Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
3 CaO • Si02 + aq
-alit
2 CaO • SiO„ -f- aq
-belit
2 CaO • SiO, • aq + Ca(OH),
gel krist.
2 CaO • Si02
gel
Vid alitens reaktion med vatten bildas sålunda
kal-ciumhydroxid av 1/3 av alitens kalkmängd, medan
ingen fri kalciumhydroxid uppstår ur beliten.
Ur aluminaten bildas delvis dubbelsaltet med gips
sannolikt det med Ca(OH)2 likartat kristalliserande
saltet 3 CaO • A1203 • CaS04 • 12 H,0 tillika med
tetra-kalciumaluminathydrat 4 CaO • Al,Os • 13 H20.
I avbundet cement äro aluminatföreningarna svåra
att identifiera, emedan de till stor del äro övervuxna
av kalciumhydroxid.
De olika klinkerkomponenterna inverka på olika
sätt på cementets betongtekniska egenskaper, varför
man på senaste tid försökt systematiskt framställa
olika portlandcementsorter för olika
användningsområden. Tre huvudtyper ha härvid framkommit:
snabbt hårdnande portlandcement (specialcement),
vanligt portlandcement (A-cement) och
portlandcement med låg värmeutveckling (silikatcement).
Halten av de olika klinkerkomponenterna hos dessa tre
cementsorter framgår av följande tabell:
eller eventuellt helt andra föreningar syntetiskt
hop-komponerats med ändring av en variabel pr gång, så
att funktionerna bliva entydigt lösta.
2) I cementspecifikationer står alltid angivet hur
många procent kalk och eventuellt även andra
beståndsdelar cementet innehåller. Däremot står aldrig något
angivet om bränntiden, som dock är en faktor av minst
lika stor betydelse som kalkhalten. Denna fråga är för
viss blandning besvarad genom framställningssättet för
cementet, ty apparaturen bör givetvis vara utförd på
sådant sätt, att bästa resultat ernås. De faktorer som
i detta fall inverka äro t. e. lutningen,
rotationshastigheten och längden på ugnen.
Dr-ing. L. Forsén. (Autoreferat.) Försök med de rena
komponenterna 3Ca0Si02, 3Ca0Al203 etc. ha visat, att
trikalciumsilikatet har den högsta hållfastheten men
att de rena komponenterna var för sig eller i blandning
ej nå upp till cementets hållfasthet. Detta beror
sannolikt därpå, att den fysikaliska fördelningen av de
kemiska föreningarna är olikartad i de rena syntetiska
produkterna och i teknisk cementklinker. Alit upptar
sålunda kalciumaluminat i sitt gitter, vilket kan förklara,
att alit i cement resp. alit framställt tillsammans med
något aluminat reagerar så mycket snabbare än rent
tri-kalciumsilikat.
Den tekniska cementklinkern innehåller även en glas-
Typ
Alit
%
Specialcement ........... 60—70 0—10 10—15 Hög (300 kg/cm2) Hög (100 Kal.)
A-cement ............... 50—60 20—30 6—12 Medel (200 kg/cm2) Medel ( 70 Kal.)
Silikatcement ............ 30—40 40—50 0—ö Låg (100 kg/cm2) Låg ( 50 Kal.)
Belit
%
Aluminat Korttidshållfasthet
% S dygn
Värmeutyeckling
3 dygn
Aliten är den viktigaste komponenten för
cementets hållfasthet. Då aliten emellertid ger upphov till
uppkomsten av betydande mängder kalciumhydroxid,
som är den lättast och snabbast lösliga komponenten
i betongen, har man slagit in på två vägar för att
pressa ner halten av fri kalciumhydroxid i
betongen. Den ena är användandet av cement med
lägre alithalt och motsvarande högre halt av belit,
vilket resulterat i cement av silikatcementtypen. Den
andra vägen är att binda den fria kalciumhydroxiden
genom tillsats av reaktionskapabel kiselsyra till det
färdiga cementet. I Sverige tillverkas även dylikt
s. k. konstgjort puzzolancement under namn av
pansarcement.
Medan enligt gängse statliga normer cementet
väsentligen undersökes i fråga om dess
hållfasthetsegenskaper, har numera ett stort intresse uppstått att
undersöka de olika cementsorterna i fråga om vissa
andra tekniskt viktiga egenskaper såsom krympning,
värmeutveckling, arbetbarhet, täthet och utlösning. I
en artikel "Om cementspecialisering", Betong nr 4,
1934, har föredragshållaren mera ingående
behandlat dessa speciella frågor, varför i detta referat
hänvisas till denna artikel.
Diskussion.
Professor J. A. Hedvall önskade i anslutning till
föredraget rikta ett par frågor till föredragshållaren.
1) Har man på basis av analytiska resultat gjort
några försök med "syntetiska" cement?
Portlandcementen kan ju på sätt och vis sägas vara en efterapning av
en naturprodukt och det skulle väl vara tänkbart att
med ändring av komponenterna, bindetidsregulatorer
etc. komma fram till ännu bättre produkter än de
nuvarande. Det vore av intresse få erfara om alit, belit
massa bestående av aluminat, aluminatferrit m. m., av
vilken klinkermineralen äro omgivna. Lösligheten och
reaktionshastigheten hos denna glasmassa spelar en stor
roll, sålunda blir aliten helt inert, om den framställes i
en smälta av 2 CaO • Fe203, dvs. om A1203 kvantitativt
utbytes mot Fe203, varigenom det lösliga aluminatglaset
ersatts med ett mycket svårlösligt ferritglas. — Trots
att förhållandena således äro rätt olika, om man utgår
från en mekanisk blandning av de rena
cementkomponenterna eller ett cement av samma
bruttosammansättning, har dock betydelsefulla resultat uppnåtts genom
studiet av dylika syntetiska cement. Av arbeten på
detta område äro särskilt prof. Thorvaldsons i
Saskatchewan, Kanada, banbrytande för studiet av cements
beständighet mot sulfatvatten.
Beträffande bränntiden vid framställningen av
cementklinkern behöver man numera blott räkna med
ro-terugnscement, där bränntiden i sinterzonen är mycket
kort —- ett par tiotal minuter — medan avkylningen till
ett temperaturgebit, där ingen vidare reaktion i
klin-kern sker, är oerhört snabb. I schaktugn måste
bränntemperaturen hållas lägre än i roterugn — för
undvikande av schaktugnens fastklistrande. Den tid massan
avkyles i schaktugnen är däremot rätt lång. Härigenom
hinner vidare omvandlingar ske, såsom
dikalciumsilika-tets omvandling till det sönderrisslade, vid vanlig
temperatur stabila, hydrauliskt inaktiva
y-dikaleiumsili-katet.
I schaktugnscementet föreligger således en produkt,
som på grund av den för låga temperaturen ej är helt
uppsluten, medan åter den uppslutna delen på grund av
reaktionstiden är till viss mån omvandlad till slutligt
jämviktsläge.
I roterugnscement, som man numera alltid kan
förutsätta föreligga, har fullständig uppslutning praktiskt
taget skett, och roterugnsklinkern innehåller, tack vare
den snabba avkylningen, de olika kemiska föreningarna
i ett infruset jämviktsläge; sålunda förekommer
dikal-ciumsilikatet i dess endast över 1 410 ° stabila a-modif
i-katiön (Sundius).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
