till 437 cal pr kg klinker.
Siffran angives av andra forskare till 420—450 cal
beroende på variationer i utgångspunkter m. m. Det
är av intresse att behålla dessa siffror i minne för
en jämförelse med verkningsgraden hos de i det
följande beskrivna metoderna. Vid framställning av
cementklinker enligt våtmetoden erfordras pr kg
klinker i äldre anläggningar 2 200—1 800 cal, i
moderna 1 600—1 350, varvid den sista siffran gäller för
mycket gynnsamma förhållanden. Fig. 8 angiver ett
värmediagram för en våtugn, som arbetar med 1 350
cal pr kg klinker, sålunda en fullt modern
anläggning. Som synes uppkomma de största förlusterna i
avdunstning av slammets vattenhalt och skorstens-
gasernas
värmeinnehåll. En hel rad
konstruktioner hava tagit
sikte på dessa förluster.
Metoden att hänga in
kättingar i ugnens
överdel är omnämnd.
Systemet är bra och
tillförlitligt, men
begränsas bl. a. av de
svårigheter att inmata
slammet, som uppstå
vid för stora
kätting-mängder. Flera olika
system av
vakuum-filter hava utbildats.
Slammet avvattnas
sålunda före intaget i
ugnen till en vattenhalt
av 20—15 % och
ugns-Fig. 9. siam torn. produktionen ökas.
Fig. 10. Slamsilos och slambassäng.
Samtidigt stiger temperaturen på avgaserna,
medförande behov av avgaspannor för kraftåtervinning. Ej
oväsentliga underhållskostnader å filter m. m. samt en
betydande komplicering av hela anläggningen har
gjort, att man mången gång hellre bibehåller den
enkla våtmetoden med något sämre bränsleekonomi.
Bland de apparater, som på senare tider vunnit
spridning och insatts i äldre våtugnsfäbriker för att minska
skorstensförlusterna, förtjäna slamtorn enligt G.
Polysius A.-G., Dessau, och firman Miag’s,
Braunschweig, Calcinator samt Krupps Concentrator ett
omnämnande. Fig. 9 visar slamtornet, som inkopplas
mellan ugnen och skorstenen. Ugnens avgaser sugas
av en fläkt genom ett nedhängande, oscillerande
kät-tingsystem, över vilket slammet neddroppar.
Värmeöverföringen blir mycket god, och rökgaserna avgå
med små stoftförluster och en temperatur föga över
100°C. Samtidigt får man i allmänhet en påtaglig
kapacitetsökning å roterugnen. Samma effekt ernå
Miag och Krupp genom en liggande roterande
cylinder fylld med stålkroppar av olika form. Slammet
sprutas in och rökgaserna sugas genom apparaten.
En modern cementfabrik arbetar ofta med ett
slamlager, motsvarande en veckas produktion. Det kan
då röra sig om att lagra 10 000 m3 siam eller mera
på så sätt, att nödiga korrektioner kunna vidtagas
och slammets fasta partiklar förhindras att sjunka
mot botten. Härför användas bl. a. slamsilos med en
diam. av ca 8—10 m och en höjd av ca 25—30 m.
Ett batteri av sådana blåsas i regelbundna intervaller
med tryckluft underifrån för homogenisering. I
samband med dessa men även fristående använder man
sig av öppna bassänger, där vinterklimatet ej lägger
hinder i vägen. Tvenne olika typer visas å fig. 10
och 11. Båda äro försedda med helautomatiska
rörverk, det förra dubbelt roterande, det senare med
Fig. 8. Grafisk värmebalans för våtugn.
Värmebehov ca 1-350 kcal/kg klinker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
