Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 TEKNISK
Fig. 11. Siambassäng.
en fram- och återgående travers, i vilken roterande
omrörare äro upphängda.
Ett. särskilt omnämnande förtjäna
cementfabrikernas kvarnar, varvid är att beakta att moderna
rörkvarnar i princip äro ungefär lika inrättade, vare sig
de användas för våtmalning av råvara till siam eller
torrt mjöl, eller för klinker till cement. I äldre tider
använde man sig ofta av för-kvarnar, kulkvarnar,
samt efterföljande rörkvarnar. Numera
sammanbyggas dessa tvenne aggregat till en enhet, en rörkvarn
med tre eller flera kammare. Firman Friedr. Krupp
Grusonwerk, Magdeburg, utför sina s. k.
Concentra-flerkammarkvarnar så, att finmalningsavdelning
uppdelas i fem längsgående triangulära rum med särskild
utluftningsanordning. De fördelar, som tillskrivas
denna anordning, äro bättre fördelning av roterande
massor, minskad kraftåtgång resp. högre produktion.
Kvarnarna infordras oftast med hårdgods, eller
manganstål, mellangavlar av manganstål.
Mal-kropparna äro cylpebs och kulor av hårt stål
(kromstål, krom-manganstål eller rent kolstål). Då
mycket stora tyngder på detta sätt måste uppbäras
av de ihåliga kvarntapparna, har lagringen och
kraftöverföringen blivit ett problem. Detta har firman
F. L. Smidth & Co. löst på så sätt, att de största
kvarnarna understödjas av ett tredje lager, fig. 13,
där ett par ringar glida på en oljefilm i ett rörligt
glidskolager uppburet av olja. Fig. 14 visar
kvarnhuset i en större cementfabrik i Kanada. Kraften
från motorerna överföras direkt till en
precisions-kuggväxel med utgående axel kopplad till
kvarn-tappen. Sådana kvarnar utföras numera för
.kapaciteter överstigande 50 ton pr timme och upp till 1 650
hkr pr kvarn.
Roterugnen själv har även undergått en storartad
utveckling. När den första roterugnen byggdes i
ID SKRIFT 10 aug. 1935
Fig. 13. Rörkvarn med tredje lager.
början av 1900-talet, hade den en diameter av 1,5 ra,
en längd av 18 m och en kapacitet av 20 ton klinker
pr 24 tim. Klinkerkylarna voro den tiden ett
fristående aggregat. Moderna ugnar av Unax- och
liknande typer byggas för en produktion av upp till
omkring 1 000 ton klinker pr 24 tim.
Fig. 15 återger en ugn av 145 m längd. Man ser i
övre änden slambehållare och inmatningsanordning,
på mitten drivmaskineri och i nedre änden
kylarrören, även de inhängda med kätting. När ett sådant
kylarrör är i nederläget, inmatas en portion varm
klinker, ca 1 000—1 200°C, som under ugnens
rotation framföres till andra änden av kylarröret, där den
utmatas nedkyld till ca 150°C. Luften, som suges
genom rören, tager upp klinkerns värme och användes
såsom förbränningsluft. Hela kylareanordningen är
frihängande, vilket förorsakar stark påfrestning på
sista bärlagret. Denna omständigheten, och önskan
att bättre kunna reglera mängden förbränningsluft,
har lett till en ny kylarekonstruktion, även den
framförd av firman F. L. Smidth & Co., vilken visas
å fig. 16. Klinkern matas ned på en under ugnen
liggande rost, där den omskyfflas av på
ugnsmanteln fastsatta skopor, samtidigt som att luft
pressas upp genom rosten. Man ernår en god kylning.
Fig. 12. Rörkvarn.
Fig. 14. Batteri av rörkvarnar i kanadensisk cementfabrik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
